Svenska pelagiska landningar av sill 2023

De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…

Trålfiskegränsen skulle flyttas ut men flyttades istället in

Trålfiskegränsen skulle flyttas ut i Kattegatt var tanken. Från 2 sjömil till 3 sjömil. Istället kom den att på sina håll flyttas in. Förmodligen på grund av ett fiskeriavtal med Danmark från 1932. Läs mer…

Polisskotten på Öckerö 2022

Gustav, 33 år gammal, blev skjuten till döds av insatsstyrkan i sin egen trädgård på Öckerö utanför Göteborg i mars 2022. Enligt polis och åklagare sköt poliserna i nödvärn då han gick till en attack mot polisen. Nu har några journalister från Imperiet Media (Sophia Djiobaridis och Jospehine Freje) i samarbete med GP kunnat vis att den bild som presenterats av polis och åklagare inte är sann. Läs mer…

Fiskodlingsföretag köper upp fiskeriföretag

Fiskeriföretaget Guldhaven Pelagiska AB har till 50% köpts upp av fiskodlingsföretaget Vattudalens Fisk AB. Guldhaven Pelagiska är det största företaget i Sverige vad det gäller fiske av siklöja och ett av de största när det gäller beredning av löjrom. Läs mer…

Studie av bottentrålning i Östersjön – nånting som inte längre finns

En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…

Ny fiskhamn i Kungshamn – planer och visioner

Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…

Att sluta med garnfisket för att rädda tumlarna fungerar inte

Tumlarna i Kattegatt, Bälthavet och Öresund har minskat kraftigt i antal de senaste 10 åren. Det beror på fisket säger miljövänner och miljöforskare. Men det är ett helt orimligt påstående. Under samma period har fisket också minskat kraftigt. Läs mer…

Danska landningar av piggvar och tunga 2023

Piggvar, slätvar och äkta tunga fiskas av ett stort antal små fiskebåtar i Nordsjön och Skagerak. De ingår i det danska systemet för överförbara fiskerättigheter. För piggvar och slätvar gäller det bara Nordsjön medan det för tunga gäller både Nordsjön och Skagerak. Läs mer…

En del vildfångad fet fisk kan vara giftig och de flesta vet det

Nån som heter Olivia Larsson har skrivit en artikel på Supermiljöbloggen där hon drar generella slutsatser utifrån sin egen okunskap. Hon verkar ha lärt sig att strömming kan vara giftig precis efter att hon ätit en måltid med strömming och potatismos. Läs mer…

Danska landningar av rödspätta 2023

Rödspätta är den mest fiskade plattfisken. Den fångas med snurrevad, bomtrål, bottentrål och garn i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fångsterna i Kattegatt är dock små. Rödspätta fiskas främst av mindre båtar än annan demersal fisk Läs mer…

Danska landningar av kulmule och havtaske 2023

Kulmule är danska för kummel och havtaske är danska för marulk. Det är två fiskarter som ingår i systemet med överförbara fiskerättigheter i Danmark. I stort sett är det samma båtar som landar kummel och marulk som landar sej, kolja och torsk. Läs mer…

Danska landningar av mørksej och kuller 2023

Mørksej är danska för den fisk vi på svenska kallar gråsej eller sej. Och kuller är det danska namnet på kolja. Båda två fiskas i huvudsak i Nordsjön men även i Skagerak med demersal trål. En del båtar fiskar dock med skotsk snurrevad (flyshooting). Läs mer…

De svenska fiskeriföretagen kan ses som personalkooperativ

Traditionellt har ägandet inom det svenska fisket varit kollektivt i form av vadlag (bestod av delägare i en snörpvad), backelag (bestod av delägare i backor, dvs långrevar) och fiskelag (senare partrederier). Alla fiskebåtar har i allmänhet varit kollektivt ägda. De svenska fiskeriföretagen kan helt enkelt ses som personalägda. Läs mer…

En speciell detalj på stora Röröbåtar

Tre stora pelagiska trålare ägs av företag med bas på Rörö. S 264 Astrid, GG 64 Astrid-Marie och S 144 Themis. Jag har på några bilder under den senaste tiden noterat att de skiljer sig väldigt tydligt från andra svenska pelagiska företags stora pelagiska trålare. Det är en speciell detalj på stora Röröbåtar som är väldigt iögonenfallande om båtarna betraktas ovanifrån. Läs mer…

Sill, skarpsill och makrill – bättre mat än odlad lax?

Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…

Fiskeridebatt i riksdagen

Den 21 mars var det fiskeridebatt i riksdagen. I debatten berördes en mängd motioner (förslag) som inkommit kring Fiskeripolitik. Miljö- och jordbruksutskottet ville att samtliga motioner skulle avslås med motivering att det redan pågick ett omfattande arbete inom det fiskeripolitiska området som berörde det mesta av det som motionerna tog upp. Läs mer…