Kummel – torskfiskarnas finfisk

Det finns en mängd kummelarter runt världen som fiskas i varierande mängd. Några arter är väsentliga för det kommersiella fisket i världen såsom nordlig stillahavskummel (Merluccius productus), argentinsk kummel (Merluccius hubbsi), sydlig stillahavskummel (Merluccius gayi), kapkummel (Merluccius capensis och Merluccius paradoxus) och europeisk kummel (Merluccius merluccius).

I mindre skala är också silverkummel (Merluccius bilinearis och Merluccius albidus), benguelakummel (Merluccius polli),  senegalkummel (Merluccius senegalensis), patagonisk kummel (Merluccius patagonicus) och sydkummel (Merluccius australis) viktiga för det lokala fisket i de områden de finns.

Årliga landningar av kummel, ungefärligt antal ton
  1. Nordlig stillahavskummel, 400 000 ton
  2. Argentinsk kummel, 300 000 ton
  3. Kapkummel, 150 000 ton (båda arterna)
  4. Europeisk kummel, 100 000 ton
  5. Sydlig stillahavskummel (chilensk eller peruansk kummel), 50 000 ton
  6. Silverkummel, 20 000 ton (båda arterna)
  7. Patagonisk kummel, 20 000 ton
  8. Sydkummel, 10 000 ton

Källor: FAO, Fishsource

För senegalesisk kummel och benguelakummel finns inga siffror på hur mycket som fångas. Men de förekommer i samma vetten utanför Västafrika där de fiskas ihop. Senegalesisk kummel fångas också ihop med europeisk kummel i vattnen utanför Marocko.

Det engelska ordet för kummel är hake, på franska merlu och det spanska merluza. På danska heter det kulmule medan namnet på norska är lysing. Lysingur är namnet på isländska såväl som färöiska.

Kummel av alla de sorter som är föremål för ett kommersiellt fiske är en mycket omtyckt matfisk. Köttet är vitt och det passar utmärkt att steka och pochera. Kummel fiskas med trål, garn och backor.

Nordlig stillahavskummel

Nordlig stillahavskummel (Merluccius productus) är den mest fiskade kummelarten i världen. I USA kallas den för North Pacific hake, Pacific hake eller Pacific whiting, till och med för whiting bara. Nordlig stillhavskummel kan bli upp till 90 cm lång och kan leva i upp till 20 år.

Nordliga stillahavskummel. Bild: NOOA. Public domain

Den förekommer i nordöstra Stilla Havet från norra delen av Vancouver Island i norr till Kaliforniabukten i söder. Den migrerar dagligen mellan att vistas nära ytan på natten för äta och finnas på ett djup på omkring 1 000 meter på dagen. Det är en rovfisk som lever på räkor, plankton och mindre fiskar. Nordlig stillahavskummel leker mellan januari och juni och vandrar också mellan platser där den lever och lekplatser. En del bestånd är dock stationära.

Kanada och USA står för i stort sett allt fiske av nordlig stillahavskummel. Beståndet är vid god hälsa och inte överfiskat.

Argentinsk kummel

Argentinsk kummel (Merluccius hubbsi) finns i sydvästra Atlanten utanför Uruguays och Argentinas kuster. Det är en fisk som fiska i ett omfattande kommersiellt fiske. Kan bli upp till 95 cm lång men i allmänhet blir den inte större än 50-60 cm. Lever på kräftdjur, bläckfiskar och mindre fiskar. Migrerar söderut längs kusten på våren och norrut på hösten. Lever på 100-200 meters djup.

Argentinsk kummel. Bild: Pablopayetta/Wikipedia. Licens: CC BY-SA 3.0

Fiskas med bottentrål och säljs färsk eller frusen. En stor del av fångsten exporteras från Argentina som är den viktigaste fiskenationen.

