Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…

Danmarks största fiskeriföretag 2022

TripleNine Group A/S är ett fiskmjölsföretag som indirekt äger fiskerättigheter i Danmark genom sitt delägande i Fiskeriselskabet 2bis ApS. Fiskeriselskabet 2bis ApS är ett företag som äger fiskerättigheter utan att bedriva fiske. Dessutom bedriver koncernen fiskeriverksamhet i Chile. Bolaget är norskägt. 7 företag på listan är svenskägda. Läs mer…

Norges största fiskeriföretag 2022

Två börsnoterade fiskeriföretag är överlägset mycket större än alla andra norska fiskeriföretag. Det är Austevoll Seafood ASA som främst bedriver pelagiskt fiske i Peru och Chile och Lerøy Seafood Group ASA som bedriver demersalt fiske i Norge Läs mer…

Tomt hav – lögnaktig dokumentär från SVT

I svenska vatten finns idag späckhuggare, flera delfinarter, 1 000-tals tonfiskar med mera. De lever på nånting. Nämligen sill och makrill. För 20 – 30 år sen fanns inga späckhuggare, inga delfiner och inga tonfiskar. Det tyder på att det för 20 år sen inte fanns mat åt dem, men att det finns idag. Läs mer…

Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

Svenska partier vet inget om fiske

Lobbyorganisationen Balticwaters2030 har gjort en undersökning av partiernas åsikter när det gäller delar av fiskeripolitiken. Det tydligaste när det gäller svaren är att partierna inte vet ett skvatt om fiske. En av frågorna är ledande och innehåller flera felaktiga påståenden. Läs mer…

Debatten om sill och strömmingfisket är helt urspårad

En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…

Det finns ingen strömmingbrist

Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att  leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…

Landningar från Nordsjön och Nordatlanten 2021

Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…

Landningar i Östersjöfisket 2021

Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…

Surströmmingskrisen – ett spel för gallerierna?

Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…

Miljöpartiet och deras dumheter om trålning

Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Märta Stenevi vill stoppa nåt som inte finns

Märta Stenevi är politikern som vill stoppa nåt som inte finns. I alla fall var det vad hon sa i radioprogrammet P4 Extra den 7 juli när hon uppgav att hon ville stoppa det industriella bottentrålsfisket i Östersjön för det var orsaken till miljöproblemen i Östersjön. Läs mer…

Almedalsveckan om sillen i Östersjön

Under Almedalsveckan i Visby på Gotland som börjar imorgon ska det vara tre progampunkter om sillen i Östersjön. En verkar vara det det sedvanliga gnället från Stockholmsforskare och okunniga politiker om trålgränser och annat som i praktiken är meningslöst. Läs mer…

Landningar i det kustnära pelagiska fisket 2021

Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund,  fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…

Ny sorteringsmetod tar vara på hela fisken

När det gäller kött är det självklart ta hand om olika delar av djuret för att så mycket som möjligt ska bli mat. Inom fiskindustrin rensas mer än hälften av fiskens vikt bort och når aldrig våra tallrikar. Detta är kostsamt för miljön och går stick i stäv med den svenska livsmedelsstrategin. Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Landningar i det svenska pelagiska fisket 2021

Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…