Sveriges största tidning om yrkesfiske
Blåvitling (kolmule, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt) fiskas i det danska fisket för användning till fiskmjöl. Andra länders fiskeflottor som exempelvis de färöiska, tyska och nederländska fiskar dock både blåvitling och hästmakrill för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Danska landningar av sill 2024. När det gäller sillfisket bedrevs i princip inget danskt sillfiske i Östersjön eller i Skagerak och Kattegatt under 2024. Bara svenskägda båtar besökte Östersjön men fiskade mycket lite. Huvuddelen av fisket ägde rum i Nordsjön där totalt 16 båtar landade mer än 100 ton. Av de 16 båtarna var 6 stycken svenskägda. Läs mer…
Lobbyorgansiationen Baltic Waters har producerat ännu en oduglig rapport. Den är skriven av den om fiske totalt okunnige reaktionären Stefan Fölster. Den har så många felaktigheter och innehåller så många ofullständiga resonemang att det nästan är omöjligt att gå igenom allt. Läs mer…
Förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. Regeringen har föreslagit ett förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden från 1 juni 2025. Eller rättare sagt så föreslår de att lagstiftning och regelverk ska ändras så att förbud mot bottentrålning är det normala när marina skyddsområden inrättas. Läs mer…
Allvarligt läge för Västerhavet efter 25 år med miljömålen. Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland konstaterar att tillståndet i Västerhavet är allvarligt. För första gången sedan de nationella miljömålen infördes för 25 år sedan gör samtliga tre länsstyrelser bedömningen att utvecklingen går bakåt. Läs mer…
Demersala kustkvoter i Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten beslutar årligen hur de för svenskt fiske tillgängliga demersala fiskemöjligheterna ska fördelas mellan olika kategorier av fiskelicensinnehavare. De beslutar då också hur stor del av kvoterna som tilldelas kustkvoterna. Läs mer…
Återigen hittar ETC på om fiske. 95% av världens fiskbestånd är överfiskade påstår Karin Holmberg i en artikel om fisk inför julen ETC. Det är en stor fet lögn. Sanningen är att cirka 60% av världens fiskbestånd är hållbart fiskade (maximalt utnyttjade) och cirka 35% överfiskade. Resterande 5% är underfiskade. Läs mer…
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Beslut om fiskekvoter för Nordatlanten. Jordbruks- och fiskerådet (ministerrådet) sammanträdde i Bryssel den 9 och 10 december. Efter två dagars förhandlingar kunde rådet enas om fiskemöjligheter för 2025 och 2026 för EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Medelhavet och Svarta havet samt för vissa vatten utanför EU. Läs mer…
Uselt om fiske i vänstergrupps landsbygdsprogram. Reformisterna är en grupp vänstersocialdemokrater. De har precis presenterat ett landsbygdspolitiskt program. I programmet finns en del om fiske. Läs mer…
Forskning om den västliga sillen i Östersjön. Bland yrkesfiskare är åsikten att vindkraftverken längs den tyska kusten och på Kriegers flak är det som orsakat kollapsen för de västliga sillbeståndet i Östersjön. Den forskning som finns tyder dock på att det är något annat som ligger bakom kollapsen för den västliga sillen (WBSS) eller rügensillen som den också kallas. Läs mer…
Den andra dagen av den nationella yrkesfiskekonferensen var bättre än den första. Färre frågor och mer djupgående. I huvudsak handlade dagen om havsplaner och vindkraft men också om hur mer fisk ska kunna gå till mat och utflyttning av trålgränser. Havsplanerna har en stark koppling till den havsbaserade vindkraften men samtidigt så planera och ansöks om vindkraftsparker utan någon som helst koppling till havsplanerna. Läs mer…
Liegruppen AS är ett norskt företag som består av tre grenar. Det är pelagisk fiskeriverksamhet, fastigheter och bilhandel updelad på fem olika dotterbolag, Liegruppen Fiskeri AS, Liegruppen Eiendom AS, Lieco Auto AS, Liaskjærshallen AS och Libasbruket AS. Läs mer…
Halstensen är ett av många fiskeriföretag i Austevolls kommun i västra Norge. Huvudkontoret finns i den lilla orten Bekkjarvik där också flera andra fiskeriföretag hör hemma. Läs mer…
Hardhaus AS är ett av Norges större pelagiska fiskeriföretag. Företagets huvudkontor finns i Bekkjarvik i Austevolls kommun. Företaget har en mängd aktieägare vara de flesta tillhör familjen Møgster och äger aktierna via personliga holdingbolag. Läs mer…
Per Magne Eggesbø är via företaget PME AS majoritetsägare i fiskeriföretagen Eros AS med 51% av aktierna som i sin tur är majoritetsägare i Ramoen AS med 65% av aktiekapital och röster. Läs mer…
Den svenska regeringen godkände en av 14 planerade vindkraftsparker. De 13 som planerades i Östersjön godkändes inte. Den enda vindkraftsparken som godkändes av Poseidon i Skagerak. Läs mer…
Vindkraft till havs skadar fisket. Under 2022 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera Sveriges havsplaner. Uppdraget öppnar för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men hur kommer yrkesfisket att påverkas? Läs mer…
Fiskebas Fishing Co Ltd är ytterligare ett av många shetändska fiskeriföretag som kan kopplas till den lilla ön Whalsay. Precis som många andra företag med bas på Whalsay har de en formell adress i Lerwick. Läs mer…