Sveriges största tidning om yrkesfiske
Återigen sprids dumheter om det storskaliga fisket och bifångster av lax. Dumheterna utgår från en gissning som ICES gjorde år 2011. Sen dess har den pelagiska flottan kraftigt moderniserats. Läs mer…
I fredags morse beslutades det hur Sveriges regering ska ställa sig i de kommande kvotförhandlingarn när det gäller fisket i Östersjön år 2026. Den linje Sveriges regering avser att driva är: Läs mer…
Mängden ål som lämnar den svenska Västkusten för att leka i Sargassohavet har ökat påtagligt sedan ålfisket stoppades 2012. Det visar en ny studie från SLU som för första gången utvärderar effekterna av fiskestoppet. Läs mer…
Strömmingen tillbaka i Stockholms skärgård såväl som på Norrlandskusten. Genom att det skett på bagge ställena har det sannolikt inget med trålfiskeförbudet i Stockholms skärgård att göra överhuvudtaget. Läs mer…
Anledningen till att strömming inte går att köpa till mat. Strömming/sill måste konsumeras eller bearbetas snart efter att den fiskats och landats för annars härsknar den och blir oätlig. Det betyder att den måste fiskas i närheten av försäljningstället. Läs mer…
Ett stort antal kommuner i Nprrland har skrivit ett öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren. Brevet utgår från fördomar om hur det pelagiska fisket ser ut och hur det går till. Det är baserat på okunnighet och felaktigheter vilket kanske inet är så konstig då de flesta av de aktuella kommunerna inte har nåt yrkesfiske i havet då de ligger i inlandet. Läs mer…
Kring 2015 började tonfisk dyka upp i svensk vatten efter närmare 50 års frånvaro. 2015 fick danska yrkesfiskare rätt att landa blåfenad tonfiske som de råkat fånga i annat fiske. Några år senare fick svenska yrkesfiskare samma möjlighet. Läs mer…
De svenska yrkesfiskarna är främst organiserade i så kallade producentorganisationer (PO). Det finns idag 5 producentorganisationer. De är Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Swedish Pelagic Federation Producentorganisation (SPF), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet (POKB) och Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation (NKFPO). Läs mer…
Göteborgs universitet har utfört en undersökning om förhållanden inom det svenska fisket samt attityder och åsikter bland svenska yrkesfiskare. Det är en uppföljning av en rapport som publicerades 2019. Resultatet är intressant och representativt. Läs mer…
Det är helt klart inget resultat av överförbara fiskerättigheter i alla fall. För Västkusten har alltid dominerat svenskt fiske. Det har alltid funnits flest yrkesfiskare i Bohuslän och Göteborgsområdet. Förklaringen är enkel. Vatten på Västkusten är historiskt mycket fiskrika och det är nära till andra fiskerrika omrpden i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
De stora pelagiska fiskebåtarna ägnar sig åt fiske i Nordsjön för närvarande. Flera är i Ellös, Skagen och Thyborön där de landar, GG 330 Carmona befinner sig i Norska havet. Ytterligare några båtar är utanför den norska kusten i Nordsjön. Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
Den 1 februari infördes ett tråfiskeförbud inom tolv sjömil från kusten, från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Det enda mer omfattande fiske som fanns i området var ett småskaligt kustnära trålfiske på sill. Läs mer…
Sälar är en naturlig del av näringsväven i våra hav, men påverkar deras predation fiskpopulationer i våra vatten? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en rapport om sälens roll i ekosystemen och vad det betyder för återhämtning av fiskbestånd Läs mer…
En docent i företagsekonomi som inte är en expert på fiske kallas forskare av DN:s rubriksättare vilket är dumheter. Hon som heter Cecilia Solér har skrivit en debattartikel om sill/strömming från Östersjön som visar att det är Livemedelsverket som gjort det nästan omöjligt att sälja sill för konsumtion till Sverige. Men artikeln utgår också från flera felaktiga premisser. Läs mer…
Enlig en ny rapport värms Östersjön upp i rekordfart, vilket kan leda till mer algblomningar, sämre fiske och ökade nederbördsmängder över land. Endast Svarta havet värms upp snabbare. Detta enligt en artikel på Havet.nu. Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Det är ingen lösning av problemen för fiskbestånden i Östersjön att sänka kvoterna. Istället är sänkta kvoter en konsekvens av de problem som finns. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
Orsakerna till att torsken försvunnit och att sillbeståndet i västra Östersjön kollapsat är framförallt två. Klimatförsämringar och övergödning. På grund av det allt varmare klimatet har Östersjön värmts upp mycket kraftigt. Det är det hav som värmts upp snabbast i hela världen näst efter Svarta havet. Det innebär att kallvattenarter som torsk och lax inte trivs Läs mer…