Svenska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017

Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…

Advertisements

Svenskarna i det danska pelagiska fisket – fiskerättigheter 2017

Svenskägda fiskebåtar och fiskeriföretag har stor betydelse i det pelagiska fisket i Danmark. Framförallt gäller det för industrifisk (foderfisk) och sill. För industrifisken gäller att svenskarna har stor betydelse när det gäller fisket av brisling (skarpsill) och tobis, men även Läs mer…

Pelagiska fiskerättigheter på företagsnivå

Inlägg nr 8 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 8 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetI riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå Läs mer…

Under påsk går det att se vilka fiskare som är religiösa

Svenska yrkesfiskare på Västkusten är kända för att vara religiösa. Det gäller i verkligheten främst yrkesfiskare i Göteborgsområdet men inte ens alla där är religiösa. Under denna påsk har det varit möjligt att för vem om helst att se ungefär Läs mer…

Danska fiskerättigheter för brisling 2017

Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…

Kustbevakningen flyttar fartyg från Göteborg till Uddevalla?

Idag ligger ett av kustbevakningens fartyg, KBV 001 Poseidon, i Frihamnen i Göteborg. De måste vad det lider flytta fartyget därifrån. Precis som fiskebåtarna som också brukar ligga där emellanåt måste flytta så måste KBV 001 Poseidon göra det. Fiskebåtarna Läs mer…

Veckans båt – GG 892 Strannefjord

Byggdes som GG 392 Strannefjord, på Ö-varvet på Öckerö år 2000. Senare köpt av Jonas Nilsson och Johan Börjesson i Träslövsläge. Bytte då nummer till VG 392 Strannefjord. I maj 2015 sålde de båten till Strannefjord i Träslövsläge AB, ett företag de själva äger. Läs mer…

Svenska landningar av kräfta 2016

Havskräfta är en av de viktigaste arterna i det svenska fisket. För en stora mängden båtar på västkusten är det den viktigaste arten och den som flest båtar bedriver ett riktat fiske på. havskräfta fiskas i Kattegatt och Skagerak av Läs mer…

Regional fördelning och ägarkoncentration i det pelagiska fisket

Inlägg nr 5 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 5 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDet pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter har enligt riksdagens uppföljning lett till omfördelning av fiskerättigheterna till Göteborgsområdet och en ägarkoncentration. Göteborgsområdet innebär i detta sammanhang det område där fiskebåtarna har Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2016

Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Svenska landningar av sill 2016

Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…

Veckans båt – NC 315 Victoria

NC 315 Victoria är den största svenskägda demersala trålaren, dv en båt som fiskar bottenlevande fisk som torskfiskar och plattfisk. Det är också den enda svenskägda häcktrålaren av sin typ. På 499 bruttoton och 37 meter lång (såvida den inte blivit Läs mer…

Danska landningar av brisling 2016 – viktigaste industrifisken

Den viktigaste industrifisken i Danmark under 2016 var brisling, eller skarpsill som det heter på svenska. Detta på grund av att fisket på den art som normalt är viktigast, tobis, helt uteblev under 2016. Fisket av skarpsill är lite av svensk Läs mer…

Danska sillandningar 2016 – svenskägt företag störst

Pelagiskt fiske i Danmark bedrivs dels av ett fåtal mycket stora fiskebåtar som främst fiskar i Nordatlanten, Norska havet och Nordsjön samt till mindre del i Östersjön och Skagerak. Dessutom finns det ganska många mindre båtar som fiskar sill Skagerak, Läs mer…

Lite höstaffärer i det demersala fisket

Valöskär AB som är hemmahörande på Vrångö och idag ett av Sveriges större räkfiskeföretag har köpt en fiskebåt utan räkfisketillstånd, GG 562 Randi som därefter bytt nummer till GG 504 Randi och hemmahamn till Vrångö istället för Fotö. Randi har använts Läs mer…

Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…

Sveriges största fiskelägen 2016

Det enklaste sättet att mäta vilka orter som är de största fiskelägena i Sverige är att räkna antalet båtar med orten som hemmaort/hemmahamn. Ett annat sätt att räkna är det samlade tonnaget. Som källa har jag använt den svenska skeppslistan för 2015 vilket Läs mer…