Individuella överförbara fiskerättigheter och kustfiske

Vad som är kustfiske eller kustnära fiske finns det lite olika uppfattningar om och nån enhetlig definition finns inte. Den frågan ska jag dock inte behandla här utan bara förhållandet mellan kustnära fiske och individuella överförbara fiskerättigheter (TFC). Det vanliga definitionen av kustnära fiske inom EU är fiske med båtar under 12 meter, i vissa länder med båtar under 11 eller 10 meter. Vanligt är också att passiva redskap krävs. Så är det dock inte i Sverige. I Sverige handlar det i princip om fiske med båtar som är kortare än 12 meter oavsett använda redskap. Ett undantag finns, fiske i Bottenhavet och Bottenviken av sill (strömming) på den så kallade Östersjökvoten är också tillåtet för större fiskebåtar. Östersjökvoten är en av de två kvoter som avsatts specifikt för det kustnära fisket. Den andra brukar kallas kustkvoten.

Inget kustnära fiske i Sverige omfattas av TFC. Det enda fiske där TFC införts är det storskaliga pelagiska fisket. TFC innebär att fiskerättigheter (kvoter) kan säljas och köpas samt hyras ut och hyras in. Detta gäller i allt storskaligt pelagiskt fiske. En del av detta, främst snörpvadsfisket på skarpsill bedrivs även inomskärs och nära kusten. Men åter till kustfisket.

Innan TFC infördes i det pelagiska fisket fanns det cirka 300 fiskebåtar som ägnade sig åt vad som kallas kustnära pelagiskt fiske. i detta fiske ingår bl.a. snörpvadsfiske med ljus efter skarpsill på Västkusten, makrillgarnfiske osv. Dessa båtar fiskar i allmänhet också annat. Efter införandet av TFC i det pelagiska fisket finns det fortfarande 300 båtar som ägnar sig åt kustnära pelagiskt fiske. Införandet av TFC i det pelagiska fisket innebar alltså inte en minskning av antalet små kustnära båtar. Däremot halverades antalet stora pelagiska båtar. Båtar under 12 meter stod för nästan 18% av skarpsillslandningarna på Västkusten under 2013. För sill hade de små båtarna under 12 meter en mycket liten betydelse (1,5% av landningarna på Västkusten och nästan 4% på Östkusten).

Den svenska fiskeflottan har i likhet med fallet i andra länder minskat under långa tid. Mellan 2008 och 2013 minskade antalet fiskebåtar från 1 466 till 1 361. Större delen av denna minskning har skett bland båtar som är längre än 12 meter, av totalt 105 båtar försvunna båtar så var 94 stycken längre än 12 och hela 57 stycken längre än 17 meter. En stor del, cirka 40, av dessa båtar fanns tidigare inom det storskaliga pelagiska fisket. Antalet trålare som är kortare än 12 meter har till och med ökat.

Idag diskuterades införande av TFC i det svenska fisket på räka, kräfta och fisk på Västkusten. Räkfisket är det som diskuterats mest. I Sverige finns det idag 61 båtar med räkfisketillstånd. 4 båtar har särskilt tillstånd för fiske i Gullmaren och ett mindre antal fiskar i Koster-Väderöfjorden, dvs innanför trålgränsen, med dispens och genom så kallad samförvaltning. Produkterna säljs delvis genom ett eget varumärke som råkar vara samma som denna bloggs namn. % räktrålare ingår idag i samarbete kring varumärket Njord. Det är fler som faktiskt fiskar i Kosterfjorden, total fiskas där omkring 200 ton räkor.

Det anses finns en överkapacitet på 40% i det svenska räkfisket och en överkapacitet inom kräftfisket och fiskfisket på Västkusten med 20%. Antalet båtar behöver alltså minska. Något som faktisk gäller alla segment, dvs även kustfiskebåtar på under 12 meter. Inom räkfisket är det dock så att även en del båtar som är över 12 meter kan anses fiska kustnära. Båtar under 12 meter fiskar faktiskt en mycket liten del av den räka som fiskas i Sverige, bara cirka 70 ton år 2014 och 60 ton år 2013. Det sistnämnda motsvarade cirka 6% av all räklandningar.

Istället för att skapa ett krångligt regelverk kring vilka som ska anses ägna sig åt kustnära räkfiske kan det göra relativt enkel. Om ett särskilt tillstånd för räkfiske i Kosterfjorden införs på samma sätt som i Gullmarsfjorden kan de båtar som har särskilda tillstånd för fiske i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden anses bedriva kustnära fiske och särskilda kvoter avsättas för detta. Frö att få fisk i Gullmaren och Kostefjorden gäller idag särskilda regler för redskapens storlek och beskaffenhet. Dessa kvoter kan undantas från ett TFC-system. Resten av räkfisket, vilket innebär cirka 70-80 % av landningarna bör omfattas av ett TFC-system. Ett införande av särskilda tillstånd för Kosterhavet och TFC för den del av räkfisket som inte sker i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden torde innebär en halvering av den svenska räkfiskeflottan.

När det gäller kräfta är andelen som fiskas av båtar som är kortare än 12 meter betydligt högre än för räka. 2013 landades 46% av alla kräftor från båtar kortare än 12 meter. En stor del av detta handlar om burfiske då burfisket står för cirka 25% av allt kräftfiske. Burfiskebåtar är i allmänhet mindre än 12 meter. Ett TFC-system för kräftfisket får utformas lite annorlunda, men det räcker sannolikt med att båtar under 12 meter undantas från TFC-systemet. På samma sätt är det inom fiskfisket (37% av torsken och 26% av rödspättan landades av båtar mindre än 12 meter på Västkusten). Båtarna under 12 meter fiskar i huvudsak med garn medan de över 12 meter främst fiskar med trål. Endast båtar under 12 meter bör undantas från att ingå i ett TFC-system för fiskfisket (det finns egentligen inget riktat sånt, utan det handlar i huvudsak om bifångster när vi talar om större båtar).

Precis som när det gäller sillen så kan vissa specialregler införas för fisket i Östersjön så att en del av torsken och rödspättan där , förutom det som avsätts till kustkvoten för båtar under 12 meter, avsätts till båtar hemmahörande i län med kust mot Östersjön. Cirka 10% av totalkvoten vore rimligt för en sådan kvot både för torsk och rödspätta medan kustkvoten kan vara cirka 20% av den totala torskkvoten och 40% av den totala rödspättekvoten. Resten av fiskfisket i Östersjön bör ingå i ett TFC-system.

Läs också:

• Nya selektiva trålar i räkfisket – funkar det?
• De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – antalet stora båtar
• De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – mängden landad räka
• De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – andelen kokräka
• Märkligheter i det svenska räkfisket – det höga priset
• Märkligheter i svenskt räkfiske – antalet båtar som landat räka
• De svenska räkfiskarna och följderna av individuella fiskerättigheter
• Överlåtbara fiskerättigheter ledde till färre fartyg och ökad lönsamhet
• Överförbara fiskerättigheter utarmar inte kustfisket

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om TFC, ITQ, Individuella överförbara fiskerättigheter, Kustfiske, Kustnära fiske, Räkfiske, Kräftfiske, Fiskfiske, Bohuslän, Västerhavet, Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Torskfiske, Kustkvot, Östersjökvot