Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska skaldjursfisket är framförallt kräftfiske och räkfiske. Det sker huvudsakligen med trål men en mindre del av kräftorna fiskas med bur. Förutom kräftor och räkor är även hummer viktigt för en del yrkesfiskare och dessutom fångas en hel del krabba som bifångst i burfisket av kräfta och i hummerfisket. Läs mer…
I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning uppgav de att flera ryska fiskebåtar kanske användes för som spionfartyg. Det är sannolikt att det är så men en del av de uppgifter som angavs i programmet är inget att bry sig om eller rent av felaktiga. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
Torsken i Östersjön har i stort sett försvunnit. Det verkar dock finns ett reliktbestånd i Ålands hav som klarar sig bra. Däruppe är troligen havet tillräckligt kallt fortfarande och det torskbeståndet är sannolikt också anpassat till en lägre salthalt. Läs mer…
Lobbyorganisationen BalticWaters2030 som arbetar för att förbjuda allt yrkesfiske och ställa alla yrkesfiskare utan försörjning har ställt en fråga om varför trålgränsen inte flyttas ut trots att riksdagen tagit ett beslut om att så borde ske. Läs mer…
Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Läs mer…
N-130-VV Antarctic Endurance är en av Norges absolut största fiskebåtar. Det är en bommtrålare på 12 776 bruttoton med en längd på 129,6 meter och en bredd på 23 meter. Den byggdes 2019 på Vard Group AS Brattvag. Skrovet byggdes på Vard Tulcea SA i Rumänien och båten designades av Vard Design AS. Läs mer…
Som ett svar på Vänsterpartiets faktamässigt felaktiga insändare i Söderhamns-Kuriren om strömmingsfiske i Bottenhavet har ett par yrkesfiskare och kustboende skrivit en insändare om vänsterpartiets påstådda dubbelmoral och svek när det gäller det kustnära fisket Läs mer…
Flera personer från Vänsterpartiet har skrivit en insändare om fiske i Söderhamns-Kuriren. I artikeln kan vi notera att hon har noll koll på verkligheten. De skriver bland annat följande Läs mer…
I en debattartikel i DN pekar några företrädare för det pelagiske fiskets organisation, Swedish Pelagic Federation PO (SPF), på några existerande problem inom det pelagiska fisket som efterfrågan och bristande kapacitet i beredningsindustrin samt vad som skulle behöva göras på dessa områden Läs mer…
I gårdagens nyheter på TV framfördes det flera felaktiga påståenden om det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenviken. Den ena stod nyhetsreportern för när hon påstod att det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) skulle vara ansvariga för att sillbeståndet i Bottenhavet har problem. Läs mer…
Besättningen på pelagiska fiskebåtar måste uppskatta hur deras fångster ser ut. Fördelningen av arter och den totala mängden. Av flera hundra ton fisk som tas ombord med pump i mycket hög takt så ska det uppskattas hur mycket sill, skarpsill, spigg och annat det är i fångsten. Läs mer…
Storögd scad (Selar crumenophthalmus) är en taggmakrillfisk som finns i Indiska Oceanen, Stilla Havet och Atlanten. Den lever i kustnära vatten Läs mer…
I Indiska oceanen och de västra delarna av Stilla Havet finns en stor mängd arter av taggmakrillfiskar, De flesta av dess arter kallas scad och många av dem fiskas i ett omfattande yrkesfiske i flera olika länder. Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
År 2021 landades 474 ton strömming/sill på kustkvoten i Norrland. 2022 landades det 449 ton. Minskningen var 25 ton vilket innebär en minskning med 5,3%. En mycket marginell minskning som inte på något sätt visar att strömmingen blivit svårare att fånga. Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…