Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Dessa fiskerättigheter för fisk som i allmänhet fiskas för fiskmjölsindustrin byts i allmänhet bort mot sill. Fler fiskeriföretag har också danskflaggade båtar. De fiskar förutom de nämnda arterna också sperling (vitlinglyra) och trynfisk (havgalt).
Fisket i Nordsjön och Nordatlanten handlar i huvudsak om pelagiskt trålfiske, förutom tobis som fiskas med en semi-pelagisk trål vilket egentligen är en slags bottentrål som dock har mindre bottenkontakt än en regelrätt bottentrål. Dessutom finns det ett bottentrålsfiske av fisk (framförallt sej men även annan fisk) och räka i Nordsjön. Detta fiske finns med i ett inlägg om fisket i Skagerak och Kattegatt.
Fiskebåtar
Det pelagiska fisket i Nordatlanten och Nordsjön bedrivs av ett fåtal svenskflaggade båtar. I allmänhet 8 stycken. Mycket färre än antalet pelagiska båtar som fiskar i Östersjön. Två av dem har dock försvunnit sen förra året, GG 204 Tor-ön som blivit S 204 Tor-ön och fått dansk flagg samt GG 203 Ginneton som sålts till köpare i Ryssland. En ny GG 203 Ginneton är beställd men just nu finns ingen båt med det namnet. En ny båt har dock tillkommit sen förra året, GG 330 Carmona.
Totalt finns det idag 12 svenskägda och danskflaggade båtar. All utom en ägnar sig åt pelagiskt fiske. S 264 Astrid och S 364 Rockall har också sålts. GG 204 Tor-ön flaggades om till Danmark och blev S 204 Tor-ön. L 144 Frederikke R ska enligt uppgift ha bytt ägare. Dessutom finns det två tyskflaggade och svenskägda båtar som fiskar i Nordsjön. För dem har jag inga landningsuppgifter.En av dem ägnar sig åt pelagiskt fiske och en åt demersalt fiske.
Sillfisket
Sill som fiskas i Norska havet och Nordsjön går i huvudsak till konsumtion. Detta i motsats till förhållandena i Östersjön där det mesta går till fiskmjöls/fiskolje-industrin och till foder. Den största delen av sillfisket tycks ske i norsk zon och efter brexit också i brittisk zon. Redovisningen av de danskflaggade båtarnas landningar av sill från Nordsjön är inte uppdelad på olika kvoter.
Landningar av sill från Norska havet (NVG-sill, atlantoskandisk sill) 2021, båt, ton, ägare
- GG 204 Tor-ön, 659, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- GG 505 Polar, 402, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 207 Torland, 55, Torland Fiske AB, Fiskebäck
Landningar av sill från Nordsjön norsk zon (nabo-kvoten) 2021, båt, ton, ägare, hemmahamn
- GG 64 Astrid Marie, 247, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 505 Polar, 171, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 204 Tor-ön, 112, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- GG 206 Ahlma, 94, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- GG 229 Clipperton, 80, B-C Pelagic AB, Donsö
Landningar av sill från Nordsjön (jointkvoten, norr om 53.30 N) 2021, båt, ton, ägare
- GG 64 Astrid Marie, 7 321, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 229 Clipperton, 1 855, B-C Pelagic AB, Donsö
- GG 505 Polar, 1 222, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 207 Torland, 879, Torland Fiske AB, Fiskebäck
- GG 204 Tor-ön, 270, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- GG 206 Ahlma, 223, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- GG 778 Lövön, 169, Lövön AB, Rönnäng
- GG 218 Västfjord, 127, Västfjord Fiskeri AB, Fotö
Landningar av sill från Nordsjön (EU-zonen) 2021, båt, ton, ägare
- GG 64 Astrid Marie, 1 247, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 229 Clipperton, 829, B-C Pelagic AB, Donsö
- GG 204 Tor-ön, 538, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- GG 505 Polar, 447, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 778 Lövön, 390, Lövön AB, Rönnäng
- GG 206 Ahlma, 255, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- GG 207 Torland, 228, Torland Fiske AB, Fiskebäck
- GG 218 Västfjord, 128, Västfjord Fiskeri AB, Fotö
Landningar av sill från Nordsjön (danskflaggade båtar), båt, ton, ägare, hemmahamn
- S 364 Rockall, 12 222, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- S 144 Themis, 2 145, Themis Fiskeri A/S, Skagen
- S 264 Astrid, 1 334, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- S 205 Ceton, 698, Fiskeri AB Ginneton, Skagen
- L 421 Cadiz, 234, Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS, Thyborøn
- AS 202 Neptun, 217, Odeskar Fiskeri A/S, Grenå
Makrill
Makrill ger mycket mer betalt per kilo än sill. Det finns båtar som nästan enbart fiskar makrill i andra länder. De båtarna behöver ofta bara bedriva fiske 3-4 månader om året. För svenska fiskebåtar och fiskeriföretag är makrillen av mindre betydelse.
Landningar av makrill 2021, båt, ton, ägare
- S 364 Rockall, 2 526, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- S 264 Astrid, 1 045, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- GG 64 Astrid Marie, 1 014, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 505 Polar, 899, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 203 Ginneton, 752, Fiskeri AB Ginneton, Fiskebäck
- GG 204 Tor-ön, 300, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- GG 207 Torland, 291, Torland Fiske AB, Fiskebäck
- GG 206 Ahlma, 199, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- S 144 Themis, 417, Themis Fiskeri A/S, Skagen
- S 205 Ceton, 80, Fiskeri AB Ginneton, Skagen
- GG 229 Clipperton, 35, B-C Pelagic AB, Donsö
Proteinfisk
Proteinfisk är vad den fisk som går till fiskmjöls/fiskolje-industrin i allmänhet kallas idag. Traditionellt har den kallats skrapfisk och i den allmänna debatten i media kallas den industrifisk. I Nordsjön är det främst tobis och skarpsill (brisling) som fiskas som proteinfisk. I andra länder också sperling (vitlinglyra) och hästmakrill (taggmakrill). I Nordatlanten fiskas kolmule (blåvitling) och lodda både för proteinändamål och som konsumtionsfisk. Svenska båtar har fiskerättigheter för kolmule, hästmakrill och vissa år också för lodda. De byts i allmänhet bort mot fiskerättigheter för sill.
