Hur miljövänligt är egentligen MSC-märkt fiske?

I samband med MSC-märkningen av kräftfisket i Skagerak och Kattegatt framkom kritik från flera miljöorganisationer, däribland Greenpeace. De anser att kräftfisket på grund av sina stora bifångster och stora utkast samt genom att det sker med bottentrål inte borde ha MSC-märkning. Fisket skadar den biologiska mångfalden menar de. Jag är benägen att hålla med dem. Vi vet att bottentrålning ger skador på bottnarna och därför är det redan där problematiskt. Men fisket med så kallad Seltra-trål innebär också mycket stora bifångster som i huvudsak kastas ut.

Vi kan inte förbjuda allt fiske med bottentrål, men måste kanske begränsa storleken på de områden där bottentrålning får ske. Längs den svenska kusten finns det dock redan stora sådana områden. Det verkar vara fallet vid en del av Danmarks kuster också. Miljörörelserna menar att allt fiske med bottentrål måste undantas från MSC-märkning då det inte är biologiskt hållbart. Jag menar nog att fisket med ristförsedda trålar (swedish grid) på kräfta som ger mycket små eller inga bifångster borde kunna vara MSC-märkt men inte fisket med Seltra-trål i nuläget. Även räkfisket bör därför kunna vara MSC-märkt om de andra problem som finns i detta fiske röjs undan.

Det finns alltså troligen många fisken, som i likhet med kräftfisket med Seltra-trål, idag är MSC-märkta utan att egentligen vara ekologiskt hållbara fisken i stort (även om kräftan fiskas på ett hållbart sätt så gäller det inte all fisk som fås som bifångst). Flera som kommenterat detta menar att det beror på att MSC i praktiken är en korrupt organisation. Får de eller de privata certifikationsföretagen bara tillräckligt med pengar så godkänner de allt. Viking Bengtsson, en yrkesfiskare i Halland uttryckte det på följande sätt på facebook:

Funderar över hur länge organisationer som utan vidare åthävor närmast kan betraktas som kriminella kan få hålla på med sin utpressning mot fisket, MSC-märker vi inte så rödlistar vi. Att MSC-certfiering innebär att fiskaren ska betala stora avgifter till dessa organisationer talas det tystare om. Dessa organisationer motverkar också bestånden så fort dom är MSC-märkta, i Östersjön har man ställt sig bakom en sänkning av torskmåttet från 38 till 35 mm,  i Västerhavet ställer man sig bakom en sänkning av minimimåttet av havskräfta från 13 till 8,5 cm , vilket kommer att medföra ett haveri för Europas bäst skötta bestånd. Dessa organisationer ställer sig matvarukedjorna bakom och torpederar därmed bestånd som med stor möda byggts upp, det är märkligt att inga journalister vill ta i detta.

Den organisation han menar är framförallt WWF som automatiskt ger grönt ljus till allt fiske som är MSC-märkt. Kritiken från Greenpeace inriktar sig främst på att MSC-märkningen inte ens lever upp till sina egna riktlinjer samt har för dåliga kriterier för vad som är ett hållbart fiske:

Limited scope of the certification

Few socio-economic aspects are considered, and the one principle related to social impacts is to be interpreted as requiring the existence of a suitable framework for legal & customary rights, not about questioning the effectiveness of this framework, according to the guidance document. Issues involving allocation of quotas and access to marine resources are considered by the MSC to be beyond the scope of the programme – these aspects, particularly, can lead to a lack of support for a certified fishery from local stakeholders who may feel that their concerns are not addressed. However, while not considered within its scope by the MSC, other sustainability and/or ethical certification systems, such as Friend of the Sea and the Forest Stewardship Council do include socio-economic considerations.

Objections process is not accessible to all

There are both time and financial constraints that may make the official objections process inaccessible to some stakeholders. Stakeholders wishing to object have 15 working days to file a fully detailed ‘notice of objection’ following publication of the final assessment report, upon which the independent adjudicator may request further clarification within a time limit to be defined and as appropriate to the detail needed. Fees are charged for complaints – the maximum level established by the MSC Board is presently £15,000. There are also constraints on the type of complaint allowed depending on previous involvement in the certification process.

In effect, the process requires a stakeholder to follow the assessment process from the beginning, and to be up to date with all the issues in the fishery at the time of the final assessment report in order to be able to launch an objection within the timeframe and to obtain funds for the fees. With so many fisheries currently in assessment, this is too resource intensive for many stakeholders. While the MSC claims that there are many other ways to raise concerns about the performance of a certifying body, either directly to the MSC or to the accreditation body, it is not clear how these concerns are addressed outside the formal process.

[…]

MSC Principles and Criteria fail to adequately address critical issues

1. A sustainable fisheries standard needs to proscribe destructive catching methods, including explosive poisons, demersal otter trawl, beam trawl and dredging.

