
Musselodlare är inte fiskare
I en artikel i tidningen ETC kallas musselodlare i Galicien för fiskare. Det är väldigt märkligt men också symptomatiskt för hur okunniga de som skriver för tidningen ETC om fiske, hav och havsmiljö är. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
I en artikel i tidningen ETC kallas musselodlare i Galicien för fiskare. Det är väldigt märkligt men också symptomatiskt för hur okunniga de som skriver för tidningen ETC om fiske, hav och havsmiljö är. Läs mer…
Ett avtal mellan flera danska partier innebär att det blir trålfiskeförbud i 18,7% av Danmarks territorialvatten. Det blir iörbjudet att tråla i hela Bälthavet och västra Östersjön samt i stora delar av Kattegatt. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
OSPAR (den regionala konventionen om att skydda miljön i Nordostatlanten) har tagit två viktiga beslut för en bättre havsmiljö som förmodligen innebär minskade föroreningar. Förbud mot utsläpp från rökgasrening på fartyg (skrubbrar) och förbud mot oskyddad frigolit i bojar och pontoner. Läs mer…
En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…
WWF gör varje år en slags lekmannabedömning om huruvida olika fiskarter fiskas hållbart eller inte. Just i år kom WWF i Sverige och WWF i Danmark fram till att sill fiskad i Norska havet och Nordostatalten (NVG-sill eller atlantoskandisk sill) inte är hållbart fiskad samtidig som WWF i Norge slog fast att den är hållbart fiskad. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Flemming Pedersen som är den sista stora pelagiska yrkesfiskaren i Esbjerg har köpt upp Hanstholms sista stora pelagiska fiskebåt, HM 179 Lingbank. Läs mer…
Två av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Cornelis Vrolijk. De äger i huvudsak fiskebåtar som är flaggade i andra länder. Framföralt i Frankrike och Tyskland när det gäller stora båtar. Läs mer…
De flesta stora fiskebåtar är demersala fabrikstrålare ocg frystrålare. En del av dem är i fösta hand räktrålare med rensnings- och fryskapacitet ombord, anra är fisktrålare. De fiskar torskfiskar och hälleflundra. Läs mer…
Det är få ändringar bland de stora isländska fiskebåtarna. Några har tillkommit och några har försvunnit. Bolagen är desamma och antalet båtar som isländska företag äger i andra länder är oförändrat. Brim är det största fiskeriföretaget på Island medan Samherji är det största fiskeriföretaget totalt. Samherji är också huvudägare i Sildarvinnslan. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Skottland är pelagiska trålare allihop. De allra flest hör hemma i Fraserburgh samt på Shetlandsöarna (Lerwick eller på ön Whalsay där hamnen Symbister ligger). De övriga hör hemma i Peterhead. Läs mer…
Färöarna har fler stora fiskebåtar än vad Danmark har. De flesta är pelagiska fiskebåtar men den allra största är en demersal fiskebåt. De ritkgit stora båtarna är fabrikstrålare, dvs de har en fiskberedningsfabrik ombord. Det gäller både de allra största pelagiska båtarna och de allra största demersala båtarna. Läs mer…
Pelagiska trålare och snörpvadsbåtar dominerar helt bland de största fiskebåtarna i Danmark. Precis som förra året. Ändringarna är också väldigt få sen förra året. S 589 Themis är ny medan S 144 Themis blivit S 349 Gitte Henning. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
Henning Kjeldsen dömdes ursprungligen för att ha köpt fler fiskerättigheter (kvoter) än vad reglerna tillät. Han fick 2021 böter på 54 miljoner danska kronor. Han och flera andra fiskare friades dock i Vestre Landsret 2022, då domstolen inte fann någon laglig grund för domen. Läs mer…
Den senaste veckan har Karstensens Skibsværft i Skagen fått två nya order på stora pelagiska trålare från beställare på Shetlandsöarna. Läs mer…
Det pelagiska fisket på Färöarna omfattar fisk av svartkjaftur (kolmule, blåvitling), makrill och sill. Fisket sker huvudsakligen i Nordatlanten och Norska havet. Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…