Landningar av skarpsill från Nordsjön 2021, båt, ton, ägare
- S 144 Themis, 15 171, Themis Fiskeri A/S, Skagen
- S 205 Ceton, 5 648, Fiskeri AB Ginneton, Skagen
- AS 202 Neptun, 3 428, Odeskar Fiskeri A/S, Grenå
- GG 64 Astrid Marie, 3 273, Astrid Fiske AB, Rörö
- S 464 Stella Nova, 2 964, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Skagen
- L 106 Monsun, 2 383, Christer og Lennart Fiskeri A/S, Thyborøn
- S 206 Ahlma West, 1 925, Ahlma Danmark ApS, Skagen
- L 421 Cadiz, 1 824, Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS, Thyborøn
- S 364 Rockall, 1 569, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- S 438 Bristol, 1 549, B-C Pelagic Danmark ApS, Skagen
- S 204 Tor-ön, 1 236, Tor-ön Fiskeri AB, Skagen
- GG 778 Lövön, 1 131, Lövön AB, Rönnäng
- GG 207 Torland, 879, Torland Fiske AB, Fiskebäck
- GG 218 Västfjord, 783, Västfjord Fiskeri AB, Fotö
- L 144 Frederikke R, 643, Rylo Danmark ApS, Thyborøn
- GG 206 Ahlma, 165, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- GG 204 Tor-ön, 3, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
För tobis finns inga landningsuppgifter från Danmark. För att få en bild om hur mycket det kan handla om har jag listat de danska båtarnas fiskerrättigheter. L 106 Monsun och L 421 Cadiz samt flera andra båtar landade sannolikt mer.
Landningar av tobis 2021, båt, ton, ägare
- S 205 Ceton, (5 510), Fiskeri AB Ginneton, Skagen
- S 364 Rockall, (3 491), Astrid Fiskeri A/S, Skagen
- S 144 Themis, (3 353), Themis Fiskeri A/S, Skagen
- GG 64 Astrid Marie, 3 336, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 203 Ginneton, 2 674, Fiskeri AB Ginneton, Fiskebäck
- GG 229 Clipperton, 2 648, B-C Pelagic AB, Donsö
- S 464 Stella Nova, (1 725), Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Skagen
- L 106 Monsun, (1 708), Christer og Lennart Fiskeri A/S, Thyborøn
- GG 505 Polar, 1 593, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck (har främst använts av Båt GG 330 Carmona AB)
- GG 206 Ahlma, 1 354, Ahlma Fiskeri AB, Önnered
- GG 218 Västfjord, 1 017, Västfjord Fiskeri AB, Fotö
- GG 207 Torland, 988, Torland Fiske AB, Fiskebäck
- L 421 Cadiz, (912), Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS, Thyborøn
- GG 204 Tor-ön, 729, Tor-ön Fiske AB, Fiskebäck
- L 144 Frederikke R, (627), Rylo Danmark ApS, Thyborøn
- GG 778 Lövön, 498, Lövön AB, Rönnäng
- AS 202 Neptun, (450), Odeskar Fiskeri A/S, Grenå
Landningar av kolmule (blåvitling) 2021, båt, ton, ägare
- S 264 Astrid, 2 090, Astrid Fiskeri A/S
Kolmule fiskas i Nordatlanten.
Landningar av havgalt (trynfisk) 2021, båt, ton, ägare
- S 264 Astrid, 87, Astrid Fiskeri A/S
Landningar av hästmakrill (taggmakrill) 2021, båt, ton, ägare
- S 264 Astrid, 1 364, Astrid Fiskeri A/S
Trynfisk och hästmakrill fiskas i Engelska kanalen. Trynfisk också i Keltiska havet och Irländska sjön, hästmakrill ibland också i Nordsjön.
Landningar av sperling (vitlinglyra) 2021, båt, ton, ägare
- S 438 Bristol, 1 652, B-C Pelagic Danmark ApS
- S 464 Stella Nova, 1 596, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
- L 106 Monsun, 1 496, Christer og Lennart Fiskeri A/S
- L 144 Frederikke R, 1 263, Rylo Danmark ApS
- AS 202 Neptun, 1 032, Odeskar Fiskeri A/S
- L 421 Cadiz, 909, Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS
- S 144 Themis, 878, Themis Fiskeri A/S
- S 206 Ahlma West, 618, Ahlma Danmark ApS
- S 205 Ceton, 434, Fiskeri AB Ginneton
Källor: Allabolag.se, Merinfo.se, Proff.se, Havs- och vattenmyndigheten, Dansk Skibsregister, Fiskeristyrelsen
Läs mer:
- Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021
- Landningar i det svenska pelagiska fisket 2021
- Landningar i det kustnära pelagiska fisket 2021
- Landningar i det svenska kräftfisket 2021
- Landningar i det svenska fiskfisket 2021
- Landningar i det svenska räkfisket 2021
- Landningar i det norrländska kustfisket 2021
- Landningar i det svenska insjöfisket 2021
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.