Sveriges största tidning om yrkesfiske
Europaparlamentet och ministerrådet enades den 31 maj 2023 om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. De nya reglerna innebär utökad elektronisk kontroll på flera olika sätt. Innan de tas i bruk ska beslut fattas i EU och nationella lagar och regler inkludera de nya reglerna. Läs mer…
Förutom Sverige och Danmark bedriver också Finland, de baltiska staterna, Polen och Tyskland ett omfattande pelagiskt fiske i Östersjön. Denna artikel handlar om det finska och estniska fisket som i huvudsak bedrivs av en grupp estniska företagare. Läs mer…
Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet betsår av industrifiske och konsumtionsfiske. Det sistnämnda ger betydligt bättre betalt och makrill ger allra bäst betalt. Därför är fiskerättigheterna för makrill mer värda än fiskerättigheterna för sill. Läs mer…
Danskt pelagiskt fiske i Östersjön handla rom fiske av sill och brisling (skarpsill). Traditionellt har det främst handlat om fiske av sill i västra Östersjön. Ett fiske som i praktiken är stoppat idag. Det enda som återstår är ett mindre omfattande garnfiske och trålfiske Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Vätterns Fiskareförbund har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen. Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB). Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…
N-200-Ø Sunderøy är en stor norsk fabrikstrålare på 4 216 bruttoton som ägs av Prestfjord AS. Båten är 77,21 meter lång och 17 meter bred. Den är byggd på Astilleros Gondan SA i Spanien år 2020 och den är konstruerad och designad av Kongsberg Maritime Ship Design. Läs mer…
NK-122 Börkur är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt på Island som ägs av Síldarvinnslan hf. Huvudägare i Síldarvinnslan hf är det stora fiskeriföretaget Samherji hf. Bruttotonnaget för NK-122 Börkur är 4 139 ton med en längd på 88 meter och en bredd på 16,6 meter. Hemmahamn är Neskaupstaður. Läs mer…
I det senaste avsnittet av Uppdrag Granskning uppgav de att flera ryska fiskebåtar kanske användes för som spionfartyg. Det är sannolikt att det är så men en del av de uppgifter som angavs i programmet är inget att bry sig om eller rent av felaktiga. Läs mer…
Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…
Ecofive är arbetsnamnet på en fiskebåt som konstruerats och designats av Ulstein Design & Solutions AS. Båten byggs på Westcon Yards för Bluewild AS och beräknas vara klar under år 2024. Den är tänkt att ersätta företagets nuvarande trålare M-35-A Langenes. Läs mer…
En fiskebåt byggd på Myklebust Verft AS/Kleven Verft i Norge med ett skrov från Crist Shipyard i Polen. Konstruerad och designad av Salt Ship Design. Levererad 2018 som S 349 Gitte Henning till Gitte Henning A/S i Danmark som ägs av Henning Kjeldsen. Läs mer…
En pelagisk trålare var skrov byggdes på Vyborg Shipyard i Ryssland. Färdigutrustades på Fitjar Mekaniske Verksted AS (FMV) i Norge år 2004 som H-5-F Libas för Libas AS, ett dotterbolag i Liegruppen AS i Norge. Konstruktion och design från Vik-Sandvik AS. Läs mer…
GR-6-19 Avataq är en stor fabrikstrålare räk- och fiskfiske med hemmahamn i Nuuk på Grönland. Den ägs av Royal Greenland A/S som är ett företag som ägs av det grönländska självstyret. Läs mer…
KG 689 Norðborg är en stor pelagisk fabrikstrålare och snörpvadsbåt med hemmahamn i Klaksvik på Färöarna. Båten ägs av P/f Hvalnes som är ett dotterbolag till P/f Palli hjá Mariannu som har sitt huvudkontor i Klaksvik. Ägare av företaget är familjen Rasmussen. Läs mer…
H-11-AV Granit är en av Nordens största fabrikstrålare för vitfisk. Den ägs av Halstensen Granit AS som i sin tur ägs av Halstensen Holding AS som via Halstensen Invest AB (67%) och Asti Holding AS (33%) ägs av familjen Halstensen. Halstensen Holding AS äger också bland annat K Halstensen AS, Halstensen Prawns AS och Gardar AS. Läs mer…