Sveriges största tidning om yrkesfiske
L 106 Monsun är en pelagisk trålare som byggdes 1986 på Marstal Staalskibsv. & Maskinfabrik A/S i Marstal, Danmark, som E 596 Mette Holm. Skrovet byggdes på Poul Ree’s Maskinfabrik A/S i Stokkemark, Nakskov, Danmark. Som nybyggd på 693 bruttoton men en längd på 47 meter och en motor på 1 603 kW. Köpare var Vagn Holm Nielsen i Esbjerg, Läs mer…
Beställare av den båt som idag heter L 421 Cadiz beställdes år 1985 av bröderna Ove och Birger Ahlström i Fiskebäck. Levererades som GG 205 Ganthi i augusti 1987. Konstruerad av Nordwestconsult i Ålesund och byggd som trålare. Systerbåt till GG 203 Ginneton (1987). Inredd för en besättning på 12 personer med 6 tvåmanshytter. Läs mer…
L 520 Emmie Noah är den näst minsta av de stora svenskägda pelagiska trålarna med dansk flagg. Trålaren byggdes 1985 på Johannes Kristensens Skibsbyggeri ApS i Hvide Sande, Båten var då på 397 bruttoton, en längd på 42 meter och en motor på 809 kW. Läs mer…
Den största och den nyaste fiskebåten i den pelagiska svenska fiskeflottan är GG 203 Ginneton. I likhet med de flesta stora pelagiska fiskebåtar i Sverige är den byggd på Karstensens Skibsværft A/S. Skrovet byggdes på Karstensen Shipyard Poland Sp.zo.o. i Gdynia. Läs mer…
GG 64 Astrid-Marie är en pelagisk trålare huvudsakligen ägd av Astrid Fiske AB i Sverige. Minoritetsägare är Axfish AB. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson och ägare av Axfish AB är familjen Axelsson. Läs mer…
GG 229 Clipperton är en stor pelagisk trålare med hemmahamn på Donsö. Trålaren byggdes på Karstensens Skibsværft A/S och var färdig 2018. Skrovet byggdes på Nauta i Gdynia. Köpare av fiskebåtan var B-C Pelagic AB som ägs av Bristol Fiske AB (fam. Jansson) och AB Clipperton (fam. Backman). Läs mer…
GG 207 Torland är en pelagisk trålare som ägs av Torland Fiske AB. Trålaren byggdes 2020 på Karstensens Skibsværft A/S på ett skrov från Nauta-Hull Sp.z.o.o. i Gdynia, Polen. Bruttotonnaget är 1 310 ton, längden 49,95 meter, bredden 13,2 m och djupgåendet 4,9 meter. Båten köptes som ny av Torland Fiske AB. Läs mer…
GG 505 Polar är en stor pelagisk trålare från Fiskebäck. Den byggdes 2019 vid Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som HM 379 Lingbank med Hanstholm som hemmahamn. Skrovet byggdes vid Karstensens dotterbolag i Gdynia, Polen. Köpare av båten var Lingbank Fiskeri A/S som ägs av familjen Rasmussen. Läs mer…
GG 778 Carmona är en av de största fiskebåtrana i Sverige tillika en av de nyaste. Den byggdes 2022. Skrovet byggdes vid UAB Vakaru Baltijos Laivu Statykla i Klaipeda, Litauen och färdigställdes vid Ö-varvet på Öckerö som GG 330 Carmona för Båt GG 3330 Carmona AB på Dyrön. Läs mer…
Överförbara fiskerättigheter används i hela världen då det visat sig vara det mest effektiva sättet att förvalta fiskbestånd på ett hållbar sätt. I Sverige används det tyvärr bara i det pelagiska fisket vilket lett till stor överkapacitet och dålig lönsamhet i det demersala fisket. Antalet fiskebåtar i det småskaliga fisket har minskat betydligt mindre än i det storskaliga pelagiska fisket. Läs mer…
När Deep Sea Reporter gör en serie reportage om bottentrålning i marina skyddsområden så är det lätt att få bilden av att det är en vanligt förekommande aktivitet. Men det är en falsk bild. Det förekommer nästan inte alls förutom i några skydda områden i Bottenviken samt i tre områden i Skagerak. Läs mer…
Torsken i södra Nordsjön kommer förmodligen inte tillbaka menafdr en forskare från DTU Aqua. Kvoten för torsk i södra Östersjön har minskats med 44% men det räcker inet enlit miljöorgansiationer. De anser att en nollkvot borde införas. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas för 2026. Fördelningen, som bygger på EU:s beslut om Sveriges fiskekvoter, gäller kust- och regionalkvoter och anger hur fisket får bedrivas under 2026. Läs mer…
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…
Det finns en mängd olika plattfiskart i svenska vatten. Plattfiskar indelas i flera huvudsakliga grupper, högervända flundrefiskar och tungefiskar samt vänstervända tungevarsfiskar och varfiskar. Läs mer…
Läser en artikel om det kustnära fisket I Göteborgs-Posten. Min farfar är en av de sista fiskargubbarna är rubriken. Vacker att läsa men med en del felaktigheter och missuppfattningar. Skriven av ett barnbarn till en fritidsfiskare som en gång i tiden varit yrkesfiskare. Förmodligen har den gamle mannen kvar sin yrkesfiskelicens trots sin avsevärda ålder på 93 år. Läs mer…
EU:s kvotförordning för Västerhavet för år 2026 har ännu inte publicerats. För att fisket ska kunna fortsätta från årsskiftet har Havs- och vattenmyndigheten därför beslutat om tillfälliga fiskemöjligheter som gäller i början av 2026. Läs mer…
Av världens fiskbestånd är en överväldigande majoritet hållbart fiskade eller underfiskade. För fisket gäller att cirka 65 % av allt fiske är hållbart. Dessa fisken producerar nästan 80% av världens sjömat direkt och indirekt. Läs mer…
Fortsatt god nivå för fiske av havskräfta. För ett antal andra arter går kvoterna ner. Det gäller bland annat för torsk, makrill och sill. EU:s fiskeministrar har beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2026. Läs mer…
EU, Norge och Storbritannien har nått en överenskommelse om fiskekvoterna för de fiskbestånd de gemensamt förvaltar i Nordsjön och Skagerak. Det gäller även torskbestånden, där en 44 procent mindre kvot än år 2025 överenskommits. Läs mer…