Orimlig kampanj mot Dirty Dozen
Dirty Dozen är en miljörörelsekampanj mot stora fiskebåtar som miljöaktivister anser fiskar för mycket och på fel sätt. Det är 12 stora trålare som tillhör tre olika nederländska företag, Läs mer…
Författare: Anders Svensson
Utan industrifiske inget pelagiskt konsumtionsfiske
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Bottentrålning är ovanligt
Bottentrålning är ovanligt på så sätt att det bara förekommer i en mycket liten del av de svenska havsområdena. Det förekommer ingen bottentrålning i Östersjön och Bottenhvate. I Bottenviken finsn det ett småskaligt bottentrålsfiske under 1-2 månader varje höst i Kalix och Luleå skärgårdar när det fiskas siklöja. Läs mer…
Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte
Många människor tror att lobbygrupper som exempelvis Greenpeace, Oceana, Sea Shepherd, WWF och Baltic Waters presenterar sanningar och forskning. Samma missuppfattning finns också när det gäller politiska medlemsföreningar som Naturskyddsföreningen och andra. Men det är en rejäl missuppfattning. Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026?
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Övergödning är grundproblemet i vattenmiljöer
Idag presenteras den så kallade rödlistan av SLU. Det är en bedömning av sårbarheten för 1000-tals arter bland växter och djur i Sverige. Men rödlistan redovisar också orsakerna till problemen för de arter som finns på listan. Läs mer…
Värre än det verkar påstår forskare
Värre än det verkar påstår forskare om situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten. Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men i en ny studie påstår forskare vid bland annat SLU Aqua att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Läs mer…
Ekologisk design kan minska påverkan
Ekologisk design kan minska påverkan när det byggs i vatten. Utbyggnaden i kust och hav ökar i takt med samhällets behov av infrastruktur och klimatanpassning. Genom att använda ekologisk design vid konstruktioner i vattenmiljöer kan negativ påverkan på biologisk mångfald minska. Läs mer…
Förslag till undantag från förbud mot bottentrålning
Förslaget om undantag mot förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden innebär att det införs ett undantag för trålfiske efter nordhavsräka i Kosterfjorden–Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Undantaget för Gullmarsfjorden föreslås dock upphöra den 1 juli 2027. Läs mer…
Svenska fiskare och det danska pelagiska fisket
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Kraftig minskning av laxtrollingfisket i Östersjön
Kraftig minskning av laxtrollingfisket i Östersjön. En ny studie från SLU visar att antalet laxtrollingfiskare i Östersjön har halverats sedan 2021. Orsaken tros vara skärpta regler för fritidsfiske efter lax. Det är möjligt att många i stället flyttat sitt fiske till andra vatten. Läs mer…
Danska landningar av tobis och sperling 2025
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2025
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Kanske vore Majnabbe bättre än Fiskebäck
I Fiskebäck har yrkesfiskarna länge kämpat för en djupare och bättre hamn. Det kräver muddring och pengar från kommunen. I Majnabbe finns en hamn som ska överges av Stena Line. Den är tillräckligt djup för de största fiskbåtarna, ligger precis intill den gamla fiskhamnen och fiskauktionen samt många fiskgrossisters lokaler. Läs mer…
Danska landningar av blåvitling, hästmakrill och havgalt 2025
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Danska landningar av makrill 2025
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
Danska landningar av sill 2025
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
Tobisrådgivningen för Nordsjön 2026
ICES rekommenderar inget fiske alls i tobisområde 3 medan de rekommenderar en kvot på 1 202 ton i område 2 och en kvot på max 95 451 ton i område 1. Det sistnämnda är en ökning jämfört med förra året då det var 72 997 ton. Rådet i område 3 är exakt samma som det var förra året. Rådet i område 2 innebär en kraftig minskning från rådet 2025 som var max 39 159 ton. Läs mer…