Sveriges största tidning om yrkesfiske
En stor del av EU-ländernas fiske sker i Storbritanniens vatten. Samtidigt är fisket en obetydlig ekonomisk verksamhet i alla EU-länder såväl som i Storbritannien. Trots detta kommer det sannolikt att vara svårt för EU och Storbritannien att komma överens om Läs mer…
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag Läs mer…
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar och stor torsk minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade en konditionsfaktor som klassas som hög, vilket betyder en stor andel av de fångade fiskarna vara Läs mer…
För mycket skarpsill innebär enligt forskning som genomfördes åren 2008-2013 stora problem för torskfiskbestånden på två olika sätt och dessutom förvärrar det problemen med övergödning vilket i sin tur gynnar skarpsill och spigg. Försök genomfördes då med att fiska bort Läs mer…
Sen 1980-talet har det i stort sett inte funnits någon torsk i Bohusläns innerfjordar. Orsakerna till detta är inte helt fastlagda men sannolikt handlar det om en kombination av miljöproblem och överfiske. Överfisket skedde på två sätt, dels genom trålfiske Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och Läs mer…
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…
De Boer är en nederländsk fiskarfamilj som äger vad som sammantaget skulle vara ett av Europas största demersala fiskeriföretag. Det finns dock inget moderbolag i koncernen och ägarförhållandena i de företag som ägs av familjen De Boer är extremt komplicerade. Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket är inte vad som orsakar problem för torsken i Östersjön. Det var inte heller det numera förbjudna torskfisket som orsakade problem. Grundproblemen är två: Övergödning som skapar syrebrist vilket ger döda bottnar Klimatförändringar som gjort Östersjön Läs mer…
Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de Läs mer…
Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…
Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…
Rödspätta är en fiskart där den svenska kvoten aldrig fiskas upp. En enda båt, GG 181 Västerland, har nästan hälften av den svenska kvoten i Skagerak som är det enda område där kvoten fördelas genom årliga fiskemöjligheter. Fiskemöjligheter kan bytas, Läs mer…
I Östersjön och Öresund har det viktigaste kustnära fisket tillsammans med sill och strömmingsfisket varit torskfiske. Fisket sker med garn (nät, skötar). Även abborre, gös, gädda, ål och skrubba (flundra) är viktiga, ål främst i Skåne, skrubba och rödspätta i Läs mer…
De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…
Ett nytt svenskt MSC-certifierat fiske gör det möjligt att erbjuda medvetna konsumenter nya arter som är både närfångade och MSC-märkta. Tidigare har utbudet av MSC-märkta svenskfångade fiskar varit begränsat, men nu har de fått sällskap av både lubb, kummel, långa, gråsej och Läs mer…
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…