Norrlandskustens fiskare – Brändö Fisk AB

Norrlandskustens yrkesfiske har dels bestått av ett småskaligt fiske som kombinerats med jordbruk och jakt eller annat jobb. Dels har det bestått av ett omfattande strömmingsfiske (sillfiske) som bedrevs av invånare (borgare) i staden Gävle från 1400-talet och framåt. Så småningom fick också invånare i andra städer som Härnösand,  Hudiksvall, Söderhamn och Sundsvall rätt till fisket. På 1500-talet startade även ett siklöjefiske i Bottenviken.

Gävlefiskarna skapade tillfälliga fiskelägen på många öar längs hela Norrlandskusten. När städernas monopol på fisket upphörde i slutet av 1700-talet övertog markägarna vid kusten fiskerättigheter. I de olika fiskelägen tog en bofats befolkning över som och vid 1800-talets mitt hade stadsbornas dominans upphört.

Traditionellt bedrevs sillfisket med garn (skötar) medan lax- och sikfisket bedrevs med ryssjor. Siklöjefisket bedrevs med garn. Under 1940-talet blev laxfisket i utsjön med garn och backor (långrev, långlinor) viktigt. Strömmingsfisket minskade i omfattning och många lämnade fisket helt. På 1950-talet introducerades trålfiske av strömming i Norrland och på 1960-talet kom detta fiske att dominera.

Minskat fiske

På 1970-talet minskade trålfisket igen och på 1980-talet hade det försvunnit förutom i Gävle med omnejd och i Bottenviken där ett trålfiske efter siklöja skapats med start på 1950-talet. Enstaka trålare har dock funnits även på andra håll till och från.Trålfisket av siklöja på hösten blev stort på 1990-talet. Ofta kombineras det med strömmingsfiske på våren för surströmmingstillverkning samt lax- och sikfiske under andra perioder.

På 1990-talet hade sälen också ökat i antal och börjat sprida sig längs med kusten. Garnfisket fick problem liksom ryssjefisket av lax och sik. Många fiskare lämnade fisket. Nya redskap utvecklades och laxfällor gjorde det möjligt att fortsätt fiska lax.

Idag finns ett begränsat trålfiske efter strömming med en större trålare i Gävle och ett antal siklöjetrålare som också fiskar strömming. Även lax- och sikfisket är viktigt för många företagare. Många fiskeriföretag längs Norrlandskusten kombinerar fisket med fiskhandel eller fiskindustrier.

Brändö Fisk AB

Brändö Fisk AB är ett fiskeriföretag i fiskeläget Brändön på ön Brändön utanför Luleå. Företaget ägs av Fredrik Persson. Han är även delägare och styrelseledamot i Naisjärv Produkter AB tillsammans med Michael Nedlund och Bernt Jansson. Ordinarie styrelseledamot i Brändö Fisk AB är Fredrik Persson med Andreas Persson (troligen en bror) som suppleant. Förutom fiske ägnar sig företaget också åt sjötransporter.

Brändön Fiskehamn. Okänd fotograf

Företaget äger siklöjetrålaren LÅ 44 Anna på 8 bruttoton och den mindre båten LÅ 77 som används till lax- och sikfiske. LÅ 44 Anna finns märkligt nog inte med på listorna MSC-certifierade siklöjetrålare. Kanske är det ett rent misstag (observera att MSC-certifieringen för närvarande är indragen). Företaget som sådant har dock rätt att tillverka löjrom med ursprungsbeteckningen Kalix löjrom.

Under det senast redovisade verksamhetsåret som slutade 2020-02-29 omsatte Brändö Fisk AB 2,2 miljoner SEK och gick med en marginell förlust. De bokförda tillgångarna var cirka 3,3 miljoner SEK varav nästan 1,8 miljoner i anläggningar och utrustning.

Läs mer:

• Norrlandskustens fiskare – Rederiet Rönnskär
• Norrlandskustens fiskare – Bondhamns Fisk
• Om norrlandskustens fiskare – Rederi AB Engesberg
• Norrlandskustens fiskare – Höga Kusten Fisk AB
• Norrlandskustens fiskare – Stark
• Om norrlandskustens fiskare – Bergmans Fisk
• Norrlandskustens fiskare – Salteriet Byviken
• Norrlandskustens fiskare – Kvarkenfisk
• Om norrlandskustens fiskare – Bröderna Persson
• Norrlandskustens fiskare – Sundströms och Thomas Innala
• Norrlandskustens fiskare – Junköfiskarna
• Om norrlandskustens fiskare – Holms och Altappens Fiske
• Norrlandskustens fiskare – Blomqvist & Son
• Norrlandskustens fiskare – Bröderna Stålarm
• Om norrlandskustens fiskare – Dag Hjelte AB
• Norrlandskustens fiskare – Ökvist och Holmberg