Criteria under MSC Principle 3 look good on the surface:

Fishing operation shall:

12. make use of fishing gear and practices designed to avoid the capture of non-target species (and non-target size, age, and/or sex of the target species); minimise mortality of this catch where it cannot be avoided, and reduce discards of what cannot be released alive;
13. implement appropriate fishing methods designed to minimise adverse impacts on habitat, especially in critical or sensitive zones such as spawning and nursery areas;
14. not use destructive fishing practices such as fishing with poisons or explosives.

Greenpeace would expect these criteria to immediately disqualify any bottom trawling practices from certification. However, the MSC Fishery Assessment Methodology and Guidance to Certification Bodies (p10) makes it clear that poisons and explosives are not just examples of destructive fisheries, they are the only fisheries that the MSC explicitly considers destructive and excludes from certification:

2.6. A fishery shall not be eligible for certification if it utilises fishing with poisons or explosives. The only fishing practices that the MSC considers to be “destructive fishing practices” in the context of an MSC assessment, at this time, are fishing with poisons or fishing with explosives.

This has lead to many bottom trawl fisheries being certified. Greenpeace believes that bottom trawling is an inherently destructive fishing method and cannot, under the current oceans governance, be considered sustainable.

Det finns också mer direkt kritik mot enskilda fisken som exempelvis det ryska pollock-fisket i Stilla Havet och kräftfisket i Kattegatt och Skagerak (Jomfruhummer=kräfta):

En ting er at certificeringen udvander bæredygtighedsbegrebet. En anden ting er, at denne certificering også risikerer at spænde ben for et fremtidig fiskeri efter jomfruhummer med tejner.

MCS – de bedste fiskeriers værste fjende

Tejner er bure, der står på bunden, som hummerne selv kravler ind i – og er et fiskeri, der slår trawlfiskeriet med flere længder når det gælder bæredygtighed. Men når noget allerede er certificeret bæredygtigt – hvordan skal et bedre og mere bæredygtigt produkt så få fodfæste? MSC kan – igen – vise sig, at blive det bedste fiskeris værste fjende.

I Kattegat er den vigtigste art for fiskeriet jomfruhummer. Den fiskes primært med bundtrawl. Store net der trækkes hen ad bunden. Når der trawlfiskes efter jomfruhummer, fanges der samtidig en masse arter, som fiskeriet ikke tager med i land. Det smides tilbage i havet igen som udsmid.

2 ud af tre jomfruhummere smides ud efter fangst

Bundtrawlsfiskeri har generelt en høj bifangst og et stort udsmid, og jomfruhummerfiskeriet er et af de værste. Udsmidsprocenten i fiskeriet er på 67 %. Altså 2 ud af tre jomfruhummer smides ud igen efter den er fanget.

Bundtrawlsfiskeri er en af hovedårsagerne til, at Danmark ikke kan leve op til vores miljøforpligtigelser generelt, og det intense fiskeri er skyld i at sej, kuller og lange i dag stort set er udraderet fra Kattegat samt at torsken er truet.

Og apropos torsken! Så er bundtrawlsfiskeriet efter jomfruhummer i Kattegat indrettet på sådan en måde, at fiskerne ikke kan undgå at fange torsk. Ifølge den rapport, der ligger til grund for ”bæredygtigheds”-certificeringen af jomfruhummer, så smed fiskeriet i 2012 68 % af de fangede torsk ud igen. Torskene kan ikke tåle en timelange ture i trawlet og en tur op på dækket. De dør! For at føje spot til skade, har var udsmidet af torsk i jomfruhummerfiskeriet skyhøjt i 2013 –faktisk det højeste til dato.

Samtidig er der ikke ubetydelige fangster af den truede pighajer i bundtrawlsfiskeriet efter jomfruhummer. I 2012 305 i Kattegat, og i 2011 blev der i Skagerrak fanget 911 af den truede pighaj. Tallene er fra den rapport der ligger til grund for bæredygtighedscertificeringen.

Greenpeace har också riktat kritik mot WWF för att de automatiskt ger allt fiske med MSCC-märkning grönt ljus.  Såväl WWF som MSC har flera gånger svarat på den kritik som riktats mot organisationerna och MSC-märkningen. De har av natruliga skäl en annan uppfattning än Greenpeace.

Läs också:

• Greenpeace angriper MSC-certifieringen av kräftfisket
• MSC om det certifierade kräftfisket och oegentligheter
• Danskt och svenskt kräftfiske numera MSC-märkt
• Danska jomfruhummerfiskares bristande tillgång till torskkvoter
• Danska fiskares ovilja att fiska jomfruhummer med bur
• Bifångster och utkast i kräftfisket
• Cirkus Nordhavsräka – alla gör bort sig utom de danska räkfiskarna
• Svenska fiskebåtar med MSC-märkt kräftfiske
• Rött ljus borde inte kunna bli grönt
• Miljöcertifiering av fiske ifrågasätts

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bottentrål, Bottentrålning, Jomfruhummer, Greenpeace, MSC, MSC-märkning, SELTRA-trål, Swedish Grid, WWF, Kräftfiske, Kattegatt, Skagerak, Danmark, Sverige, Kräfta, Miljö, Politik