Patagonisk kummel

Patagonisk kummel (Merluccius patagonicus) som lever längst ner i sydvästra Atlanten vid Argentinas och Chiles sydligaste delar. Den anses av flera bedömare egentligen vara samma art som argentinsk kummel men redovisas separat inom fiskeriförvaltningen. Blir normalt omkring 60 cm lång. Fiskas i betydligt mindre mängder än argentinsk kummel.

Djuphavskapkummel

Djuphavskapkummel (Merluccius paradoxus) lever sydöstra Atlanten utanför Namibias och Sydafrikas kuster ända ner till och förbi Goda Hopps-udden och in i Indiska Oceanen. Kan bli upp till 80 cm lång men är i allmänhet mellan 40-60 cm som vuxen. Lever nära botten på djup mellan 200 och 850 meter. I huvudsak finns den på djup större än 400 meter. I Sydafrika kallas den stokvis på afrikaans och stockfish på engelska.

Fiskas med bottentrål och backor. De viktigaste fiskenationerna är Sydafrika och Namibia. Fiskas i allmänhet ihop med kapkummel som lever på lite grundare vatten.

Kapkummel (Sydafrikansk kummel)

Kapkummel (Merluccius capensis) lever på grundare vatten än 400 meter djupt i sydöstra Atlanten på kontinentalsockeln runt södra Afrika. Den finns från Benguelabuken i Angola i norr ner till Godahoppsudenn och längs Sydafrikas östkust i Indiska Oceanen. Blir normalt omkring 50 cm lång men kan bli 120 cm.

Kapkummel. Bild: Conxemar

Små unga exemplar av kapkummel lever på småfiskar och kräftdjur, större individer lever på bläckfisk och mindre fiskar som exempelvis taggmakrill.

Fiskas med bottentrål och backor. De viktigaste fiskenationerna är Sydafrika och Namibia. Fiskas i allmänhet ihop med djuphavskapkummel som i huvudsak lever på lite djupare vatten.

Europeisk kummel

Kummel (Merluccius merluccius) som också kan kallas lysing vilket är vad den heter på norska. Den lever i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt,  i liten utsträckning i sydligaste Östersjön, längs östra Atlantkusten från Nordnorge ända ner till Mauretanien, i Medelhavet, Svarta havet och utanför Afrikas nordkust. Heter hake på engelska, kulmule på danska, lysingar på isländska och färöiska merlu på franska och merluza på spanska.

Kan uppnå en totallängd på 140 cm men är vanligen 60 cm. Kroppen är långsträckt, i det närmaste jämnhög från nacken bakåt till analfenans början, därefter jämnt avsmalnande mot stjärtspolen.

Europeisk kummel. Bild: Gervais et Boulart. Public domain.

Kummel är en marin fisk som föredrar ler- och dybottnar. Den uppehåller sig vanligtvis på mellan 100 och 400 meters djup, men den kan finnas ned till omkring 1 000 m, och under sommaren kan den vistas grundare (på 20–50 meters djup). Tidvis går kummel i stim, och under natten lämnar den bottnen för att jaga fiskar, först och främst stimfiskar, bl.a. glyskolja, kolmule och sillfiskar. Stora individer äter huvudsakligen fiskar, men mindre exemplar äter också stora mängder räkor. Födoväxlingen sker vid 20 till 30 cm längd.

Leken sker på 100–300 meters djup, och lekperioden varierar mellan olika bestånd. Hos de nordligare populationerna varar den från april till augusti.

Kummel fiskas med bottentrål och backor. Den förvaltas i Europa som två olika bestånd, ett nordligt och ett sydligt. Spanien och Frankrike är den viktigaste fiskenationerna som fiskar på det norra beståndet men även Storbritannien, Irland, Norge och Danmark fiskar en hel del kummel. Det sydliga beståndet fiskas främst av Spanien och Portugal.

Sydlig stillahavskummel

Sydlig stillahavskummel (Merluccius gayi) anses ha två underarter, chilensk kummel som lever utanför Chiles kust och peruansk kummel som lever utanför Perus kust.

