Pelamid eller bonito

Ryggstrimmig pelamid (Sarda sarda) är en makrillfisk som kallas bonito på engelska. Det är också ofta vad den kallas på svenska men det är ett olyckligt val då det svenska namnet på den mest fiskade tonfisken är bonit (Katsuwonus pelamis).

Pelamiderna är grupp med lite större makrillfiskar som liknar bonit väldigt mycket. Ibland används kött från pelamider istället för kött från bonit i bland annat konserver men det är också bra matfiskar i sin egen rätt. Två arter, ryggstrimmig pelamid och chilensk palmid fiskas i stor utsträckning i det kommersiella fisket. Total fångas cirka 130 000 ton per år.

Ryggstrimmig pelamid (bonito)

Ryggstrimmig pelamid (Sarda sarda) finns längs kusterna i hela Atlanten från St. Lawrencebukten i norr till mellersta Argentina i Söder och från de brittiska öarna och Nordsjön i norr till Sydafrikas södra kust. Dessutom finns arten i Medelhavet och Svarta havet såväl som i Mexikanska gulfen. Dock verkar den inte finnas i Karibiska havet. På sensommaren finns den också vid den svenska kusten i Kattegatt och Skagerak.

Blir normalt omkring 70 cm lång men kan bli cirka 90 cm. Stimlevande fisk som fångas vid spöfiske och dörjfiske. Lever på mellan 80 och 200 meters djup. Ofta som bifångst vid fiske av atlantisk blåfenad tonfisk. Leker under olika perioder på olika platser. I Medelhavet mellan maj och juli förutom i västra Nordafrika där den leker tidigare. Vid västafrikas kust i östra Atlanten mellan december och juni men vid Marockos kust lite senare. I nordvästra Atlanten sker leken i juni-juli. Äter mindre stimlevande fiskar. bläckfiskar och skaldjur.

Ryggstrimmig pelamid. Bild: Sherman Foote Denton. Public domain

Fiskas i hela sitt utbredningsområde men det viktigaste fiskeriområdet är östra Medelhavet. Turkiet är den största fiskerinationen. Även Mexico är en viktig fiskerination. Årligen fångas mellan 20 000 och 40 000 ton. Fångas med bottengarn, garn, snörpvad, landvad, dörj, backor, pilk och spö. Säljs för konsumtion som färsk, saltad, rökt, konserverad och fryst. Det är också en populär fisk inom sportfisket.

Chilensk pelamid (chilensk bonito)

Chilensk pelamid (Sarda chiliensis) finns längs kusterna från Alaska i norr till Baja California i Mexico samt mellan Ecuador och Talcahuano i Chile i söder. Kan bli upp till en meter lång. Leker vid olika tider beroende på plats. Äter mindre fiskar.

 

Det är den mest fiskade pelamidarten (bonitoarten) med årliga fångster på omkring 100 000 ton. På 1960-talet fiskades som mest omkring 100 000 ton bara i Peru, på 1970-talet bara cirka 40 000 ton. Vid samma tid fångades cirka 14 000 ton i Kalifornien men överallt varierar fångsterna mycket kraftigt från år till år. Viktiga fiskenationer är Peru, USA, Mexico och Chile. Fiskas kommersiellt med snörpvad, garn. backor, dörj, pilk och spö. Mycket populär fisk i sportfisket.

Strimmig pelamid (strimmig bonito)

Strimmig pelamid (Sarda orientalis) som också kallas makrillbonito finns längs kusterna i hela Indiska Oceanen inklusive Indiens kuster och västra Australiens kust, i västra Stilla Havet kring Indonesien, Filippinerna och Papua Nya Guinea samt längs med Kinas, Vietnams, Koreas och Japans kuster. Dessutom kring Hawaii, USA:s stillahavskust och längs Baja California. Också kring Galapagosöarna samt längs Ecuadors och Perus kuster.

Normalt 50-60 cm lång men kan bli upp till omkring 1 meter. Bildar ofta stim ihop med tonfiskar av olika slag. Äter sillfiskar och andra mindre fiskar, bläckfiskar och skaldjur.

Strimmig pelamid. Bild: Australian National Fish Collection, CSIRO. Licens: CC-BY-NA-NC

Fiskas i stora delar av sitt utbredningsområde, ofta tillsammans med tonfiskar av olika slag. i Australien är det främst sportfiske. Fångas med garn, dörj, pilk, spö, backor och snörpvad.

Australisk pelamid (australisk bonito)

Australisk pelamid (Sarda australis) finns längs kusten i östra Australien, runt Tasmanien och runt Nya Zeeland. Normalt kring 40-50 cm lång men kan bli uppemot 100 cm.

Australisk pelamid. Bild: Arthur Bartholomew. Public domain

Fiskas i begränsad mängd med dörj eller backor. Sport- och fritidsfisket är nästan lika stort som det kommersiella fisket.

Språngpelamid (Språngbonito)

Språngpelamid (Cybiosarda elegans) finns väster, norr och öster om Australien samt längs Papua Nya Guineas kust. Företar säsongsmässiga vandringar mellan norr och söder. Normalt cirka 45 cm men kan bli upp till 70 cm. Äter främst ansjovis och sardiner.

Språngpelamid. Bild: Australian National Fish Collection, CSIRO. Licens: CC-BY-NA-NC

Fångas som bifångst i småskaligt kustnära fiske och dessutom i sportfiske. Används i allmänhet som bete men det är också en bra matfisk.

Indopacifisk pelamid (indopacifisk bonito)

Indopacifisk pelamid (Gymnosarda unicolor) finns i hela Indiska Oceanen inklusive Röda Havet, Adenviken, Omanviken, Persiska viken. Från Sydafrika till Arabiska sjön, längs Indiens kuster, i Bengaliska viken och Andamansjön, runt Seychellerna, Maldiverna, Andmanerna och Nikobarerna,. Finns längs kusterna i norra och östra Australien, runt de Indonesiska öarna och Filippinerna i Stilla havet liksom runt Papua Nya Guinea och österut till Fijiöarna. Finns kring Vanuatu, Cooköarna, Tonga, Samoa och Palau. Norrut i Kinesiska sjön längs Vietnams, Kinas, Japans och Koreas kuster liksom kring Ryu Kyuöarna.

Blir normalt cirka 190 cm lång men kan bli uppemot 250 cm. En art som lever i uthavet, ofta på och kring korallrev. Arten är ensamlevande eller så samlas de i små stim. Fiskas med spö i begränsade mängder och säljs frusen eller konserverad. Populär sportfisk.

Indopacifisk pelamid. Bild: FAO Licens. CC-BY-NC-NA

Ostrimmig pelamid

Ostrimmig pelamid (Orcynopsis unicolor) finns i Östra atlanten från Norge till Dakar i Senegal. Do ck vanligaste i Medelhavet, Finns även i Svarta havet, Blir normalt kring 90 cm lång men kan bli upp till cirka 130 cm. Lever i små stim som uppehåller sig nära ytan. Födan betsår av små fiskar som ansjovis, sardiner, taggmakrillar, makrill med mera. Ett begränsat kommersiellt fiske finns i främst Medelhavet. Säljs konserverad eller fryst.

Ostrimmig pelamid. Bild: Robbie N. Cada. Public domain

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!