Expressens lögnaktiga artikel om sillfisket i Östersjön

Återigen så har en vanlig tidning, i detta fall Expressen, publicerat en oseriös artikel om det pelagiska fisket. Kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Råden tas fram av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) och beslutas Läs mer…

Advertisements

Svenska fiskerättigheter för skarpsill 2020 – båtar och företag

Fiskerättigheter för skarpsill innehas av samma båtar som också har fiskerättigheter för sill. Den största svenska kvoten för skarpsill återfinns i Östersjön medan de svenska kvoterna i Nordsjön och Skagerak är mindre. Skarpsillen i Nordsjön fördelas inte med individuella överförbara Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019

Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Är Henning Kjeldsen på väg in i svenskt fiske?

Henning Kjeldsen är en av Danmarks största yrkesfiskare. Hans företag äger en lång rad fiskebåtar men har inga möjligheter att skaffa sig större fiskerättigheter i Danmark än de han redan har. I Sverige skulle han dock kunna skaffa sig fiskerättigheter Läs mer…

Danska landningar av brisling 2019

Brisling heter på svenska skarpsill, men kan i Bohuslän också kallas brisling och i delar av Sverige liksom i Finland för vassbuk. Det är en av de viktigaste så kallade industriarterna i det danska fisket och fiskas främst i Nordsjön Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill 2019

Skarpsill är en nästan lika viktig fisk i det svenska fisket som sill. Skarpsill fiskas främst i Östersjön, men också i Nordsjön och Skagerak. Det som fiskas i Östersjön och Nordsjön används i huvudsak till fiskmjöl, fiskolja och foder medan Läs mer…

Trålfiskestopp hjälper inte mot miljögifter

De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier. Utsläppen var så stora att fet Läs mer…

Miljövänners okunnighet om hoki och alaska pollock

Alaska pollock fiskas i de norra delarna av Still Havet. Främst av Ryssland, Korea, Japan och USA. Det mesta rensas, fileas och fryses ombord och inte i land. Det finns noll kilo Alaska pollock som skickas till Kina från Europa Läs mer…

Stoppat trålfiske hjälper inte mot övergödning

Ett av Östersjön stora problem är övergödning. Orsakerna till detta är bl.a. gamla synder, dvs orenade utsläpp av avlopp från människans aktiviteter från 1950-talet fram till 1990-talet. Detta är numera åtgärdat, men utsläppen från jordbruket återstår. Framförallt handlar det om Läs mer…

Felaktigheter och dumheter i DI om industrifiske

4 personer som helt verkar ha tappat vettet har skrivit en debattartikel i Dagens Industri (DI) under ledning av en av de största ekonomiska fifflarna i svenska historia, Björn Carlson. I stort sett inget är rätt i deras debattinlägg. När Läs mer…

Det där med industrifisket

Läser i rapporten  En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige, att det svenska foderfisket för framställning av fiskmjöl och fiskolja uppstod på 1950-talet. Det är inte helt korrekt och tyder på bristande historiekunskap hos Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Allvarlig vitaminbrist hos torsk

Forskare på Stockholms universitet har konstaterat att torsken i Östersjön lider av allvarlig tiaminbrist, brist på vitamin B1. 75% av torsken i Östersjön beräknas ha tiaminbrist, även om bara torskar från Hanöbukten och Blekingekusten undersökts, och det är också förklaringen Läs mer…

Sillfiskar är världens viktigaste fiskarter

Sillfiskar hör till de allra viktigaste kommersiella fiskarterna. De fiskas i stor utsträckning för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja men också som matfisk. Det allra största fisket när det gäller sillfiskar sker på anchoveta (peruansk ansjovis) följt av sardinella, sill, Läs mer…