Sveriges största tidning om yrkesfiske
Norges fiskeflotta är mycket större än vad något annat land i Norden har. I Europa är det endast Frankrike, Spanien och Ryssland som har fiskeflottor i samma storlek. Därför finns det flera listor över de största fiskebåtarna i Norge. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna på Färöarna innehåller flera nya fiskebåtar som inte fanns med på listan 2022. Exempelvis den stora demersala fabrikstrålaren KG 180 Gadus som numera är Färöarnas största fiskebåt. Läs mer…
I stort sett är det samma fiskbåtar på denna lista som det var förra gången jag gjorde en lista på det största isländska fiskebåtarna vilket var år 2022. Som vanligt dominerar ett antal storföretag ägandet av fiskebåtar på Island. Läs mer…
De största fiskebåtarna på Grönland är i huvudsak räktrålare med både räkfabriker och fiskfabriker ombord. Sen jag gjorde listan förra gången, år 2022, har antalet riktigt stora räktrålare ökat. Två storföretag dominerar totalt bland de som äger stora fiskebåtar på Grönland. Läs mer…
Precis som i Polen består den tyska fiskeflottan av två delar. En del med stora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlanten och Nordsjön och en del med mindre trålare som fiskar i Östersjön och Nordsjön. Fabrikstrålarflottan ägs av det nederländska företaget Parlevliet & van der Plas (PP Group) och det isländska företaget Samherji. Läs mer…
Många hummerfiskare i både Sverige och Norge har vittnat om ett lyckosamt fiske säsongen 2023. Både fångsterna och humrarna har varit stora. Tyvärr beror inte det framgångsrika fisket på att det finns gott om hummer. Läs mer…
2021 publicerades en studie om botterntrålningens utsläpp av koldioxid. Studien har i flera andra studier bevisats vara felaktig. Den drogs till slut tillbaks av författarna själva. Ändå hänvisar media och miljörörelser ständigt till denna studie. Läs mer…
I en artikel om att EU-parlamentet avvisat ett förslag om att bottentrålning skulle förbjudas i marina skyddsområden sprider Tidningen Syre flera felaktigheter och falska nyheter. Botttentrålning i marina skyddsområden utförs framförallt av små kustnära trålare. Läs mer…
Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Utkast av fångade fiskar och skaldjur förekommer enbart i demersala fisket i havet. Inte i det pelagiska fisket. De allra flesta utkast är helt lagliga. Många utkast handlar om arter som inte är kvoterade eller om arter som inte får fiskas. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den andra dagen behandlades Handlingsplan för den blå värdekedjan inom pelagiskt fiske, det planerade nya demersala fördelningssystemet som är på gång och de nya havsplanerna. Läs mer…
Yrkesfiskekonferensen som i år äger rum i Uddevalla ordnas av Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Under den första dagen behandlades ämnen som nyetablering av fiskare i kustområden och insjöar, kameraövervakning (REM) av fångsten och kommande försök med utflyttning av trålfiskegränsen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
Sågverksägarna Ravanis från Skåne har på nåt sätt utsett sig själva till experter på fiske. Men de ståndpunkter och åsikter de sprider är i allmänhet helt väsensskilda från verkligheten och sanningen. Nu har de skrivit en debattartikel i SVD där de vidhåller att trålförbudet i Öresund Läs mer…
Karin Pleijel är miljöpartistisk politiker i Göteborg. Hon drev igenom ett förslag om skolmåltider som är osannolikt korkat och dumt. Det innebar förbud mot bottentrålad fisk i skolorna i Göteborgs kommun. Förslaget saknade all form av verklighetsanknytning då det i praktiken förbjöd fisk som mat i skolorna. Läs mer…