Sveriges största tidning om yrkesfiske
De svenska yrkesfiskarna är främst organiserade i så kallade producentorganisationer (PO). Det finns idag 5 producentorganisationer. De är Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet (POKB) och Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation (NKFPO). Läs mer…
Göteborgs universitet har utfört en undersökning om förhållanden inom det svenska fisket samt attityder och åsikter bland svenska yrkesfiskare. Det är en uppföljning av en rapport som publicerades 2019. Resultatet är intressant och representativt. Läs mer…
Det är helt klart inget resultat av överförbara fiskerättigheter i alla fall. För Västkusten har alltid dominerat svenskt fiske. Det har alltid funnits flest yrkesfiskare i Bohuslän och Göteborgsområdet. Förklaringen är enkel. Vatten på Västkusten är historiskt mycket fiskrika och det är nära till andra fiskerrika omrpden i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
En del debattörer hävdar att överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) innebär en privatisering av gemensamma resurser. Ett väldigt falskt påstående då överförbara fiskerättighter innebär ett införande av nyttjanderätter på ett område där överutnyttjande av resursen varit det grundläggande problemet. Läs mer…
De stora pelagiska fiskebåtarna ägnar sig åt fiske i Nordsjön för närvarande. Flera är i Ellös, Skagen och Thyborön där de landar, GG 330 Carmona befinner sig i Norska havet. Ytterligare några båtar är utanför den norska kusten i Nordsjön. Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Den 1 februari infördes ett tråfiskeförbud inom tolv sjömil från kusten, från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Det enda mer omfattande fiske som fanns i området var ett småskaligt kustnära trålfiske på sill. Läs mer…
Istället för att dra trålen över botten svävar trålen strax ovanför havsbotten. Men fiskar som torsk och räkor lever på botten. För att fånga dem utan att nudda botten använder trålen lågfrekventa ljud för att led fisken upp i trålen. Det handlar om ett nytt sätt att bedriva trålning som utvecklas av företaget Sonus Fishery. Läs mer…
Vi Svenska Fiskares styrelse har utsett Anna-Karin Trixe till organisationens första VD. Tillsättningen är en del i arbetet med att skapa en samlad röst för det svenska fisket och tillsammans stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar fiskenäring. Läs mer…
Sälar är en naturlig del av näringsväven i våra hav, men påverkar deras predation fiskpopulationer i våra vatten? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en rapport om sälens roll i ekosystemen och vad det betyder för återhämtning av fiskbestånd Läs mer…
En docent i företagsekonomi som inte är en expert på fiske kallas forskare av DN:s rubriksättare vilket är dumheter. Hon som heter Cecilia Solér har skrivit en debattartikel om sill/strömming från Östersjön som visar att det är Livemedelsverket som gjort det nästan omöjligt att sälja sill för konsumtion till Sverige. Men artikeln utgår också från flera felaktiga premisser. Läs mer…
Vi svenska fiskare (VSF) är en samarbetsorganisation mellan Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO), Swedish Pelagic Federation PO (SPF) och Sveriges Insjöfiskares Centralförbund (SIC). Mellan det demersala fisket, det pelagiska fisket och insjöfisket. Läs mer…
Enlig en ny rapport värms Östersjön upp i rekordfart, vilket kan leda till mer algblomningar, sämre fiske och ökade nederbördsmängder över land. Endast Svarta havet värms upp snabbare. Detta enligt en artikel på Havet.nu. Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Det är ingen lösning av problemen för fiskbestånden i Östersjön att sänka kvoterna. Istället är sänkta kvoter en konsekvens av de problem som finns. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
Orsakerna till att torsken försvunnit och att sillbeståndet i västra Östersjön kollapsat är framförallt två. Klimatförsämringar och övergödning. På grund av det allt varmare klimatet har Östersjön värmts upp mycket kraftigt. Det är det hav som värmts upp snabbast i hela världen näst efter Svarta havet. Det innebär att kallvattenarter som torsk och lax inte trivs Läs mer…
Landsbygdsminister Peter Kullgren har tagit emot betänkandet från utredningen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Läs mer…
Innan hummerpremiären gick WWf ut med en varning om att hummerfisket hotar en valart. Det ska enligt dem var ett hot mot beståndet av nordkapare (Eubalaena glacialis). Läs mer…