Subventioneras det svenska fisket?

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Svaret är troligen ja om bränslesubventioner samt kostnader för fiskeriförvaltning och kontroll räknas in. Men allt fiske subventioneras inte. Låt oss titta lite på siffrorna. Vad det gäller kostnader och kontroller utgår jag från kostnader per aktiv båt. Det är vettigare sätt att räkna än att beräkna kostnaderna i förhållande till segmentets omsättning på det sätt som andra gjort. Det är ungefär samma arbetsinsats i tid för att kontrollera en liten båt som en stor. Därför är det beräkningssättet rimligt. Samma förhållanden gäller förvaltningen.

Havs- och vattenmyndighetens fiskerikontroll kostar cirka 100 miljoner kronor per år. Det är cirka 100 000 i kontrollkostnader per fiskebåt. Kontrollkostnaderna är förmodligen lite lägre för de minsta båtarna. Så låt oss säga att för de 400 trålarna är kontrollkostnaderna cirka 150 000 per år och båt (totalt 60 miljoner) och fiskebåt medan det för de 600 båtarna som fiskar med garn och andra redskap är cirka 65 000 kr per år och båt (totalt 4 miljoner).

Pelagiskt fiske

Det storskaliga pelagiska fisket består av cirka 15 båtar och hela det pelagiska fisket av cirka 40 båtar varav 30 stycken inom systemet med överförbara fiskerättigheter. Kostnaden för kontrollen av hela det pelagiska fisket blir då 6 miljoner kronor. Det är mindre pengar än vad det största fiskeriföretaget, Astrid Fiske AB, betalar i bolagsskatt. Dessutom betalar de anställda löneskatt och bolaget sociala avgifter.

40 båtar är 4% av det totala antalet båtar. Rimligt är att beräkna andelen av subventionerna per båt och inte i förhållande till omsättningen. Men båtar som inte är aktiva orsakar i princip inga kostnader. De pelagiska båtarna är alla aktiva medan det i övrigt finns många passiva båtar och båtar som används i begränsad utsträckning. Totalt finns det kanske 500 aktiva båtar. Vi kan anta att de erhåller nästan alla subventioner och stöd. Den pelagiska flottans andel kan då beräknas vara 10% av alla subventioner och stöd.

Det finns totalt 400 anställda i det pelagiska fisket. En svensk medellön är cirka 450 000 kronor. Det ger en total lönesumma på cirka 180 miljoner inom det pelagiska fisket. Cirka 30% av lönesumman är skatt. Det blir 54 miljoner kronor. De sociala avgifterna är också cirka 30%, 54 miljoner kronor.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 20 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 110 miljoner kronor
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 20 miljoner kronor (10% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 30 miljoner kronor (15% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 45 miljoner kronor (15% av det totala stödet)

Till detta tillkommer skatter och social avgifter som betalas av de svenskar som arbetar på fiskebåtar flaggade i andra länder. Deras löner betalas i allmänhet ut i Sverige. De betalar i allmänhet även bolagsskatter i Sverige då de är lägre här än i de flesta andra länder.

Kostnaderna för kontroll och förvaltning är förmodligen lite i överkant med tanke på att kontrollkostnaderna sannolikt inte är mer än 6 miljoner kronor.

Kräft- och räktrålning

För det demersala trålfisket på Västkusten skulle beräkningen blir följande med cirka 300 anställda och 200 aktiva båtar (40% av antalet aktiva båtar).

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 2 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 80 miljoner kronor
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 80 miljoner kronor (40% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 80 miljoner kronor (40% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 150 miljoner kronor (50% av det totala stödet)
Siklöjetrålarna

Siklöjefisket har ungefär lika många båtar som det pelagiska fisket. Antalet anställda är dock betydligt färre. Kanske 60 personer. Alla subventioner kan dock antas vara en mindre andel än för det pelagiska fisket. Båtarna trålar väldigt nära kusten och bränsleåtgången är därför också mindre. Företagen som ägnar sig siklöjetrålning har god lönsamhet.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 5 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 16 miljoner kronor
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 20 miljoner kronor (10% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 10 miljoner kronor (cirka 5% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 15 miljoner kronor (5% av det totala stödet)
Fiske med passiva redskap

När det gäller övrigt fiske i Sverige, vilket främst är fiske med passiva redskap, finns cirka 240 anställda och 200 aktiva båtar. Bränslesubventionerna antas vara mindre än i trålfisket men inte obetydliga då det går åt mycket bränsle per fångad mängd fisk vid fiske med passiva redskap. Fisket med passiva redskap har rent generellt en dålig lönsamhet.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, 0
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 65 miljoner kronor
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 80 miljoner kronor (40% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 80 miljoner kronor (cirka 40% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 90 miljoner kronor (30% av det totala stödet)
Osäkra beräkningar

Beräkningarna är i likhet med andra liknande beräkningar mycket osäkra och små förändringar i förutsättningarna ändrar ganska mycket. Kanske har jag också räknat fel på nån punkt.

Men det står klart att det enda fiske som är eller ens har möjlighet att vara samhällsekonomiskt lönsamt är det pelagiska fisket. Ett fiske som i huvudsak är storskaligt. Skulle jag ha räknat med samtliga fiskebåtar skulle skillnaderna mellan det pelagiska fisket och andra fisken ha varit ännu större.

Den demersala trålningen av räka och kräfta samt fisket med passiva redskap är de i särklass mest subventionerade fiskena i Sverige.

Det storskaliga pelagiska fisket betalar mer i skatt och sociala avgifter än kostnaderna för detta fiske. Der storskaliga pelagiska fisket subventioneras  inte.

Det fiske som subventioneras är istället det småskaliga fisket. Med undantag av siklöjefisket i Norrland, räkfisket och kräftfisket på Västkusten bidrar det mycket lite till samhället i form av skatter och sociala avgifter. Det småskaliga fisket går inte heller med vinst och betalar ingen bolagsskatt. Det mest subventionerade fisket är alltså det småskaliga fisket med trål och garn efter bottenlevande fisk.

Andra försök till beräkningar (jag använder siffror från dessa publikationer som bas för mina summariska beräkningar):

Då jag använder deras siffror för hur mycket olika saker kostar kan det finnas fel i grundförutsättningarna.

Läs också:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!