Sveriges största tidning om yrkesfiske
Tre av de största svenska fiskeriorganisationerna Swedish Pelagic Federation PO (SFP), Svenska Fiskares Producentorganisation (SFPO) och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund har tillsammans bildat Vi Svenska Fiskare som därmed blir den i särklas största fiskeriorganisationen i Sverige. Läs mer…
Då jag inte har tillgång till räkenskaper för alla bolag så använder jag antalet anställa som ett mått på företagens storlek.
För några företag som borde vara med på listan har jag dock inga siffror på antalet anställda. Läs mer…
9 estniska fiskeriföretag har en omsättning på 1 miljon euro eller mer. Reyktal AS och Reval Seafood Oü är räkfiskeföretag med fiske i Nordatlanten. Morobell Oü bedriver fiske i i Finland och Lettland. Läs mer…
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter är bäst för fisken. Det enda system som kan garantera att det inte fiskas för mycket är överförbara fiskerättigheter parat med kvoter som bestäms utifrån vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Det är idag den enda ort i Sverige där fiske är huvudnäring. Läs mer…
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Läs mer…
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har placerat ut 80 akustiska mottagare längs två linjer i havet mellan Sverige och Finland. Mottagarna lyssnar efter märkta fiskar och samlar data om deras vandringsvägar. I detta fall handlar det om lax. Informationen är viktig både för forskning och förvaltning av fisk i Östersjön. Läs mer…
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Den svenska regeringen vill underlätta fiskodling genom att ta bort ett av kraven för att få tillstånd att starta matfiskodling. I Sverige tar det väldigt lång tid att få ett tillstånd för fiskodling. Ofta tio år eller mer. Det är framförallt de svenska myndigheterna ochcd eras byråkrati som skapar den långa väntan på tillstånd. Läs mer…
Under maj och juni försvann SD 191 Silverön, GG 181 Västerland, SD 476 Valarö och SD 47 Brattskär från den svenska fiskeflottan. Det handlar om mindre räktrålare och kräfttrålare företrädesvis från norra Bohuslän. Läs mer…
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
DN har publicerat en artikel som inte är något annat än rena fantasier om grön el och laxodling. Det är teoretiskt möjligt att odla lax i en vindkraftspark vilket några norska vindkraftsinvesterare och laxodlare kunnat visa när det gäller vindkraftsparken Mareld. Läs mer…
Under 2025 kan kommuner och ideella föreningar söka stöd hos Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare. Läs mer…
Pushup-fällan är ett nödvändigt redskap i kustfisket i norra Sverige, där den skyddar fångsten från säl. I södra Östersjön har algpåväxt och krånglig rengöring försvårat användningen. Nu har SLU utvecklat en arbetsflotte som ska förenkla arbetet och förbättra kustfiskarnas arbetsmiljö. Läs mer…
HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn. Läs mer…
Just nu pågår ett pilotförsök i Gullmaren där SLU följer havskräftors rörelser med hjälp av små ljudsändare. För att skydda mätutrustningen och få tillförlitliga resultat ber SLU fritidsfiskare att undvika burfiske i området. De ska dessutom höra av sig om en märkt kräfta skulle fångas. Läs mer…
Enligt statistik som SVT fått från Brottsförebyggande rådet (Brå) har tjuvfisket minskat. Det har minskat med nästan 60 procent sen pandemin. Det skulle i så fall betyda att sportfiskare och fritidsfiskare blivit bättre på att följa reglerna när de ger sig ut med sina spön, burar eller nät. Läs mer…
Under 2025 kan kommuner och ideella föreningar söka stöd hos Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare. Läs mer…