Sveriges största tidning om yrkesfiske
En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…
WWF gör varje år en slags lekmannabedömning om huruvida olika fiskarter fiskas hållbart eller inte. Just i år kom WWF i Sverige och WWF i Danmark fram till att sill fiskad i Norska havet och Nordostatalten (NVG-sill eller atlantoskandisk sill) inte är hållbart fiskad samtidig som WWF i Norge slog fast att den är hållbart fiskad. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Flemming Pedersen som är den sista stora pelagiska yrkesfiskaren i Esbjerg har köpt upp Hanstholms sista stora pelagiska fiskebåt, HM 179 Lingbank. Läs mer…
Två av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Cornelis Vrolijk. De äger i huvudsak fiskebåtar som är flaggade i andra länder. Framföralt i Frankrike och Tyskland när det gäller stora båtar. Läs mer…
De flesta stora fiskebåtar är demersala fabrikstrålare ocg frystrålare. En del av dem är i fösta hand räktrålare med rensnings- och fryskapacitet ombord, anra är fisktrålare. De fiskar torskfiskar och hälleflundra. Läs mer…
Det är få ändringar bland de stora isländska fiskebåtarna. Några har tillkommit och några har försvunnit. Bolagen är desamma och antalet båtar som isländska företag äger i andra länder är oförändrat. Brim är det största fiskeriföretaget på Island medan Samherji är det största fiskeriföretaget totalt. Samherji är också huvudägare i Sildarvinnslan. Läs mer…
Färöarna har fler stora fiskebåtar än vad Danmark har. De flesta är pelagiska fiskebåtar men den allra största är en demersal fiskebåt. De ritkgit stora båtarna är fabrikstrålare, dvs de har en fiskberedningsfabrik ombord. Det gäller både de allra största pelagiska båtarna och de allra största demersala båtarna. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
Henning Kjeldsen dömdes ursprungligen för att ha köpt fler fiskerättigheter (kvoter) än vad reglerna tillät. Han fick 2021 böter på 54 miljoner danska kronor. Han och flera andra fiskare friades dock i Vestre Landsret 2022, då domstolen inte fann någon laglig grund för domen. Läs mer…
Den senaste veckan har Karstensens Skibsværft i Skagen fått två nya order på stora pelagiska trålare från beställare på Shetlandsöarna. Läs mer…
Det pelagiska fisket på Färöarna omfattar fisk av svartkjaftur (kolmule, blåvitling), makrill och sill. Fisket sker huvudsakligen i Nordatlanten och Norska havet. Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Henning Kjeldsen köper S 144 Themis. Det danska fiskeföretaget Gitte Henning Industri A/S som ägs av Henning Kjeldsen har köpt den pelagiska trålaren Themis S144. Den kommer att döpas om till Gitte Henning S349. Läs mer…
Tobis och sperling är fiskarter som enbart fiskas för användning i fiskmjölsindustrin, Fisket sker i Nordsjön. För fisket av tobis är Nordsjön indelad i ett antal zoner där fisket ägt rum på olika fiskebankar sen det startade på 1970-talet. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2024. Brisling eller skarpsill fiskas i Nordsjön, Östersjön, Skagerak och Kattegatt. I Skagerak och Kattegatt fiskas idag små mängder Läs mer…
Blåvitling (kolmule, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt) fiskas i det danska fisket för användning till fiskmjöl. Andra länders fiskeflottor som exempelvis de färöiska, tyska och nederländska fiskar dock både blåvitling och hästmakrill för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Danska koldioxidavgifter får konsekvenser. Danmark har infört koldioxidavgifter som ska läggas på allt bränsle som säljs till fiskebåtar. Det har redan lett till att fiskebåtar börjat tanka i andra länder. De danska räktrålarna som landar en stor del av sina räkor i Sverige tankar numera i Sverige. Läs mer…