Sveriges största tidning om yrkesfiske
Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) har i samarbete med medlemsstaternas kontrollexpertgrupper (CEG) genomfört en utvärdering av efterlevnaden av landningsskyldigheten (utkastförbudet) i utvalda fiskerier i Nordsjön och Nordatlanten. Huvuddelen av det kontrollerade fisket är brittiskt. Utvärderingen genomfördes under perioden 2015-2017 för makrillfiske (pelagiskt Läs mer…
I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis. De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…
Torsk har länge varit den viktigaste fisken i det demersala svenska fisket. Den har de senaste årtionden i huvudsak fiskats i Östersjön. Sommaren 2019 stoppades dock torskfisket i östra Östersjön på grund av torskens dåliga status, främst dålig hälsa och Läs mer…
En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…
Det norska forskningsinstitutet SINTEF har undersökt olika fiskprodukters klimatpåverkan. Odlad lax och skaldjur har störst klimatpåverkan i förhållande till vikten och pelagisk fisk har minst klimatpåverkan. Den odlade laxens klimatpåverkan kommer till 40% från odling av sojabönor som ingår i Läs mer…
Blåvitling eller svartkjaftur som det heter på färöiska är Färöarnas viktigaste fiskart. Den fiskas i mycket stora mängder i det pelagiska fisket och då både för konsumtion och fiskmjölstillverkning. Det är samma båtar och företag som fiskar sil såväl som Läs mer…
Makrill är en av de tre arter som spelar roll i det pelagiska färöiska fisket. Viktigast är blåvitling följt av makrill och sist sill. Precis som sillfisket domineras fisket av sex företag varav tre är delvis utlandsägda. Tre av världens Läs mer…
Färöiskt sillfiske är av ungefär samma omfattning som svenskt sillfiske. Men det finns betydligt färre fiskeriföretag som ägnar sig åt sillfiske på Färöarna än i Sverige. Det handlar om 6 företag varav tre är delvis utlandsägda. Tre av världens största Läs mer…
Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…
Grundproblemen i det demersala svenska fisket, dvs fisket efter bottenlevande arter, är överkapacitet i räkfisket och underutnyttjande av resursen i övrigt. De första leder till uppgradering av fångsten, det andra till att mat som finns i svenska vatten inte utnyttjas. Läs mer…
Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…
I danskt räkfiske som sker på samma områden som svenskt räkfiske så landas 30% kokräka och 70% råräka och har så gjort länge. I svenskt räkfiske låg sammansättningen i hela den svenska räkfiskeflottan på 48 procent kokräka och 52 procent Läs mer…
I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…
I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många Läs mer…
På endagskonferensen Sjömat för framtiden som ägde rum igår presenterade Ulla Olsson en intervjustudie av kustnära fiske i Bohuslän. Det är en uppföljning av en liknande studie som gjorde 2013. Den är dock faktiskt lite mer omfattande. Intervjustudien är en undersökning av Läs mer…
Rapporten ”Värden i svenskt yrkesfiske” skissar på vad värdet av svenskt fiske egentligen är. Det handlar om direkt värde i producentledet, mervärde i konsumentled och bearbetningsled, värden för turism och annat som är en konsekvens av fisket med mera. En Läs mer…
Det finns några tydliga problem i det svenska fisket om är uppenbara för de flesta insatta. Det är uppenbart när jag lyssnar på fiskare under konferensen Östersjöfiske 2020 som jag just nu besöker. Säl och skarv, oreglerat fritidsfiske, dålig flexibilitet, Läs mer…
Havskräfta eller jomfruhummer som det heter på danska fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Skagerak och Kattegatt är de viktigaste områdena för det danska fisket. Fisket bedrivs med bottentrål. Fisket domineras av yrkesfiskare i Strandby norr om Frederikshavn samt på Läs mer…
Totalt finns hälften av Sveriges yrkesfiskare och fiskodlare i Västra Götaland och antalet har ökat under senare år. Flest finns i Göteborgsområdet. I Göteborgsområdet har antalet anställda inom fiskenäringen ökat från 1 242 år 2008 till 1 367 år 2017. Läs mer…
I Danmark fiskas två sorters räkor, dels nordhavsräkor som fiskas i stora delar av norra Atlanten såsom i Kanada, Grönland, Island, Norge och Sverige. Svenskt fiske bedrivs endast i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön medan danskt fiske bedrivs i Nordatlanten samt Läs mer…