Det är brist på surströmming i år. Anledningen är att det var dåligt fiske i våras. Sillen/strömmingen kom int in till kusten för att leka i samma utsträckning som som de senaste åren. Orsakerna till detta kan vara många.
Men det är inte brist på strömming/sill i Bottenhavet som är orsaken för enligt ICES vetenskapliga bedömningar är beståndet större än på länge. Strömmingen kan ha ändrat sitt beteende. Det kan också så att mängden vårlekande strömming minskat medan mängden höstlekande ökat.
Storleken på sillen/strömmingen har också minskat och till surströmming vill tillverkarna ha lite större strömming. Orsakerna till minskad storlek kan vara flera, födobrist, varmare hav, syrebrist med mera.
Normalt
Enligt yrkesfiskaren Gunnar Asplund som skrivit en debattartikel i tidningen VK kan det vara en helt normal variation i fiskbeståndet:
Yrkesfiske är ett härligt jobb, strävsamt men fritt, men som kräver ständig förnyelse och anpassning. Fisken är simkunnig, och fiskbestånden påverkas av storskaliga förändringar i miljön bortom den enskilde fiskarens kontroll.
[…]
En troligare orsak till den minskande storleken är nog bristen på föda till det stora beståndet (tusenbrödraeffekten). Enligt äldre fiskare har vi aldrig haft så stor strömming som tiden efter det oreglerade sovjetiska och östtyska industrifisket i Bottenhavet (slut 1978).
[…]
Jo, det är sant, den vårlekande strömmingen (som ju läggs in till suringen) har inte lekt på grunden nära land i år som den gjort i många år (dock inte alltid). Det är sorgligt för oss som gillar den. Orsaken till detta kan vi bara spekulera om.
Äldre fiskare vittnar om ett fantastiskt strömmingsfiske under första och andra världskriget och däremellan. Dock var det den höstlekande strömmingen som helt dominerade, fångsterna togs längre ut i havet, men bara under hösten. Inga eller dåliga vårfångster.
Under 50-talet var fångsterna mycket små, ”mycket sämre än i dag”, detta var innan trålfisket i Bottenhavet började 1956. Vi fick ökande bestånd på 70 och 80-talet av vårlekande strömming som dominerat fram till i dag.
[…]
Är de dåliga fångsterna i våras nära land ett tecken på skifte till mer höstlekande bestånd återigen, eller inte, det återstår att se. Eller är det en effekt av den globala uppvärmningen med högre vattentemperaturer som påverkar fiskbestånd världen över? Det är dock troligt att råvaran till surströmming måste tas längre från stranden än tidigare, med garn eller trål.
Mer strömming än nånsin enligt vetenskapen. Mindre fångster längs kusten. Orsakerna till detta är oklara. Men helt klart är att det storskaliga pelagiska fisket inte bär nån skuld till situationen.
Det mesta tyder istället på att det är naturliga variationer och storskaliga miljöförändringar. Förändrade bestånd med ett mindre bestånd av vårlekande strömming och större bestånd med höstlekande. Syrebrist på grund av varmare hav och övergödning. Varmare hav som ger mindre storlek på fisken. Syrebrist leder till födobrist. Födobrist ger mindre individer i fiskbeståndet. Ovanligt mycket sill/strömming i Bottenhavet ger födobrist. Minskat fiske kan aldrig vara lösningen på en situation. Utan det krävs snarare ökat fiske.
Läs också:
- Sanningen om surströmmingen
- Intressant om fisket i Stockholms skärgård
- Det finns inga förutsättningar för konsumtionsfiske av sill i Östersjön
- Det finns problem med att förvalta för maximalt hållbart uttag av fisk
- Sillen/strömmingen i Östersjön är inte hotad
- Sillbeståndet i Bottenhavet större än vad som tidigare antagits
