Sveriges största tidning om yrkesfiske
Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…
Igår var jag ute i Fiskebäck. Men jag var aldrig i fiskehamnen utan fikade och åt med vänner vid fiket som ligger utanför småbåtshamnen vid badet samt bryggan som vindsurfarna använder. Jag kunde se att det låg fem pelagiska trålare i hamnen men hade inte möjlighet att ta några bilder. Läs mer…
Tobisfiske sker på sand- och grusbottnar i Nordsjön. All fångst används till fiskmjöl. Hur mycket som får fiskas varje år bestäms efter att undersökningar sett hur mycket tobis det finns. Undersökningarna görs på senvintern och fisket sker från april till och med juni. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
Greenpeace påstår i en rapport, Blue Empire, att de norska laxodlingarna orsakar svält i Västafrika. Framförallt använder de Mauretanien som exempel. Fiskolja och fiskmjöl ingår som en minoritetsingrediens i det foder som odlad lax får. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Litauen är med ett undantag desamma som när jag gjorden den förra översikten år 2022. KL 759 Nida har försvunnit och istället har KL 897 Ramus kommit med på listan. Läs mer…
De största finska fiskebåtarna är alla pelagisk trålare som fiskar sill/strömming och vassbuk/skarpsill i Bottenhavetm, Bottenviken och Östersjön. Topplistan har inte förändrats sen förra gången jag listade de största finska fiskebåtarna år 2022. Läs mer…
Nordic Seafood Summit 2024 är en liten mässa som gått av stapeln i Göteborg under två dagar i januari. En sammanfattning av mässan var att den handlade om färs, tång, musslor, fiskodling, lax och skaldjur. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
En undersökning ledd av Global Fishing Watch visar att en stor del av världens fiske inte redovisas och inte syns i de system som ska följa fisket i världen såsom AIS. Myndigheter kan oftast följa en större del av fiskeflottan då de också har tillgång till icke-publika system som VMS. Läs mer…
Rapporten Hur mår de stora djuren i Östersjön? som jag redan skrivit om två gånger har återigen blivit aktuell då den tagits up i Sverige Radio genom en intervju med Gunilla Rosenqvist från Blått Centrum Gotland. Rapporten konstaterar i huvudsak att djuren i Östersjön mår bättre än själva Östersjön. Läs mer…
Det finns problem med att landa pelagisk fisk i Sverige. Det finns få mottagningsanläggningar och få fabriker för beredning av fångad pelagisk fisk. Dessutom kan det största pelagiska fiskebåtarna inte komma in i de flesta svenska hamnar där det är möjligt att lossa fisk. Läs mer…
Levende Hav är en dansk miljöorganisation. En person, Kurt Svennevig Christensen, från organisationen har skrivit en artikel om det pelagiska fisket i Östersjön med utgångspunkt från vad de hittat om S 144 Themis under en enda resa i Östersjön. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Tidningen Skärgården utropar att svensk sill inte blir laxfoder i Norge. Det är rätt såtillvida att svenskfångad sill fiskad i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inte blir laxfoder eller ens någon slags foder. Men, påståendet är också fel. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…