Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sillfisket i Nordsjön har i 20 år haft hållbarhetscertifiering. I samband med jubileet lanserar fiskare, förädlare och fiskhandlare i Storbritannien, Danmark, Sverige och Nederländerna filmen Small but Mighty. Det är en film som lyfter fram Nordsjösillens roll och det samarbete som behövs för att hålla fisket hållbart. Läs mer…
Efter flera år av minskade kvoter har EU och Norge beslutat att höja räkkvoten i Skagerak/Kattegatt för nästa kvotår, som löper mellan den 1 juli 2026 och den 30 juni 2027. Beslutet följer det vetenskapliga råd som presenterades av Internationella havsforskningsrådet (ICES) den 8 juni. Läs mer…
De två största båtarna fiskar i Nordatlanten och Atlanten utanför Västafrika. De ägs av två av världens största fiskeriföretag, nederländska PP Group och Alda Seafood. Övriga båtar på listan bedriver alla pelagiskt fiske i Östersjön. Det har inte skett några förändringar på listan sen 2024. Läs mer…
Litauens största fiskebåtar 2026 är tre jättestora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlnaten, Atlanten utanför Västafrika och ibland till och med i Stilla havet. Dessutom finns några räktrålare som fiskar i Nordatlanten och några pelagiska trålare som fiskar i Östersjön. Läs mer…
Det är inga förändringar sen 2024 vad det gäller Finlands största fiskebåtar men däremot några förändringar när det gäller ägandet av båtarna. Estniska Baltfish Oü har sålt sin andel i Oy Omega Shipping AB så att Selkämeren Jää Oy som ägs av Henri Lomppi numera är ensam ägare. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Estland är dock räktrålare som fiskar i norra Atlanten och ägs av isländska och danska fiskeriföretag. Vid sidan av räkfisket i norra Atlanten har Etsland också ett pelagiskt fiske i Östersjön. Dessutom finns förstås ett småskaligt fiske. Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Men det finns en räktrålare, R 38 Ocean Tiger, bland de 10 största. De största danskägda fiskebåtarna i andra länder är i huvudsak räktrålare. De ägs eller delägs av ett enda företag, Ocean Prawns A/S. Läs mer…
Låt oss först konstatera det uppenbara: utvecklingen i Östersjön sedan efterkrigstiden är ett samhällsmisslyckande. En eloge till miljörörelsen som tidigt såg, förstod och drev på förändringar. I dag ser vi positiva effekter av politiska förändringar, men mycket återstår att göra för att Östersjön ska bli ett välmående hav. Läs mer…
Sveriges största fiskebåtar 2026 är i stort sett de samma som 2025. GG 505 Lövön har sålts utomlands. Istället har ägarna Bryngeld Fiskeri AB köpt en större båt som fått namnet GG 505 Polar. Carmona har fått tillbaks det ursprungliga numret GG 330. Av de 10 största svenskägda båtarna finns ägarna av 6 stycken i Fiskebäck, 3 stycken på Rörö samt 1 på Donsö. Läs mer…
EU-parlamentet har röstat för att anta den så kallade Östersjörapporten. Det är en rapport full med falska påståenden som bara människor utan kunskap om fisket i Östersjön kan rösta på. Och de flesta människor och de flesta politiker har ingen aning om nånting när det gäller fiske. Läs mer…
Ostkustströmming är en ny skyddad ursprungsbeteckning för sill fångad i ett avgränsat område från Kristianopel i söder till Öregrund i norr. Sill fiskad längre söderut kallas alltid sill och serveras på många restauranger i Skåne som stekt sill. Läs mer…
Att använda putsarfiskar för att ta bort laxlus från odlade laxfiskar utropades snabbt till som en effektiv, miljövänlig metod. En ny forskningsrapport tyder dock på att användningen av putsarfiskar infördes för snabbt och utan bevis för deras effektivitet i kommersiell skala. Läs mer…
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Dirty Dozen är en miljörörelsekampanj mot stora fiskebåtar som miljöaktivister anser fiskar för mycket och på fel sätt. Det är 12 stora trålare som tillhör tre olika nederländska företag, Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…