Svenska kvotbaroner kontrollerar 80% av fiskkvoterna

Precis som i Danmark kontrollerar ett fåtal stora båtar och deras ägare större delen av de individuella överförbara kvoterna (ITQ) inom det pelagiska fisket i Sverige. I Danmark är det nio båtar som kontrollerar det mesta av kvoterna inom det pelagiska fisket. Två av de nio är svenskägda (Rockall, Johansson och Themis, Ryberg). I Sverige handlar det om 10 båtar. Astrid (familjen Johansson på Rörö), Ahlma (familjerna Magnusson och Ahlström, Önnered), Tor-ön, Torland, (bägge ägda av familjen T Ahlström, Fiskebäck), Clipperton (Backman, Donsö), Sunnanland (Axelsson, Fiskebäck), Bristol (Jansson, Donsö), Ginneton (Claesson, Fiskebäck), Lövön (Arvidsson, Rönnäng) och Västfjord (båten heter idag Westfjord, Gustavsson, Fotö). Förutom dessa båtar finns det ytterligare en båt som är lite större, dock äger den avsevärt mindre kvoter än de 10 nämnda. Båten är Glittvåg. Den tillhör dock de 10 största innehavarna av sillkvoter i Östersjön, men inte totalt. Bristol tillhör inte de 10 största kvotägarna när det gäller sillkvoter i Östersjön.

Innehavare av kvoter i Sverige är en person. Den person som innehar fartygstillståndet för en viss båt. För enkelhetens skull hänför jag i fortsättningen kvoterna till båtarna även om detta är formellt inkorrekt.

Samtidigt ska man ha klart för sig att de danska kvoterna är mycket större. Danmark hade exempelvis en nationell kvot för 2013 (vid årets början, kan ändras genom kvotbyten) på 145 000 ton sill, 26 000 ton makrill, 192 000 ton skarpsill (brisling), 32 000 ton taggmakrill (hästmakrill), 18 000 ton blåvitling, 250 000 ton tobis och 167 000 ton vitlinglyra (sperling) medan Sverige hade 90 000 ton sill, 4 000 ton makrill, 60 000 ton skarpsill, 750 ton taggmakrill, 4 000 ton blåvitling (kolmule) och 9 000 ton tobis. I verkligheten har makrill- och blåvitlingkvoterna för Sverige blivit mindre (2 700 ton resp. 600 ton) medan det istället blivit en liten kvot vitlinglyra på 150 ton och mycket större tobiskvot på totalt 27 000 ton.

Kvoterna varierar dock år från år och kan bytas med danska båtar förutom med andra svenska båtar. Det som egentligen är intressant är hur stor del av fångsterna de största båtarna kontrollerar. I oktober detta år så kontrollerade de tio största svenska pelagiska fiskebåtarna nästan 80% av de samlade kvoterna för pelagisk fisk. De kontrollerade 100 % av blåvitlingkvoten, 99 % av makrillkvoten,  98% av industrifiskkvoterna (tobis, taggmakrill, vitlinglyra), 77 % av sillkvoten och 73 % av skarpsillskvoten. Samma tio båtar var de 10 största kvotinnehavarna vad det gäller samtliga fiskarter utom skarpsill där Sunnanland inte tillhör de 10 största kvotinnehavarna. På nionde plats vad det gäller innehav av skarpsillskvoter återfinns istället en båt som inte finns bland de tio största totalt. SIN 602 Courage av Skillinge.  Räknas Courage istället för Sunnanland så kontrollerar de tio största båtarna inom just skarpsillsfisket 77% av kvoterna.

De tio största båtarna i Sverige dominerar fisket betydligt mer än de nio största i Danmark där de nio stora kontrollerar 95% av makrillkvoterna, 80% av sillkvoterna och 50% av industrifiskkvoterna (brisling, sperling, tobis, blåvitling, taggmakrill).

