Ett förbud mot bottentrålning skulle slå ut svenskt fiske

Större delen av det svenska fisket sker med bottentrål. Det gäller det småskaliga kustnära siklöjefisket i Bottenviken, större delen av det kustnära småskaliga strömmingsfisket i Bottenhavet, större delen av det småskaliga kräftfisket på Västkusten, allt räkfiske och allt fiskfiske, dvs fiske av bottenlevande arter. I de flesta av dessa fall finns det inget ekonomiskt hållbart alternativ till trålfiske.

Att förbjuda bottentrålning skulle därför innebär att nästan allt svenskt yrkesfiske skulle försvinna. Det enda som skulle bli kvar är det pelagiska fisket som till stor del är storskaligt och sker långt ute till havs. De fiskar nämligen med flyttrål.

ETC och bottentrålning

Tidningen ETC har i en artikel skrivit om ett eventuellt bottentrålsförbud som EU ska beslutas om. De handlar dock inte om ett generellt förbud mot bottentrålning utan om ett förbud för bottentrålning i marina skyddsområden. Om det förslaget skulle gå igenom och fullt ut implementeras i Sverige skulle det slå ut det svenska räkfisket och delar av det svenska kräftfisket. Framförallt det småskaliga och kustnära räkfisket i norra Bohuslän men också huvuddelen av resterande räkfiske. Det småskaliga kräftfisket i norra Bohuslän skulle också drabbas hårt.

Den studie om koldioxid som ETC hänvisar till är till stor del pseudovetenskap och saknar relevans. Speciellt för det europeiska fisket. Den är helt enkelt inte vetenskapligt korrekt ännu. Ingen vet heller om den koldioxid från bottnarna som frigörs vid bottentrålning når atmosfären. Det finns så stora osäkerheter kring denna forskning att den inte kan användas som ett argument mot bottentrålning.

Jordbruk och bottentrålning

WWF:s Inger Melanders dumheter i ETC kring trålar och skog förtjänar inget svar. Det är bara nonsens. Låt oss jämföra bottentrålning med annan livsmedelsproduktion. Odling av spannmål, oljeväxter, rotfrukter med mera kräver att jorden plöjs och harvas varje år. Fälten besprutas med gifter och överöses med konstgödsel. Större delen av växterna och djuren som lever på åkermarken är utplånade sen länge och allt fler dör för varje år. En liknande effekt har bottentrålning men den innebär inte lika stor artutrotning eller ett lika stort hot mot den biologiska mångfalden som det moderna jordbruket. Dessutom orsakar jordbruket också stora skador på fiskbestånden i haven genom att gödsel läcker ut och orsakar övergödning.

Bottentrålning och marina skyddsområden

Ingen vill förbjuda jordbruk. Bottentrålning borde behandlas på samma sätt som jordbruket. Skyddade områden på land används i allmänhet inte till intensivt jordbruk. Följaktligen är det rimligt att bottentrålning inte bör äga rum i marina skyddsområden, men problemet är att många flera skyddsområden inte hade kommit till stånd utan samverkan med fisket och tillåtelse för ett visst bottentrålsfiske även i marina skyddsområden. Detta fiske äger rum på områden som har låga skyddsvärden medan det på områden med höga skyddsvärden råder bottentrålsförbud.

Om det eventuella bottentrålsförbudet ska implementeras fullt ut i svenska marina skyddsområden krävs det nog att förhandlingarna med de boende i Bohuslän och Halland samt med yrkesfisket görs om. För det behövs troligen en minskning av storleken på flera marina skyddsområden, främst Bratten och Kosterhavets nationalpark men kanske också vad det gäller Gullmarsfjorden för att det småskaliga räkfisket inte ska försvinna helt. Dessa tre områden är de enda som i praktiken berörs av problematiken.

Läs mer:

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!