Hur är det med den pelagiska kustkvoten?

Inlägg nr 2 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetI riksdagens utvärdering av det pelagiska systemet konstateras att införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket inte påverkat det småskaliga kustnära fisket alls. En anledning till detta är Läs mer…

Advertisements

Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDen svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Danska landningar av brisling 2016 – viktigaste industrifisken

Den viktigaste industrifisken i Danmark under 2016 var brisling, eller skarpsill som det heter på svenska. Detta på grund av att fisket på den art som normalt är viktigast, tobis, helt uteblev under 2016. Fisket av skarpsill är lite av svensk Läs mer…

Veckans båt – LL 25 MiTina

LL 25 MiTina är en liten fiskebåt byggd i Norge. En så kallad sjark. Byggd av Selfa Arctic AS i Trondheim i plast år 2005. Utrustad med en Volvo  Penta D9 på 500 hk (368 kW) är det en snabb fiskebåt med Läs mer…

Månadens fisk – skarpsill

Skarpsill (brisling, vassbuk) (Sprattus sprattus) består sannolikt av en lång rad olika bestånd där fjordsystemen i Sverige och Norge har egna lokala bestånd, Nordsjön ett större bestånd och Östersjön ett annat bestånd. Skarpsill är en av de viktigare fiskarterna i det Läs mer…

Kustkvoterna 2017

I det demersala fisket är kustkvoten nånting nytt men i det pelagiska fisket har de funnits länge. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen besluta hur stor andel av de fördelade kvoterna som ska tilldelas kustkvoterna. För de demersala kvoter som endast omfattar Läs mer…

Underfiske vanligare än överfiske under 2016

Det är i svenskt fiske vanligare att kvoterna inte utnyttjas fullt ut än att det fiskas mer än den vetenskapliga rådgivningen. Låt oss kalla det dåliga kvotutnyttjandet för underfiske. Till stor del beror underfisket på dåligt utformade förvaltningsregler, framförallt de Läs mer…

S 456 Anne-Mie såld till Litauen

S 456 Anne-Mie ägdes fram till november i år av en dansk filial till det svenska företaget Christer & Lennart Fiskeri AB vars ägare i sin tur är Christer och Lennart Jansson på Donsö. Båten på 442 bruttoton är numera såld Läs mer…

Tamme Bolt lämnar det pelagiska fisket i Danmark

Tamme Bolt är en nederländare som är huvudägare i Nordic Pelagic A/S som i sin tur har haft den pelagiska trålaren L 303 Ariadne på 1 188 bruttoton och stora fiskerättigheter på skarpsill. Efter att ha sålt fiskerättigheterna har Nordic Pelagic Läs mer…

Marint centrum ljuger om de pelagiska kvoterna i Östersjön

Marint centrum i Simrishamn ger ut et Nyhetsbrev som heter under ytan. I det som gavs ut i oktober i år ljuger de friskt om de pelagiska fiskerättigheterna (kvoterna) i Östersjön. Enligt nyhetsbrevet kontrolleras 70% av de pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön av Läs mer…

Stora mängder ansjovis i Öresund

Ansjovis är en pelagisk stimfisk, släkt med sill och skarpsill (brisling), som fiskas mycket i södra Europa. De har förr inte förekommit i större mängd så långt norrut som Skagerka, Kattegatt och Öresund, men det har blivit allt vanligare med ansjovis Läs mer…

Sill från Östersjön – utan farliga halter av dioxiner

En av de frågor som kommer upp på konferensen Östersjöfiske 2020 är frågan om dioxiner och andra miljögifter i fet fisk. Tidigare har jag skrivit om överförbara fiskerättigheter i Danmark och i det svenska pelagiska fisket,  om eventuella problem med överförbara fiskerättigheter Läs mer…

Minskningen inom fisket har drabbat södra Bohuslän hårdast

Detta är ytterligare ett inlägg med anledning av de frågor som är aktuella på konferensen Östersjöfiske 2020. Tidigare har jag skrivit om överförbara fiskerättigheter i Danmark och i det svenska pelagiska fisket liksom om eventuella problem med överförbara fiskerättigheter och Läs mer…

Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…

Effekterna av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket

Med anledning av konferensen Östersjöfiske2020 i Simrishamn i november har jag för avsikt att publicera ett par inlägg som tar upp en del av de frågeställningar som dör kommer att tas upp. Intressenterna bakom konferensen har tagit ställning mot individuella Läs mer…

Brexit kan ge problem för svenska och danska fiskare

När Storbritannien lämnar EU försvinner många av de fiskevatten där danska fiskare tar stora delar av sina fångster av tobis, makrill, sill och skarpsill.  Det finns stor risk att danska fiskare (inklusive svenska fiskare med danskflaggade båtar) och i viss mån Läs mer…

Kvoterna för 2017 års fiske i Östersjön klara

EU:s fiskeministrar är nu överens om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Arterna som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär kraftigt minskade kvoter för yrkesfisket efter torsk i Östersjön. För fritidsfisket införs en fångstbegränsning för fångst av Läs mer…