För de arter där det är små kvoter för Sverige dominerar i allmänhet en enda båt, för blåvitling och vitlinglyra är det Ginneton och för taggmakrill Clipperton. När det gäller skarpsill är Astrid den överlägset största kvotinnehavaren med över 18%. Även när det gäller sill är Astrid störst med nästan 13% av totalkvoten, huvuddelen i Västerhavet. Eftersom samma familj äger Torland och Tor-ön blir de däremot större sammanlagt med cirka 18% (cirka 9% var). Torland och Tor-ön kontrollerar tillsammans ungefär 15% av skarpsillskvoten. När det gäller makrillkvoterna (som inte är så stora) fördelas de med 29% för Ginneton, 22% Sunnanland, 19% Astrid, 27% för Tor-ön och Torland ihop, 8% för Ahlma, 6% för Lövön och 6% för Clipperton.

Andel av sillkvoter

Astrid, 13%
Tor-ön, 9%
Torland, 9%
Ahlma, 8%
Sunnanland, 7,5%
Clipperton, 7,5%
Bristol, 6,5%
Västfjord, 6,5%
Lövön, 5,5%
Ginneton 5%

Andel av skarpsillskvoter

Astrid, 18,5%
Ahlma, 9,5%
Clipperton, 9%
Torland, 7,5%
Tor-ön, 7,5%
Västfjord, 5%
Lövön, 5%
Ginneton, 5%
Courage, 5%
Bristol, 4,5%

Andel av industrifiskkvoter (tobis, vitlinglyra, blåvitling, taggmakrill)

Clipperton, 20%
Ahlma, 17,5%
Lövön, 16,5%
Ginneton, 10,5%
Tor-ön, 8,5%
Torland, 8,0%
Astrid, 5%
Sunnanland, 4,5%
Västfjord, 4,5%
Bristol, 3%

Totalt finns det idag 33 stycken båtar inom det pelagiska fisket varav 20 stycken är hemmahörande i Göteborgsområdet (GG-området), en i Karlskronaområdet (KA), två på Öland (KR) , 3 i LL-området (Lysekil), 3 på Listerlandet (SG), två i Skillinge, två i Träslövsläge en i Västervik och 4 på Gotland. Alla de riktigt stora förutom Courage hör hemma i Göteborgsområdet. Av båtarna i Göteborgsområdet finns 9 i Fiskebäck, 3 på Rörö, 3 på Donsö, 1 i Önnered, 1 på Fotö, 1 i Göteborg, 1 i Rönnäng och en på Styrsö.

10 båtar kontrollerar huvuddelen av kvoterna som vi sett. Av dessa hör 9 hemma i Göteborgstrakten (Fiskebäck 5, Donsö 2, Fotö 1, Rörö 1) och en på Tjörn. Ytterligare två båtar kan sägas tillhöra skiktet av pelagiska trålare som främst fiskar ute till havs, storsjöbåtar. Alla har nämnts ovan.

Kvar blir 26 stycken båtar som kan betraktas som pelagiska kustfiskebåtar. Många av dessa ägnar sig också åt annat fiske, som demersalt fiske efter kräfta, torsk och plattfisk.  9 av dem hör hemma i Göteborgsområdet och ytterligare 5 på andra delar av västkusten.  På öst- och sydkusten finns då 12 stycken.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pelagiskt fiske, Johansson, Claesson, Ahlström, Magnusson, Backman, Jansson, Axelsson, Arvidsson, Gustavsson, GG 764 Astrid, GG 206 Ahlma, GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 218 Westfjord, Västfjord, GG 229 Bristol, GG 236 Glittvåg, GG 438 Clipperton, GG 778 Lövön, SIN 602 Courage, Kvotbaroner, Sill, Skarpsill, Makrill, Tobis, Taggmakrill, Vitlinglyra, Blåvitling, Kolmule, Rörö, Donsö, Fiskebäck, Önnered, Skillinge, Rönnäng, Fotö

Källa: Hav och vattenmyndigheten. Procenttal är avrundade till med noggrannhet på en halv procentenhet.