Samhällets rika vill stoppa trålfisket
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Varmare hav ger nya fiskarter. Den 18 februari rapporterade Hallands Nyheter och många andra tidningar om att kräfttrålaren VG 45 Westland fått en guldsparid i trålen. Guldsparid (Sparus aurata) som på engelska heter sea bream är en populär matfisk i Medelhavsländerna och Portugal. Läs mer…
Henning Kjeldsen köper S 144 Themis. Det danska fiskeföretaget Gitte Henning Industri A/S som ägs av Henning Kjeldsen har köpt den pelagiska trålaren Themis S144. Den kommer att döpas om till Gitte Henning S349. Läs mer…
Rapports nyheter om fiske. Idag var det ett inslag om fiske på TV-nyheterna (Rapport). Det var ett inslag med mängder med märkliga och felaktiga påståenden. Olika former av fisken som sillfiske och fisk av bottenlevande arter blandades ihop. Läs mer…
SVT:s propaganda. Varför målar SVT upp en osann bild av svenskt trålfiske? SVT har ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst. Men gör de verkligen det? När det gäller fisket, återkommer gång på gång en snedvriden bild av svenskt fiske som ett stort miljöproblem. Läs mer…
Biståndsprojektet i Guinea-Bissau. Jag har tidigare berört SIDA:s fiskeriprojekt i Tunisien på 1950 och 1960-talen, Brasilienfisket på 1950-talet, Liberiafisket på 1970-talet och kommersiellt fiske utanför Senegal och Guinea-Bissau på 1970-talet. Läs mer…
I en debattartikel i DN har en delvis oärlig undervattensfotograf vid namn Tobias Dahlin skrivit en debattartikel. Den innehåller många helt riktiga påståenden men är ändå inte riktigt ärlig. Och konsekvenserana av det han i praktiken föreslår är kanske inte vad folk förväntar sig. På den punkten är han grundläggande oärlig. Läs mer…
Det småskaliga östersjöfisket. Många småskaliga yrkesfiskare längs östersjökusten har diversifierat sin verksamhet genom att själva sälja eller vidareförädla en stor del av sina produkter. Denna typ av verksamhet är betydligt sämre kartlagd än själva fisket trots att sådan diversifiering är ett av målen med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Läs mer…
Här bor och verkar många yrkesfiskare. Fisket är viktigt för kommunen och har präglat Öckeröarna till vad det är idag. Längs kajerna i kommunen finns större och mindre fiskebåtar. I kommunen finns också båtvarv, vadbinderi, fiskekrogar och andra verksamheter med tydliga länkar till havets produkter. Läs mer…
Den 1 februari infördes förbud mot trålfiske på svenskt territorialvatten längs med Östkusten från norra Öland till norra Uppland. Det påverkar det småskaliga trålfisket mycket kraftigt men det påverkar inte det storskaliga fisket alls. Det fiske som politikerna säger sig vilja bevara får stora problem och vissa fall slås det ut helt. Läs mer…
Tobis och sperling är fiskarter som enbart fiskas för användning i fiskmjölsindustrin, Fisket sker i Nordsjön. För fisket av tobis är Nordsjön indelad i ett antal zoner där fisket ägt rum på olika fiskebankar sen det startade på 1970-talet. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2024. Brisling eller skarpsill fiskas i Nordsjön, Östersjön, Skagerak och Kattegatt. I Skagerak och Kattegatt fiskas idag små mängder Läs mer…
Blåvitling (kolmule, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt) fiskas i det danska fisket för användning till fiskmjöl. Andra länders fiskeflottor som exempelvis de färöiska, tyska och nederländska fiskar dock både blåvitling och hästmakrill för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Danska landningar av sill 2024. När det gäller sillfisket bedrevs i princip inget danskt sillfiske i Östersjön eller i Skagerak och Kattegatt under 2024. Bara svenskägda båtar besökte Östersjön men fiskade mycket lite. Huvuddelen av fisket ägde rum i Nordsjön där totalt 16 båtar landade mer än 100 ton. Av de 16 båtarna var 6 stycken svenskägda. Läs mer…
Vad gör Sveriges största trålare utanför Stockholm? Svaret är enkelt. De utför ett forskningsuppdrag för SLU Aqua, dvs för Sveriges Lantbruksuniversitet. Det står också tydligt på Marinetraffic. Det kan alla som kollar var båten befinner sig se utan problem. Läs mer…
Kampanj mot sillfiske i Östersjön med falska argument. Inte bara falska argument utan också helt missriktade krav. Det är vad som gäller en kampanj som lanserats av Coaltion Clean Baltic (CCB) och Naturskyddsföreningen mot sillfisket i Östersjön. Läs mer…
Danska koldioxidavgifter får konsekvenser. Danmark har infört koldioxidavgifter som ska läggas på allt bränsle som säljs till fiskebåtar. Det har redan lett till att fiskebåtar börjat tanka i andra länder. De danska räktrålarna som landar en stor del av sina räkor i Sverige tankar numera i Sverige. Läs mer…
Lobbyorgansiationen Baltic Waters har producerat ännu en oduglig rapport. Den är skriven av den om fiske totalt okunnige reaktionären Stefan Fölster. Den har så många felaktigheter och innehåller så många ofullständiga resonemang att det nästan är omöjligt att gå igenom allt. Läs mer…
Läppfiskar som laxlusbekämpning ineffektivt. I en intressant artikel i Forskning & Framsteg redogörs för den senaste forskningen vad det gäller läppfiskar och dessa användning för att bekämpa laxlus. Läs mer…