Sveriges största tidning om yrkesfiske
Huvuddelen av den trålade fisken i Sverige är pelagisk fisk. Det är skarpsill (brisling), sill, tobis, kolmule (blåvitling), sperling (vitlinglyra), trynfisk, makrill och hästmakrill. Två arter fiskas främst för konsumtion. Sill och makrill. För de övriga arterna finns ingen konsumtionsmarknad. Läs mer…
Den 31 maj publicerade det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön. För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön, medan skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
Östersjöcentrum bekräftar det jag skrivit om sillen i Östersjön i en analys som de nyss publicerat. Nämligen det faktum att den går till fiskmjöl som blir en del av fodret till laxodlingarna i Norge. Det finns inget konstigt med det. Läs mer…
I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Det har aldrig förekommit att pelagiska fiskbestånd försvunnit som en följd av fiske. Däremot har det förekommit att de kollapsat på grund av överfiske. Men inte sedan kvoter och moderna fiskeriförvaltningssystem infördes. Läs mer…
Jag skrev en filmrecension i tidningen Flamman där jag sågade TV-filmen Makten över havet för att den tog upp gamla uppgifter och felaktiga uppgifter. Det fick Henrik Svedäng att skriva ett svar som jag tidigare kommenterat i lite lösa ordalag på min mer politiska blogg och dessutom här. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna i Storbritannien innehåller exakt samma fiskebåtar som den förra listan som jag gjorde 2022. Men en del båtar har bytts ut mot nya större med samma namn. LK 145 Antarctic II (Fiskebas Fishing Co Ltd) har försvunnit från listan och en ny båt är beställd. Läs mer…
De flesta stora pelagiska båtar fiskar för närvarande skarpsill i Östersjön. De stora båtarna bedriver numera inget riktat fiske av sill. Nån enstaka fiskar sill (strömming) i Bottenhavet och flera stycken ägnar sig åt sillfiske eller makrillfiske i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Många större svenskägda pelagiska trålare befinner sig i Östersjön öster om Gotland och väster om Ösel i Östersjön. Det är GG 206 Ahlma, GG 207 Torland, GG 229 Clipperton, S 205 Ceton och S 464 Stella Nova. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…