Är det rimligt att det svenska fisket subventioneras?

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Det är tydligt och klart att det svenska yrkesfisket subventioneras av staten. Men det gäller bara om vi enbart räknar med intäkter och kostnader i själva fisket. Dels genom att staten betalar kostnaderna för fiskeriförvaltningen och fiskerikontrollen, dels genom bränslesubventioner. Om fisket själv skulle betala dessa kostnader skulle förmodligen bara det storskaliga pelagiska fisket överleva. Om Sverige vill ha en självständig matförsörjning och minska beroendet av matimport är det dock nödvändigt att det finns ett inhemskt svenskt fiske för konsumtion.

När jag räknade på samhälleliga intäkter och kostnader för fisket så tog jag bara med sådant som direkt berör fisket och fiskeriföretagen. Det är så alla brukar räkna. Men det ger en ofullständig bild av fiskets betydelse.

Turism

Fisket bidrar ju också till andra samhälleliga intäkter i form av restauranger, fiskbutiker, turism med mera. Det storskaliga pelagiska fiskets bidrag till detta är förmodligen mycket litet. Detta främst då det inte finns någon hamn i Sverige där de riktigt stora båtarna kommer in.

Bidraget från det småskaliga fisket med garn och trål är sannolikt större. Samtidigt har en av de undersökningar som gjorts inte kunnat hitta något samband mellan yrkesfiske och turism. Mer yrkesfiskare eller fler fiskebåtar leder inte till fler turister som bor på hotell, vandrarhem och i stugbyar.

Men undersökningen missar en stor del av alla turister. Dels alla dagsbesökare (badgästerna), vilka helt dominerar turismen på öarna i Öckerö kommun, de som hyr på mindre hotell (bed & breakfast etc) och i delar av bostäder, de som har sommarstugor i fiskelägena (sommargästerna) i vissa fiskelägen i Tjörn, Orust, Lysekil och Sotenäs kommuner kan sommargästerna.

Sammantaget vet vi alltså inte om yrkesfisket bidrar till ökad turism. Men det är troligt att det är så. Men det är helt omöjligt att räkna. Det är också mycket svårt att beräkna fisket betydelse för restaurangnäringen.

Fiskindustrin

När det gäller fiskindustrin i Sverige så är det få företag som får sin fisk från svenska yrkesfiskare. De ekonomiska bidragen till samhället från fiskindustrin bör därför inte räknas med då fisket betydelse bedöms. Dessutom är det främst landningar från det pelagiska fisket och en del skaldjurslandningar som går till svensk fiskindustri.

Fiskhandeln

Fiskhandeln bör dock räknas. Cirka 25% av fiskhandelns omsättning kan härröras från svenskfångad fisk. Detta bör räknas med när det gäller fiskets bidrag till samhället.

Fiskhandeln (grossister och detaljister) har cirka 2 500 anställda. 25% av dessa personer kan sägas leva av svenskfångad fisk. Det är ungefär 600 personer. Det ger en total lönesumma på cirka 270 miljoner. 30% av det är skatt och i tillägg är 30% sociala avgifter. Det ger skatter och sociala avgifter på cirka 160 miljoner. Företagen inom fiskhandeln omsätter cirka 23 000 miljoner. Cirka 25% eller 6 000 miljoner av detta kommer från svensk fisk. Hur stor den sammanlagda vinsten är är okänt men låt oss räkna med 10% av omsättningen vilket gör 600 miljoner (förmodligen är det lite högt räknat). Av detta betalas kanske 20% i bolagsskatt. Det ger 120 miljoner. Total bidrar fiskhandeln i så fall med 280 miljoner. Låt oss avrunda denna summa till 300 miljoner.

Pelagiskt fiske

Beräkningarna av samhällets intäkter och kostnader för det pelagisk fisket ändras inte. Det är fortfarande ett samhällsekonomiskt lönsamt fiske.

Med förändringar av kontrollen för de större båtarna (införande av kameror och borttagande av anmälningstider och en hel del annat) skulle kostnader för kontrollen också minska: Allt skulle bli ännu bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 20 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 110 miljoner kronor
  • Fiskhandelns bidrag, 0
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 20 miljoner kronor (10% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 30 miljoner kronor (15% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 45 miljoner kronor (15% av det totala stödet)
Kräft- och räktrålning

För kräft- och räktrålningen förändras beräkningarna rejält. Det är fortfarande ett fiske som i praktiken subventioneras av myndigheterna. Sannolikt blir subventionen dock ytterligare lite mindre om också turism och restaurangnäringens betydelse för fisket räknas in.

Med införande av överförbara fiskerättigheter i detta fiske skulle lönsamheten i fisket öka och antalet båtar minska. Dessutom skulle båtarna bli modernare och bränsleförbrukningen minska. Antalet anställda skulle sannolikt minska något men sammantaget skulle det troligen innebära att kräft- och räkfisket blev samhällsekonomiskt lönsamt.

Med förändringar av kontrollen för de större båtarna (införande av kameror för båtar över 12 meter och borttagande av anmälningstider och en hel del annat) skulle kostnader för kontrollen också minska och den samhällsekonomiska vinsten av detta fiske öka.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 2 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 80 miljoner kronor
  • Fiskhandelns bidrag, cirka 180 miljoner (60%)
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 80 miljoner kronor (40% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 80 miljoner kronor (40% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 150 miljoner kronor (50% av det totala stödet)
Siklöjetrålarna

Oom fiskhandeln också räknades in blir siklöjefisket samhällsekonomiskt lönsamt. Lägg till turism och restauranger så blir det hela ännu bättre.

Med förändringar av kontrollen för de större båtarna (införande av kameror och borttagande av anmälningstider och en hel del annat) skulle kostnader för kontrollen också minska och den samhällsekonomiska vinsten av detta fiske öka.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, cirka 5 miljoner kronor
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 16 miljoner kronor
  • Fiskhandelns bidrag, cirka 30 miljoner (10%)
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 20 miljoner kronor (10% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 10 miljoner kronor (cirka 5% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 15 miljoner kronor (5% av det totala stödet)
Fiske med passiva redskap

För fisket med passiva redskap förändras beräkningarna rejält. Det är dock fortfarande ett fiske som i praktiken subventioneras av myndigheterna. Sannolikt blir subventionen mycket mindre om också turism och restaurangnäringens betydelse för fisket räknas in.

Med förändringar av kontrollen för de större båtarna (införande av kameror för båtar över 12 meter och borttagande av anmälningstider och en hel del annat) skulle kostnader för kontrollen också minska för de båtar som fiskar med passiva redskap.

Men troligen skulle detta fiske fortfarande vara subventionerat av myndigheterna. Ur sociala och kulturella aspekter finns det också stor anledning för samhället att subventionera detta fiske. Det är alltså i det stora hela inget problem.

Betalningar till myndigheterna
  • Bolagsskatter, 0
  • Sociala avgifter och personalskatter, cirka 65 miljoner kronor
  • Fiskhandelns bidrag, cirka 90 miljoner (30%)
Myndigheternas kostnader
  • Kontroll och förvaltning, 80 miljoner kronor (40% av kostnaderna)
  • Diverse stöd, 80 miljoner kronor (cirka 40% av det totala stödet)
  • Bränslesubvention, 90 miljoner kronor (30% av det totala stödet)
Osäkra beräkningar

Beräkningarna är i likhet med andra liknande beräkningar mycket osäkra och små förändringar i förutsättningarna ändrar ganska mycket. Kanske har jag också räknat fel på nån punkt.

Grundantaganden och en del beräkningar kommer från följande publikationer och webbsidor:
Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!