Vitlinglyra – en liten torskfisk som används till fiskmjöl

Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) är liten torskfisk som lever i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, Kattegatt och Skagerak liksom längs med norska kusten, och runt de brittiska öarna och Island. Huvuddelen av beståndet finns i Nordsjön. Den lever på mellan 50 och 300 meter djup men föredrar ett djup på 100-200 meter. Blir normalt omkring 20 cm lång men kan bli upp till 30 cm.

Lever i stora stim över leriga bottnar. Stimmen kan ibland bestå av både vitling och vitlinglyra. Leken sker i januari till maj i flera områden mellan Shetland och Norge men det viktigaste området är runt Shetlandsöarna. Lever främst på kräftdjur som krill och copepoder.

Vitlinglyra (sperling)

På engelska heter den norway pout, på danska sperling, isländska sperlingur och norska øyepål. Fiskas i huvudsak av danska och norska yrkesfiskare för användning till fiskmjöl och fiskolja. Men den fångas även av bland annat färöiska, brittiska och svenska fiskare. Var på 1970-talet den mest fångade industrifisken. Då fiskades som mest cirka 700 000 ton på ett år. Idag fiskas omkring 100 000 ton. Kvoterna och fisket kan variera mycket från år till år.

Fiskas med pelagisk trål, bottentrål och snörpvad. Vid fisket fångades tidigare stora mängder bifångst som större torskfiskar (torsk, sej, vitling) men det kan numera undvikas med hjälp av redskap med exkluder eller rist. Fångas även som bifångst i fisket av kolmule och i många andra fisken.

Glyskolja

Några nära släktingar fiskas också i mindre utsträckning för fiskmjölstillverkning. Bland annat glyskolja (Trisopterus minutus) som finns i östra Atlanten från norska kusten ner till Portugal och vidare till Marocko och Mauretanien. Även i Skagerak och Kattegatt.

Glyskolja: Bild: Gervais et Boulart. Public domain

Den uppehåller sig i det fria vattnet från ca 5 till 400 meters djup, både över hårda och mjuka bottnar. Den lever i små stim och äter huvudsakligen kräftdjur, småfiskar och havsborstmaskar. Glyskolja leker under perioden mars–juni i svenska farvatten, redan från december i de sydligare delarna av utbredningsområdet. Leken sker på 50–100 meters djup. Arten växer snabbt men är kortlivad. Den når könsmognad redan vid en ålder av två år, hanarna ibland redan efter ett år, och livslängden kan uppgå till fem år.

Fiskas för fiskmjölstillverkning och dessutom som konsumtionsfisk i södra Europa.

Skäggtorsk

En annan art är skäggtorsk (Trisopterus luscus) som fångas som bifångst och i ett riktat fiske. Används både som matfisk och till fiskmjöl. Lever i östra Atlanten längs alla europeiska kuster samt även i Medelhavet. Skäggtorsk har en karakteristisk tvärbandad färgteckning som framträder tydligt hos levande eller nyfångade individer men bleknar ganska snart om de dör.

Skäggtorsk. J. F. Hennig – M.E. Blochii. Public domain

Vanligen cirka 30 cm lång men kan bli upp till cirka 45 cm. Skäggtorsk är en marin art som lever i små stim och vanligtvis uppehåller sig i det fria vattnet från 30 till 100 meters djup, ibland djupare och gärna vid eller över sandbottnar. Födan utgörs huvudsakligen av kräftdjur, mindre ofta av småfiskar och havsborstmaskar. Yngre fiskar kan också söka sig till utsötade estuariemiljöer.

Skäggtorsk leker under perioden december–april i Atlanten, något senare (januari–juli) i Medelhavet. Leken sker på 50 meters djup eller grundare. Arten växer snabbt men är kortlivad. Den når könsmognad redan vid en ålder av 1–2 år, och livslängden kan uppgå till fyra år.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!