Under sommaren migrerar den sydliga stillahavskummeln till sydligare breddgrader och grundare vatten för att på vintern återvända norrut och till djupare vatten. Fiskas med bottentrål, flyttrål, garn och backor.

Silverkummel

Silverkummel är namnet på två olika kummelarter. Merluccius bilinearis som även kallas Atlantisk kummel eller New England-kummel samt Merluccius albidus som också kallas uthavskummel (offshore hake) eller uthavsvitling (offshore whiting).

Atlantisk kummel lever i nordvästra Atlanten längs USA:s och Kanadas kuster mellan Bahamas i söder och Newfoundland i norr. Den blir normalt cirka 40 cm lång och lever på ett djup mellan 50 och 1 000 meter. Bottenlevande fisk som äter mindre fiskar och kräftdjur. Fiskas av fiskare i Kanada och USA med bottentrål.

Silverkummel. Bild: Delstaten Delaware

Uthavskummel lever på ett djup mellan cirka 70 och 1 100 meter längs USA:s östkust från New England i norr och ända ner till Västindien och Franska Guiana. Blir normalt cirka 70 cm lång. Fiskas i huvudsak av US-amerikanska fiskar med bottentrål.

Sydkummel

Sydkummel (Merluccius australis) finns i två olika bestånd, ett söder om Sydamerika mot Antarktis från Falklandsöarna till Chile och ett söder om Nya Zeeland mot Antarktis. Fiskas kring Nya Zeeland med bottentrål i ett blandfiske där även hoki och sydlig blåvitling fångas. I fisket vid Argentina och Falklandsöaran fångas mindre mängder, även där med bottentrål.

Sydkummel

Arten äter mindre fiskar och bläckfisk. Lever på djup mellan 400 och 1 000 meter vid Nya Zeeland och mellan 50 och 800 meter vid Sydamerika. Olika bestånd leker vid olika tider vilket tillsammans med olika storlek och olika livsmiljöer kan tyda på att det egentligen handlar om flera olika arter.

Benguelakummel

Benguelakummel (Merluccius polli) finns i östra Atlanten från Namibia i söder till Mauretanien i norr. Den finns dock inte mellan Liberia och Angola och de två geografiskt åtskilda bestånden betraktas som underarter. Kallas också svart kummel.

Den håller sig oftast på ett djup på mellan 50 och 600 meter, men kan hittas så djupt ned som omkring 900 meter. Den lever på småfisk, men även små bläckfiskar och räkor kan ingå i dess föda. Kan bli omkring 80 cm lång men blir vanligen mellan 15 och 40 cm. Vanligen är den svartaktig på ryggen och gråaktig till svartaktig på buken.

Fiskas i ett kommersiellt fiske utanför Marocko, Mauretanien och Senegal. I söder fiskas den tillsammans med senegalkummel och i norr tillsammans med europeisk kummel. Stora fiskenationer är Portugal, Spanien, Marocko, Mauretanien och Senegal. Fiskas även utanför Angola och Namibia.

Senegalkummel

Senegalkummel (Merluccius senegalensis) finns längs Västafrikas kust, i söder tillsammans med benguelakummel och i norr tillsammans med europeisk kummel. Lever söderut under perioden oktober-april och norrut från augusti till september. Kallas också svart kummel

Lever på djup mellan 20 och 500 meter. Födan är mindre fiskar, kräftdjur och bläckfiskar. Leker mellan januari och mars. Vanligen kring 40 cm lång men kan bli upp till 80 cm.

Fiskas tillsammans med benguelakummel i söder och tillsammans med europeisk kummel och benguelakummel i norr. Fisket domineras av lokala fiskebåtar från Senegal och Marocko.

Övriga arter

Övriga kummelarter som Panamakummel (Merluccius angustimanus) som finns i östra Stilla Havet från Kalifornien ner till Colombia och Cortezkummel (Merluccius hernandezi) som finns i Kaliforniabukten i Mexico är inte föremål för något kommersiellt fiske.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.