Fisk är oftast en internationell resurs

Sverige har ett antal kvoter på fisk som fiskas ute i Atlanten, väster om Irland och Skottland eller väster om Norge. Denna fisk är blåvitling, hästmakrill (heter officiellt taggmakrill men kallas hästmakrill) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill). Anledningen Läs mer…

Advertisements

Veckans båt – L 421 Cadiz

L 421 Cadiz är idag en fiskebåt som ägs av Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS. Båten är på 373 bruttoton och har en total längd på 39 meter. Båten har en motor på 700 kW. Hemmahamn är Thyborøn. Men ägarna Läs mer…

Kommuner om det pelagiska fisket

Inför remissen om det pelagiska fiskets förvaltning har det inkommit tidiga tyckanden och åsikter från fiskarorganisationer, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner samt en del andra föreningar och organisationer. Som jag skrivit tidigare passar många på att skriva om ovidkommande Läs mer…

Okunniga länsstyrelser tycker till om pelagiskt fiske

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gått ut med en remiss om det pelagiska systemet inför att detta ska förlängas ytterligare 10 år. Inför remissen har det haft förberedande samråd med en rad organisationer och myndigheter som tyckt till. Bland de Läs mer…

Veckans båt – GG 778 Lövön

GG 778 Lövön byggdes 2012 på Tjörnvarvet i Rönnäng. Skrovet byggdes på Riga Shipyard. Båten är på 807 bruttoton och i grunden exakt samma konstruktion som GG 330 Carmona som dock är längre och större. 44 meter lång och försedd Läs mer…

Veckans båt – GG 330 Carmona

GG 330 Carmona är en av Sveriges största fiskebåtar. Båten som är hemmahörande på Dyrön levererades från Tjörnvarvet 2014 och är i grunden samma konstruktion som den två år tidigare byggda GG 778 Lövön men Carmona är längre. Skrovet är Läs mer…

Är det matfisk som används i fiskmjölsindustrin?

En rapport från Greenpeace om fiskmjölsindustrin i framförallt Mauretanien hänvisar bland annat till en artikel som hävdar att majoriteten av industrifisket till fiskmjölsindustrin är inriktat på fisk som lika gärna kan användas till direkt mänsklig konsumtion. Artikeln är faktiskt lite Läs mer…

Varför finns det så lite fisk på Västkusten?

För ungefär 40 år sen försvann torsk och andra torskfiskar från den svenska Västkusten. Framförallt försvann den i innerfjordarna. Idag finns bara små lokalt lekande bestånd kvar i fjordområdet runt Orust, i Gullmarsfjorden och Bottnafjorden. Frågan är varför de försvann Läs mer…

HKPO vill rädda östersjöfisket med fel metoder

I en debattartikel i SVD förkastar Havs- och kustfiskarnas producentorganisation (HKPO) ICES råd om totalt torskfiskestopp i Östersjön. De gör det på mycket svaga grunder och menar i stort sett att ICES inte vet vad de pratar om. Som jag Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Rapport från Östersjöcentrum med stora felaktigheter

Historien om Östersjötorsken är en rapport från Östersjöcentrum vis Stockholms universitet som innehåller stora felaktigheter vad det gäller de avsnitt som handlar om fisket. Skribenten och forskarna bakom rapporten, Kristina Viklund, Henrik Svedäng och Gustaf Almqvist Läs mer…

Myter om svenskt fiske – bifångster i pelagiskt fiske

Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…

WWF:s fiskguide saknar verklighetskontakt

WWF ger ut en fiskguide varje år. Den ska tala om för folk vilka fiskar som är bra eller dåliga att äta. Den tycks dock bara bli sämre och sämre i förhållande till verkligheten. I vissa stycken tyck den helt sakna verklighetskontakt. Läs mer…

Sänkt skarpsillskvot i Nordsjön

Årets skarpsillskvot (brislingkvot) i Nordsjön har sänkts med 20% jämfört med 2018. Ihop med sänkt tobiskvot har det inneburit att de danska yrkesfiskare som lever på storskaligt industrifiske och inget annat får problem. Det handlar om ett tjugotal fiskebåtar, framförallt Läs mer…

Fisk är bra och hälsosam mat

Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur Läs mer…

Tiaminbrist beror på svält

Tiaminbrist (brist på vitamin B1) har konstaterats hos flera fiskarter och sjöfåglar i Östersjön. Det är ingen ny insikt utan har varit känt länge. Bland de fiskar där tiaminbrist konstaterats märks torsk och lax. Toppredatorer i Östersjön. Det är välkänt Läs mer…

Anekdotiska bevis och bristande fakta ger låg trovärdighet

Dokumentärfilmen ”Torsken – havets hopp” av Peter Löfgren bygger delvis på anekdotisk bevisföring och är i avsnitten helt enkelt inte helt trovärdig. Det gäller främsta de avsnitt där enskilda kustfiskare uttalar sig. De talar naturligtvis sanning utifrån sin erfarenhet och situation, Läs mer…