Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)

När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap. Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% Läs mer…

Advertisements

Veckans båt – VG 117 Kungsvik

Den nuvarande VG 117 Kungsvik byggdes 2003 vid Vestværftet ApS i Hvide Sande för Mads Nielsen i Grenaa. Båten fick namnet AS 341 Ida Camilla. Bruttotonnaget var vid leveransen 129 ton och längden 19 meter. Utrustad med en motor på Läs mer…

Veckans båt – GG 560 Osprey

GG 560 Osprey byggdes 2006 som ND 153 Line Charlotte med Klintholms hamn på Møn som hemmahamn. Klintholms hamn byggdes 1878 av C.S. Scavenius, ägare till Klintholms gods och var alltså från början en privat hamn. 1918 övertogs hamnen av Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Veckans båt – LL 91 Kristina

LL 91 Kristina är en mindre trålare som främst används till kräftfiske och räkfiske med Lysekil som hemmahamn. Ägare är LL 91 Fisk & Skaldjur AB som ägs av Niklas Upper och han är också ende ordinarie styrelseledamot. I styrelsen Läs mer…

Ransonering av kräfta för att hålla uppe priset

På grund av covid-19-pandemin och de europeiska ländernas stängning av hela samhället har efterfrågan på kräftor minskat kraftigt. Det har medfört ett kraftigt prisras vilket gjort att många kräftfiskare sett sina inkomster minska rejält. Även de som lyckas sälja den Läs mer…

Måste det trålas räkor i Kosterhavet och Gullmarsfjorden?

I Kosterhavets nationalpark trålas det räkor av ett fåtal båtar försedda med mindre trålar. Det hela sköts delvis genom samförvaltning men räkkvoten i Kosterhavet utgör en del av den totala räkkvoten i Skagerak. Inget skiljer en räka fångad i Kosterhavet Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för kräfta 2020 – båtar och företag

Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…

HKPO om bottentrålsförbudet – regeringens demontering av det svenska fisket

Havs- och Kustfiskarna PO (HKPO) är den näst största organisationen för svenska yrkesfiskare. De har publicerat ett ställningstagande om bottentrålsförbud i marina skyddsområden. Jag återpublicerar uttalandet här. Regeringens demontering av det svenska fisket Regeringen har gett Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…

Kustnära demersalt fiske på västkusten – landningar 2019

I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis.  De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…

Svenska landningar av kräfta 2019

Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Utbudet av MSC-märkt svensk fisk ökar

Ett nytt svenskt MSC-certifierat fiske gör det möjligt att erbjuda medvetna konsumenter nya arter som är både närfångade och MSC-märkta. Tidigare har utbudet av MSC-märkta svenskfångade fiskar varit begränsat, men nu har de fått sällskap av både lubb, kummel, långa, gråsej och Läs mer…

Först vettiga åtgärder – sen kameraövervakning

Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…

Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket

Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…