Sveriges största tidning om yrkesfiske
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har precis kommit med ett råd om torsken i Nordsjön och Skagerak. Det anses bestå av tre åtskilda lekbestånd, ett sydligt bestånd, ett nordvästligt bestånd och ett bestånd på Vikingbanken. Läs mer…
Listan på de största brittiska fiskeriföretagen har i huvudsak bara med företag med en omsättning över 15 miljoner pund. Mindre företag än så redovisar för det mesta ingen omsättning. Läs mer…
Mulle (Mullus surmuletus) och rosenmulle (Mullus barbatus) är saltvattensfiskar från östra Atlanten och Medelhavet. Den svenska kusten får regelbundet besök av mulle men de brukar inte fortplanta sig här då de föredrar varmare vatten. Läs mer…
På 1960-talet var det oftast två till fyra delägare i en stor fiskebåt medan antalet anställda kanske var mellan 4 och 8 beroende på vilken sorts fiske som bedrevs. Läs mer…
Projekt Fjordtorsk är ett fiasko. I alla fall en del av det. Det handlar då om den del av projektet som handlar om radiosändare på torskar. Det finns inga pengar till utvärdering så det finns bara informella och inte bekräftade uppgifter från projektet. Läs mer…
De största grönländska fiskeriföregan ägnar sig alla åt räkfiske eller fiskfiske med undantag för Pelagic Greenland A/S, Arctic Prime Fisheries A/S och Polar Pelagic A/S som ägnar sig åt pelagiskt fiske. Läs mer…
Tre av de största svenska fiskeriorganisationerna Swedish Pelagic Federation PO (SFP), Svenska Fiskares Producentorganisation (SFPO) och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund har tillsammans bildat Vi Svenska Fiskare som därmed blir den i särklas största fiskeriorganisationen i Sverige. Läs mer…
Då jag inte har tillgång till räkenskaper för alla bolag så använder jag antalet anställa som ett mått på företagens storlek.
För några företag som borde vara med på listan har jag dock inga siffror på antalet anställda. Läs mer…
9 estniska fiskeriföretag har en omsättning på 1 miljon euro eller mer. Reyktal AS och Reval Seafood Oü är räkfiskeföretag med fiske i Nordatlanten. Morobell Oü bedriver fiske i i Finland och Lettland. Läs mer…
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter är bäst för fisken. Det enda system som kan garantera att det inte fiskas för mycket är överförbara fiskerättigheter parat med kvoter som bestäms utifrån vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Det är idag den enda ort i Sverige där fiske är huvudnäring. Läs mer…
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Läs mer…
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har placerat ut 80 akustiska mottagare längs två linjer i havet mellan Sverige och Finland. Mottagarna lyssnar efter märkta fiskar och samlar data om deras vandringsvägar. I detta fall handlar det om lax. Informationen är viktig både för forskning och förvaltning av fisk i Östersjön. Läs mer…
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Den svenska regeringen vill underlätta fiskodling genom att ta bort ett av kraven för att få tillstånd att starta matfiskodling. I Sverige tar det väldigt lång tid att få ett tillstånd för fiskodling. Ofta tio år eller mer. Det är framförallt de svenska myndigheterna ochcd eras byråkrati som skapar den långa väntan på tillstånd. Läs mer…
Under maj och juni försvann SD 191 Silverön, GG 181 Västerland, SD 476 Valarö och SD 47 Brattskär från den svenska fiskeflottan. Det handlar om mindre räktrålare och kräfttrålare företrädesvis från norra Bohuslän. Läs mer…
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
DN har publicerat en artikel som inte är något annat än rena fantasier om grön el och laxodling. Det är teoretiskt möjligt att odla lax i en vindkraftspark vilket några norska vindkraftsinvesterare och laxodlare kunnat visa när det gäller vindkraftsparken Mareld. Läs mer…