Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske i annat land

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 7 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Svenskägda fiskebåtar och båtar som sköts av svenska företag genom managementavtal etc ägnar sig åt pelagiskt fiske i Danmark, Finland, Tyskland och Västsahara (ockuperat av Marocko). Siffror finns bara Läs mer…

Advertisements

Landningar och lönsamhet – pelagiskt fiske på kustkvoten

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 6 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Det finns en stor mängd båtar, total cirka 300, som fiskar pelagiskt på kustkvoten.  De flesta som fiskar på kustkvoten landar små mängder men ett fåtal landar lite Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med årlig tilldelning

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 4 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta handlar om båtar och företag som tidigare fiskade på den fria sillkvoten i Bottenhavet. De tillhör numera det pelagiska systemet men har än så länge årlig tilldelning, Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med regional tilldelning

Inlägg nr 3 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 3 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Fiskebåtar med regional tilldelning handlar om båtar som enbart fiskar i Östersjön och enbart landar fisk i Östersjöhamnar. I denna grupp båtar tycks ingen konsolidering ha skett sedan Läs mer…

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de Läs mer…

Lönsamhet och förnyelse i den pelagiska fiskeflottan

Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i Läs mer…

Veckans båt – LL 110 Klingerö

LL 110 Klingerö byggdes i trä 1980 vid Glyngöre Båtvarv i Danmark. Båten är nästan 12 meter lång och på nästan 15 bruttoton med en motor på 250 kW. 1995 fanns båten i Sverige med namnet GG 367 Ros-Marie. Hemmahamn Läs mer…

Kraftig minskning av fiskförsäljningen i Sverige

Under det första kvartalet 2017 minskade mängden landad fisk och landningsvärdet av fisken i Sverige som såldes på auktioner eller registrerades av Producentorganisationer (PO) mycket kraftigt enligt EUMOFA. Mängden såld fisk minskade med 49% jämfört med samma period 2016. 2016 såldes 46 278 Läs mer…

Ahlströms har beställt nya båtar

Torönland Fiskeri har beställt två nya båtar som ersättning för de nuvarande GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland. De båda gamla båtarna är sålda till ett ryskt företag på ön Sakhalin och ska i framtiden användas till pelagiskt fiske Läs mer…

Både ökning och minskning för kvoterna i Östersjön

ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, Läs mer…

Första Östersjöfisket av skarpsill MSC-certifierat

Ett lettiskt fiske av skarpsill är nu MSC-certifierat. Beståndet mår bra och bifångsten av andra arter är minimal visar granskningen. Tidigare har avsaknad av en förvaltningsplan på EU-nivå för Östersjöns skarpsillfiske satt käppar i hjulet för certifiering, men nu finns Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2017

Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…

En kommentar till WWF:s fiskguide och dess felaktigheter

WWF:s fiskguide finns i år som en separat webbsajt och verkar inte finnas som tryckt produkt. Den verkar innehålla färre sakfel än vad den tidigare gjort men en del märkligheter och småfel innehåller den. Exempelvis så anses blåfenad tonfisk i Läs mer…

Den norska fiskeriförvaltningen i Skagerak fungerar inte

Skarpsillen vid kusten är hotad, läget för kusttorsken är dålig och  det finns inte tillräcklig kunskap om konsekvenserna av den stora ökningen i fisket av läppfisk. Den norska riksrevisionen riktar i en rapport skarp kritik mot fiskeriförvaltningen i södra Norge, dvs i Skagerak och delar av Nordsjön. Ett Läs mer…

Färöiska fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2017

Det pelagiska fisket på Färöarna handlar främst om fiske av blåvitling (svartkjaftur, kolmule), makrill och NVG-sill (atlantoskandsk sill, nordhavssill) för konsumtion, men också om fiske av blåvitling för industriändamål, dvs tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Färöiska fiskebåtar har också mindre mängder nordsjösill, Läs mer…

Themis Fiskeri – Sveriges näst största fiskeriföretag

Themis Fiskeri har sin fiskeriverksamhet i Danmark och i företaget Themis Fiskeri A/S som är huvudägare i det partrederi som äger S 144 Themis med 70% av andelarna. Övriga andelar ägs av AR Fiskeri ApS, EA Fiskeri ApS och SH Läs mer…

Svenskarna i det danska pelagiska fisket – fiskerättigheter 2017

Svenskägda fiskebåtar och fiskeriföretag har stor betydelse i det pelagiska fisket i Danmark. Framförallt gäller det för industrifisk (foderfisk) och sill. För industrifisken gäller att svenskarna har stor betydelse när det gäller fisket av brisling (skarpsill) och tobis, men även Läs mer…

Veckans båt – VK 190 Scanö

VK 190 Scanö är en fiskebåt med hemmahamn i Händelöp utanför Västervik. Det är en båt som fiskar pelagiskt med flyttrål efter sill och skarpsill i Östersjön, främst i farvattnen mellan Västerviks skärgård, Öland och Gotland. Båten ingår i det Läs mer…

Astrid Fiske – ägarförhållanden

Astrid Fiske AB är en svenska fiskerikoncern som ägs av familjen Johansson på Rörö. Företagets störst verksamhet finns i Danmark där pelagiskt fiske bedrivs med två stora båtar, E 532 Rockall och S 264 Astrid i dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S. Därför Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2017

Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…