Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Advertisements

Förslag på kraftigt höjda kräftkvoter är meningslöst

EU-kommissionen har planer på att inför 2019 föreslå kraftigt höjda kräftkvoter. Höjningen kan bli så stor som 65% i Skagerak och Nordsjön. Detta är helt i enlighet med de vetenskapliga råden från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Samtidigt är en sådan höjning Läs mer…

Fishsec och torsken i Kattegatt

Fishsec, en lobbyorganisation för miljörörelser som ägnar sig åt fiskefrågor har uttalat sig om den katastrofala situationen för torsken i Kattegatt. Det råder inget tvivel om att läget är problematiskt. Det har inte blivit bättre trots att det inte längre Läs mer…

Lyckade försök med flygande tråldörrar

I Danmark finns det redan båtar som bottentrålar med flygande tråldörrar, dvs trålbord (lämmar) som inte rör vid botten vid trålning. Detta innebär att påverkan på bottnarna från bottentrålningen minskar. I Sverige genomförs för närvarande försök med flygande tråldörrar vid Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

MSC-certifierat fiske blir också KRAV-certifierat i vissa fall

KRAV kommer från den 1 januari 2019 att sluta gör egna bedömningar av fiskbestånd och om fisket sker på hållbara bestånd och på ett hållbart sätt. Istället kommer de att utgå från MSC:s bedömningar och certifieringar. KRAV:s fiskekommitté kommer inte Läs mer…

Världens mest fångade fiskarter

Alaska pollock var återigen världens mest fångade fiskart före anchoveta enligt FAO:s rapport The State of World Fisheries and Aquaculture 2018. Siffrorna som redovisas gäller 2016. Även 2014 fiskades mer alaska pollock än anchoveta. Fångsterna av anchoveta varierar mycket från Läs mer…

Fria fantasier om yrkesfiske från Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen

Sten Frohm från Sportfiskarna och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen skrev den 5:e juli en debattartikel om yrkesfiske i Göteborgs-Posten. Det är en artikel full av fria fantasier. De påstår helt utan bevis och belägg att överfiske och bottentrålning skulle vara Läs mer…

Kräftfiske med burar 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, var det 108 fiskebåtar som fiskade kräfta med bur år 2015. Fisket efter havskräfta med burar sker på lerbottnar eller Läs mer…

Fria fantasier om havskräftor i Bohusläningen

En man vid namn Karl Åkerlund från Fiskebäckskil har skrivit en debattartikel (insändare i Bohusläningen. I artikeln argumenterar han mot trålfångade havskräftor (fångas med bottentrål). Anledningen är en legitim, viktig och genuin önskan om att värna havet och havsmiljön. Tyvärr Läs mer…

Svenskt räkfiske 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i Läs mer…

Miljövänligaste fisken att äta – sill och lax

Enligt en undersökning som precis publicerats och vars resultat återges på sajten Sustainable Fisheries så är viss vildfångad fisk och odlade musslor det klart mest miljövänliga sättet att producera mat vid sidan av produktion av vegetabilier. När det gäller miljövänlig Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…

Kustfisket på Västkusten – landningar 2017

Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…

Svenska kräftlandningar 2017 – båtar och företag

Svenska yrkesfiskare fiskar kräfta (havskräfta) med bottentrål och bur i Skagerak och Kattegatt. Fisket bedrivs av ett mycket stort antal båtar och är vid sidan av torskfiske i Östersjön det viktigaste fisket för de halländska yrkesfiskarna. När det gäller bottentrålning Läs mer…

Danska kräftlandningar 2017 – båtar och företag

Precis som i Sverige är kräftfiske, eller fiske av jomfruhummer som kräfta heter på danska, ekonomiskt viktigt i Danmark. Huvuddelen av det danska fisket sker i Kattegatt och Skagerak och enbart med bottentrål. Det svenska kräftfisket sker också i huvudsak Läs mer…

TFC (ITQ) gav färre stora båtar men ingen minskning av antalet små båtar

I debatten om fisket utveckling och överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) ljugs det hela tiden friskt medan samtlig rapporter som undersökt införandet av överförbara fiskerättigheter i Sverige har visat på samma sak. Antalet stora fiskebåtar minskar, men antalet små förblir det Läs mer…

Gamla GG 210 Vera C har blivit GG 105 Titania

Då Fiskeri AB Ginneton (familjen Claesson) köpt en ny båt så har den gamla GG 210 Vera C sålts. Den finns nu på Fotö, har byggts om till räktrålare och bytt namn till GG 105 Titania. Ägare är Conny Ivarsson. Läs mer…