Sveriges största tidning om yrkesfiske
Årets kräftfiske har fått dröja på många håll och inte sällan är det relativt små kräftor i burarna. Trots det så pekar tidiga rapporter på att det ändå blir ett bra år för kräftfisket, enligt SLU:s expert. Läs mer…
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora. Läs mer…
Intresset för havsbaserad vindkraft växer och med det behovet av fördjupad kunskap om hur vindkraftsparker påverkar de marina ekosystemen. SLU och Vattenfall ska därför samarbeta i ett nytt projekt för att öka kunskapen om havsbaserad vindkraft i samexistens med människa och miljö. Läs mer…
Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Läs mer…
På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2023 klara. Läs mer…
Sedan 2018 har Havets Hus aktivt tagit in lokal småtorsk i olika omgångar för uppdrivning i våra akvarier. När de vuxit till sig så släpps de ut igen. Hittills har ca 300 hämtats in som fått växa till sig i akvariet. Just nu pågår utsättning av ca 50 av dessa, märkta med sändare i samarbete med forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Läs mer…
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…
Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Större och äldre fiskar bidrar oproportionerligt mycket till leken och är mer motståndskraftiga mot global uppvärmning och annan stress. Dessutom lär sig yngre fisk av de erfarnas beteenden. Läs mer…
Hos den europeiska ålen förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En ny studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Läs mer…
Hur är läget för hummern? Hur stort är beståndet av kolja i Nordsjön? Det är några av frågorna som får svar i ett kunskapsunderlag – Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten – som tagits fram av SLU Aqua på uppdrag av HaV. Läs mer…
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten, som öring, riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare södra delarna av Sverige. Läs mer…
Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. En rovmärla är ett litet kräftdjur. Den aktuella arten heter större rovmärla (Dikerogammarus villosus) och kan maximalt bli cirka 3 cm lång men är i allmänhet mindre. Läs mer…
Under flera decennier har det varit brist på vuxen torsk på västkusten, trots att det under vissa år observerats mycket ung torsk (juvenil torsk) som inte är äldre än två år. Detta har gjort att många trott att kustbestånden av torsk är så gott som utrotade och att den torsk man nu hittar på västkusten huvudsakligen är utsjötorsk. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…
De senaste åren har larmrapporterna om gäddans dåliga situation i Östersjön duggat tätt. Larmen har dock ofta baserats på enstaka observationer och inte på systematiskt insamlad data. I en nyligen publicerad studie från SLU har forskarna samlat in uppgifter om gäddans utveckling runt om hela Östersjön. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…
För att rädda det kollapsade beståndet av torsk inrättade Sverige och Danmark år 2009 skyddszoner och ett område med fiskeförbud i Kattegatt. Arter som havskräfta, bergskädda och piggvar har sedan dess ökat i det fiskefria området, men för torsken syns ingen förbättring. Läs mer…
Både det lokala kustfiskets fångster och provfisken visar samma sak. Det är brist på stor strömming (sill) längs kusten i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) på våren. I förra veckan kom beslutet från EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…