Det finns inga båtar som Isafold i Östersjön

HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn. Läs mer…

Märkligheter i Fishsec-rapport

Ett avsnitt i rapporten handlar om felrapportering av fångster från Östersjön. Båtarna rapporterar felaktiga proportioner av sill och skarpsill samt rapporterar troligen också bifångts av skrubba som skarpsill eller sill. Det gör att beståndsbedömningarna kan bli felaktiga. Läs mer…

Allvarliga fel i Fishsec-rapport

Fishsec har gett ut en rapport om fisket av pelagiska arter. Mycket av den verkar bra och verkar innehålla korrekta fakta. Men den innehåller också mycket allvarliga felaktigheter. Speciellt gäller detta beskrivningen av den storskaliga pelagiska flottan i Sverige.Vilket är problematiskt för det betyder att det kan vara lika stora fel i andra delar av rapporten. Läs mer…

Sportfiskare sprider så mycket dumheter

Sportfiskare sprider så mycket dumheter. Speciellt sprider de just nu dumheter om lax och pelagiskt fiske. Det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön är inriktat på att fiske skarpsill för fiskmjölsindustrin i Danmark. I det fisket fångar de också sill/strömming. Läs mer…

Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner

Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar.  Läs mer…

Eftersläpning i de vetenskapliga råden

De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…

Baltic Waters och ICES råd för Östersjön

ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…

Fisket i Nordostatlanten

Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…

Var är den pelagiska fiskeflottan juni 2025?

De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…

Fanny Jönssons monumentala okunnighet

Fanny Jönsson skriver ledare i Aftonbladet. Hon är monumentalt okunnig om fiske och havsmiljö. Ändå skriver hon om ämnet och tycker till. Där har hon en mängd åsikter om bottentrålning. Hon lyckas med konststycker att i stort sett inte få en enda sak rätt. Läs mer…

ICES råd om demersal fisk och lax i Östersjön

Det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade den 28 maj 2025 sin vetenskapliga rådgivning för kvoterade fiskbestånd i Östersjön. Råden kommer att utgöra underlag för kommissionens kommande förslag och beslut om kvoter inför 2026 års fiske. Läs mer…

Modellerna för ICES kvotråd innehåller fel

Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…

Mer sill och skarpsill i Östersjön

ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…

Utflyttning av trålgränsen och beredningsindustrin

Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…

Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet

Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…

En generell utflyttning av trålgränsen – SPF:s uppfattning

En generell utflyttning av trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har efterfrågat synpunkter på en generell utflyttning av trålgränsen för fartyg över 24 m i Östersjön. Generellt handlar det om möjligheten att trålfiska pelagiska arter. Läs mer…