Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Advertisements

Att äta fisk är antagligen bra mot covid-19

En riskfaktor för att bli allvarligt sjuk i eller dö av covid-19är D-vitaminbrist. Gamla människor har ofta D-vitaminbrist och personer med heltäckande kläder och/eller svart skinn har oftare D-vitaminbrist i länder som Sverige. D-vitaminbrist är lätt att åtgärda. På vintern Läs mer…

Förvirrat i Bohusläningen om skarpsill och sill

En artikel i Bohusläningen som rimligen handlar om skarpsill är mycket förvirrad och förvirrande. Den är uppenbarligen skriven av en person som inte vet att skarpsill och sill är två helt olika fiskarter som används till olika saker. Att jag Läs mer…

Tiaminbrist i Östersjöområdet?

Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet tiamin (vitamin B1). På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten har Samuel Hylander tillsammans med fyra forskarkollegor vid Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt, tagit fram en uppdaterad Läs mer…

Svenska fiskeriföretags fiskerättigheter i Sverige, Danmark och andra länder

Många stora svenska pelagiska fiskeriföretag har idag fiskerättigheter i andra länder än Sverige. Några få har bara fiskerättigheter i Sverige, några få bara i Danmark medan ett också har fiskerättigheter i Finland och två bara har fiskerättigheter i Tyskland. Ytterligare Läs mer…

Kvoterna i Östersjön 2021

EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön för 2021. För torsk i östra Östersjön finns ingen kvot då fisket är stoppat. Det finns dock en mindre bifångstkvot på 595 ton vilket är en kraftig minskning på 70% jämfört med Läs mer…

Forskargrupp kritiserar ICES för felaktig rådgivning

En forskargrupp som drivit ett projekt som kallas FMSY-projektet menar att ICES ger felaktiga råd när det gäller hur mycket som kan fiskas av många fiskarter i nordöstra Atlanten. De menar att ICES beräkningar blir felaktiga när det gäller bestånd Läs mer…

Vegetarisk tonfiskersättning?

Två unga män har starta ett företag som tillsyfte har att ta fram vegetariska ersättningar för fisk och skaldjur. De har en produkt som kan ersätta tonfisk klar och har provat produkter som ska ersätta lax och bläckfisk. Det är Läs mer…

Bästa matfisken kommer från det mest miljövänliga fisket

Dagens Nyheter har sent omsider uppmärksammat forskningsinstitutet RISE och deras forskning om nyttigaste och miljövänligaste sjömaten. Den miljövänligaste, klimatvänligaste och nyttigaste fisken kommer också från det mest miljövänliga fisket. Fiskarterna det handlar om är så kallad pelagisk fisk som lever Läs mer…

Bara två båtlag i årets skarpsillfiske för julens ansjovis?

Skarpsillfisket i Skagerak inleddes i måndags. Skarpsillen i Skagerak fiskas för tillverkning av ansjovis. Fisket bedrivs med snörpvad på djupt vatten innanför trålfiskegränsen. Endast två båtlag kommer att fiska skarpsill i år fast Lysekils-Posten skriver två båtar, en stor och Läs mer…

Förvaltningsmodellerna för pelagisk fisk är ett problem

I nästan 30 år har skarpsill (vassbuk) i Östersjön fiskats utöver vad Internationella Havsforskningsrådet (ICES) anser vara ett hållbart uttag (FMSY). Det borde ha inneburit att skarpsillsbeståndet minskat till under vad om kan anses vara en långsiktigt hållbar nivå. Så Läs mer…

Landningshamnar på västkusten, kommunerna och staten

När det gäller landningshamnar för fisk på Västkusten gäller att de i allmänhet är i dåligt skick på grund av dåligt underhåll. De flesta ägs av kommuner eller Fiskhamnsföreningar och det är sällan de förstnämnda är intresserade och inte ofta Läs mer…

Conrad Stralka och BalticSea 2020 vill förbjuda allt yrkesfiske

Conrad Stralka, en forskare som gjort sig ökänd för att han är oärlig och oseriös samt för att han främst arbetar som lobbyist för rika stockholmare som vill ha all fisk till sitt eget nöjesfiske har skrivit en debattartikel om Läs mer…

Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg

Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…

Var landas svenskfångad fisk?

Var svenskfångad fisk landas beror till stor del på var den är fångad och vilken art det är. När det gäller pelagisk fiske som sill, skarpsill och makrill spelar fångstplats och storlek på fiskebåtar mycket stor roll för var fisken Läs mer…

EU-kommissionens förslag till kvoter för Östersjön

På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt Läs mer…

Går det att lita på ICES?

ICES, Internationella Havsforskningsrådet, är den organisation som rekommenderar fångstkvoter i europeiska fiskevatten. För att bedöma hur mycket fisk av en viss art som finns används existerande fiske, provtagning, taggning, beräkningsmodeller. Det hela är faktiskt egentligen ganska osäkert. Lite av gissningar. Läs mer…

Fet fisk som inte innehåller miljögifter

Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…

Tidningen Forskning & Framsteg föreslår ökat skarpsillfiske i Östersjön

I en liten artikel om flippande ekosystem i Östersjön föreslår en skribent i vetenskapstidningen Forskning & Framsteg att skarpsillsfisket i Östersjön troligen måste öka för att ens ha möjlighet att rädda torsken. Den lilla artikeln eller notisen är publicerad i Läs mer…