Det finns ingen strömmingbrist

Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att  leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…

Landningar från Nordsjön och Nordatlanten 2021

Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…

Landningar i Östersjöfisket 2021

Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…

Surströmmingskrisen – ett spel för gallerierna?

Enligt uppgifter jag erhållit från aktiva yrkesfiskare är den så kallade surströmmingskrisen ett spel för gallerierna. Det finns gott om strömming/sill för den som vill betala rätt pris. I Finland landas strömming för konsumtion i Kaskö där det finns en mottagningsanläggning. Läs mer…

Miljöpartiet och deras dumheter om trålning

Miljöpartiet har på allvar fört fram ett förslag om att en stor del av det svenska fisket ska läggas ner. Det vill förbjuda allt så kallat industrifiske, dvs fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. De påstår också att det funnits ett sådant förbud tidigare. Läs mer…

Hur många industritrålare finns det i Sverige?

Industritrålare kallas ibland de trålare som i huvudsak fiskare för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin. Det handlar då om pelagiskt fiske av sådana arter som skarpsillI och tobis men också om sill i Östersjön. Ibland påstås det att det finns 30 industritrålare, ibland 20 stycken. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Märta Stenevi vill stoppa nåt som inte finns

Märta Stenevi är politikern som vill stoppa nåt som inte finns. I alla fall var det vad hon sa i radioprogrammet P4 Extra den 7 juli när hon uppgav att hon ville stoppa det industriella bottentrålsfisket i Östersjön för det var orsaken till miljöproblemen i Östersjön. Läs mer…

Almedalsveckan om sillen i Östersjön

Under Almedalsveckan i Visby på Gotland som börjar imorgon ska det vara tre progampunkter om sillen i Östersjön. En verkar vara det det sedvanliga gnället från Stockholmsforskare och okunniga politiker om trålgränser och annat som i praktiken är meningslöst. Läs mer…

Landningar i det kustnära pelagiska fisket 2021

Det kustnära pelagiska fisket i Sverige består av trålfiske inriktat på siklöja och strömming (sill) längs Norrlandskusten, trålfiske av sill och skarpsill i Östersjön, garnfiske av sill i Öresund,  fiske av makrill med garn eller dörj på Västkusten, sillfiske med garn på Västkusten, skarpsillsfiske med snörpvad i Bohuslän och fiske av läppfiskar i Bohuslän. Läs mer…

Ny sorteringsmetod tar vara på hela fisken

När det gäller kött är det självklart ta hand om olika delar av djuret för att så mycket som möjligt ska bli mat. Inom fiskindustrin rensas mer än hälften av fiskens vikt bort och når aldrig våra tallrikar. Detta är kostsamt för miljön och går stick i stäv med den svenska livsmedelsstrategin. Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Landningar i det svenska pelagiska fisket 2021

Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu i juni?

Flertalet svenskflaggade fiskebåtar ligger för närvarande still. Däremot är många av de danskflaggade ute och fiskar. Det gäller bland annat båtar som annars ligger still stora delar av året som L 106 Monsun, L 421 Cadiz, S 206 Ahlma West och S 438 Bristol. Läs mer…

Var är den danska pelagiska fiskeflottan just nu i juni

Flertalet stor danska båtar som främst ägnar sig åt konusmtionsfiske av makrill och sill ligger för närvarande stilla i hamn. Däremot är de båtar som främst fiskar för fiskmjölsindustrin till stor del till havs och i fiske. Men inte alla. Hametner Larsens alla båtar ligger still men de svenskägda båtarna är på fiske i Nordsjön. Läs mer…

GG 204 Tor-ön har blivit S 204 Tor-ön

En av Sveriges nyaste fiskebåtar, GG 204 Tor-ön, som ägs av Tor-ön Fiske AB har enligt det svenska skeppsregistret bytt flagga till dansk istället för svensk. I det danska fiskebåtsregistret syns det dock inte ännu. I det europeiska fiskebåtsregistret är båten dock överförd till Danmark och heter S 204 Tor-ön. Läs mer…

Centerpartisten som helt saknar verklighetskontakt

Gustav Hemming är en centerpartist från Stockholm. Han har noll koll på verkligheten och vill i praktiken förbjuda yrkesfiske till förmån för de rika stockholmarnas fritidsfiske. Han hittar på fakta. Han påstår exempelvis att det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön (industrifisket) slagit ut det småskaliga fisket. Läs mer…

Baltic Waters lögner om fiskerikontrollen

Baltic Waters 2030 är en lobbyorganisation för rika stockholmare som vill att fisken i Östersjön ska reserveras för dem och inte fiskas av yrkesfiskare för att användas till mat. De ljuger regelmässigt och ständigt om alla möjliga aspekter av fisket. Deras senaste lögner handlar om fiskerikontrollen Läs mer…

Att äta mer sill och skarpsill

Sill och skarpsill är de allra nyttigaste fiskarna att äta. De är samtidigt de klimatvänligaste och miljövänligaste fiskarna att fiska. Men det mest av den sill och skarpsill som fiskas av svenska yrkesfiskare används till fiskmjölsproduktion. Läs mer…