Brist på bottenlevande smådjur ger mager torsk

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. – Det är Läs mer…

Advertisements

Vi behöver alla agera för att rädda Östersjötorsken

Miljöorganisationer är ett hot mot torsken i Östersjön. Detta eftersom de blundar för det faktum att den snabbt växande sälstammen sprider den skadliga parasiten sälmask till en allt större del av torskarna i Östersjön. Det menar Peter Ronelöv Olsson, ordförande Läs mer…

Krympande livsmiljöer – ökad konkurrens mellan torsk och skrubba

Torsk och skrubbskädda (skrubba eller flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet. Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt hur arternas utbredning förändrats. I sin avhandling visar han Läs mer…

”Pågår mycket arbete för att förbättra tillståndet i Östersjön”

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delar uppfattningen att Östersjön och torsken i östra beståndet är hårt utsatt och mår dåligt på flera sätt. Att utreda orsaker och att bedöma vilka åtgärder som behövs är komplext. Många nationella och internationella aktörer är Läs mer…

18 sidor ensidighet med många felaktigheter

Förra numret av magasinet Filter (nummer 66) innehåller ett långt och spekulativt reportage om norsk odlad lax. Bland annat ställer sig Filter frågan ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. Alla med insyn Läs mer…

SFPO kritiserar regeringens fiskeripolitik

I en artikel på SFPO:s hemsida kritiserar ordföranden Peter Ronelöv Olsson den nya svenska regeringens inställning i fiskerifrågor utifrån Stefan Löfvens regeringsförklaring. Framförallt är det hans uttalande om illegalt fiske och en uttalade inriktningen för att förbjuda fiske i marina Läs mer…

Främmande arter som kan påverka den biologiska mångfalden i Sverige

ArtDatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, gjort en riskklassificering av drygt tusen främmande arter av växter, svampar och djur. Resultatet visar att hälften av dessa arter kan ge negativ påverkan på svensk natur och biologisk mångfald, både på Läs mer…

Nytt spårbarhetssystem för fisk

Från 1 januari 2019 skärps bestämmelserna när det gäller spårbarhet av fisk och i Sverige innebär det att alla inblandade aktörer ska börja använda Havs- och vattenmyndighetens (HaV) spårbarhetssystem. I samarbete med branschen har HaV byggt ett nytt system för Läs mer…

Inget nytt marint skyddat område i Antarktis

Ett fåtal länder sa nej till förslagen att inrätta fler marina skyddade områden i Antarktis på CCAMLR:s årsmöte i Hobart, Australien. För att beslut ska kunna tas krävs godkännande från samtliga 25 medlemmar. Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Läs mer…

Fullt av näring i fiskfabrikernas spillvatten

Processvatten från fisk- och skaldjursindustrin innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas i livsmedel eller fiskfoder. Men vattnet ses som avfall och tas inte tillvara. Forskning från Chalmers visar hur näringen kan återvinnas och föras tillbaka in i livsmedelskedjan. Mängder av Läs mer…

Bottentrålningens fotavtryck

Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…

Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara

Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…

Östersjöns tillstånd

I drygt tre år har Östersjöländerna som ingår i den regionala miljökonventionen Helcomarbetat med att bedöma Östersjöns miljöstatus. Ländernas gemensamma bedömning finns nu samlad i slutrapporten ”State of the Baltic Sea”. – Rapporten beskriver statusen för arter och livsmiljöer samt nivån Läs mer…

Yrkesfiskare: Östersjötorsken är inte utrotningshotad

Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare. Vi organiserar yrkesfiskare längs Sveriges alla kuststräckor och har ca 250 medlemsfartyg, varav många i Östersjön – där en del trålfiskar och andra fiskar med garn efter torsk. Jag är Läs mer…

Öppet brev från SFPO till WWF/Inger Näslund

Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största organisation för yrkesfiskare. Medlemmarna bedriver fiske efter fisk och skaldjur längs hela Sveriges kust. SFPO arbetar för ett hållbart och skonsamt yrkesfiske och våra medlemmar är världsledande när det gäller t.ex. selektiva redskap Läs mer…

Stödmatning av fångad torsk ger lönsammare fiske

Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, till stor del  på grund av växande sälpopulationer som skadar och äter upp fångsten i garnen. Idag fångas en liten del av torsken istället med sälsäkra burar. Läs mer…

Fisken i Sveriges kustområden mår sämre

Sedan 1980-talet övervakas fisksamhällena och fiskens hälsa i fyra områden längs den svenska kusten. Den integrerade övervakningen av kustfiskens beståndssituation, hälsotillstånd och miljögiftsbelastning visar att fiskens hälsa har blivit sämre, och förekomsten av abborre och tånglake minskar i några av Läs mer…

Asiatisk blåskrabba – en invasiv strandkrabba

Asiatisk blåskrabba lever på hårda och sandiga bottnar i marina miljöer, och runt flodmynnigar. De är allätare och livnär sig på makroalger, små ryggradslösa djur som märlkräftor, havsborstmaskar och musslor men även på fiskyngel. Ryggskölden på vuxna krabbor är kvadratisk, Läs mer…