Sveriges största tidning om yrkesfiske
De större danska pelagiska fiskebåtarna ägnar sig alla åt fiske i Nordsjön för närvarande, En del av dem ligger i hamn. Det handlar säkert om landningar i flera fall, men en del av dem kan kanske också vara på varv för underhåll eller ligga still i brist på fiskerättigheter som kan användas just nu. Läs mer…
I motsats till danska företag så redovisar många grönländska företag sin omsättning. Därför är det möjligt att lista grönländska fiskeriföretag efter både omsättning och bokförda tillgångar. Men ganska många företag gör det dock inte och därför redovisar jag också bruttovinsten. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
Den danska havsplanen eller havplanen som det heter på danska har inga områden som anses viktiga för fisket markerade på de kartor som presenteras. Cirka 60% av allt havsområde är uppdelat mellan naturskyddsområden och områden för energiutvinning. Läs mer…
Världens produktion av sjömat är ungefär 200 miljoner ton. Det mesta produceras i Asien och Kina är det land som producerar överlägset mest. När det gäller vildfångad fisk står de för nästan dubbelt så mycket som tvåan, Indonesien. 4 av de tio största producenterna ligger inte i Asien. Läs mer…
Danska Fiskeristyrelsen avslutade behandlingen av ansökningar om ersättning för förlust av kvotvärde i juli. Beslutet offentliggjordes den 19 juli. Ersättningen betalas ut till aktiva yrkesfiskare och yrkesfiskeföretag för deras förluster orsakade av minskningen av individuella fiskerättigheter till följd av handelsavtalet med Storbritannien på grund av Brexit. Läs mer…
Norge och EU har kommit överens om en maxkvot för räkor i Nordsjön och Skagerak. 6 076 ton för perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det är en kraftig minskning om än inte lika kraftig som vad ICES rekommenderade. Det rekommenderade en totalkvot på 5 125 ton. Läs mer…
Flera nederländska bomtrålare misstänks ha landat annat än fisk till de väntande lastbilarna som tar de nederländska fångsterna vidare till Nederländerna. Läs mer…
DN har publicerat en artikel om att pelagiska fiskebåtar uppger felaktigt fångstsammansättning vid landningar av pelagisk fisk. Det är förekommande och orsaken Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
N-200-Ø Sunderøy är en stor norsk fabrikstrålare på 4 216 bruttoton som ägs av Prestfjord AS. Båten är 77,21 meter lång och 17 meter bred. Den är byggd på Astilleros Gondan SA i Spanien år 2020 och den är konstruerad och designad av Kongsberg Maritime Ship Design. Läs mer…
NK-122 Börkur är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt på Island som ägs av Síldarvinnslan hf. Huvudägare i Síldarvinnslan hf är det stora fiskeriföretaget Samherji hf. Bruttotonnaget för NK-122 Börkur är 4 139 ton med en längd på 88 meter och en bredd på 16,6 meter. Hemmahamn är Neskaupstaður. Läs mer…
I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning uppgav de att flera ryska fiskebåtar kanske användes för som spionfartyg. Det är sannolikt att det är så men en del av de uppgifter som angavs i programmet är inget att bry sig om eller rent av felaktiga. Läs mer…