Sveriges största tidning om yrkesfiske
För tobis gäller att det bara finns fördelning av fiskerättigheter i zon 1 (Dogger Bank) men ingen annan stans. Det finns en kvot i zon 2 men ingen annan kvot. Något egentligt fiske av tobis tycks inte ha kommit igång ännu. Läs mer…
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
När det gäller blåvitling så dominerar de två företag som ägs av familjer som ursprungligen kommer från Färöarna. Dessa tre företag har 61,8% av fiskerättigheterna för blåvitling. Svenskägda företag har en ovanligt låg andel av fiskerättigheterna för blåvitling, bara 17,8%. Läs mer…
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
Flemming Pedersen som är den sista stora pelagiska yrkesfiskaren i Esbjerg har köpt upp Hanstholms sista stora pelagiska fiskebåt, HM 179 Lingbank. Läs mer…
Pelagiska trålare och snörpvadsbåtar dominerar helt bland de största fiskebåtarna i Danmark. Precis som förra året. Ändringarna är också väldigt få sen förra året. S 589 Themis är ny medan S 144 Themis blivit S 349 Gitte Henning. Läs mer…
Blåvitling (kolmule, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt) fiskas i det danska fisket för användning till fiskmjöl. Andra länders fiskeflottor som exempelvis de färöiska, tyska och nederländska fiskar dock både blåvitling och hästmakrill för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Cattleya A/S är ett pelagiskt fiskeriföretag i Esbjerg. Det kvarvarande pelagiska fiskeriföretaget i Esbjerg. Den stad som en gång i tiden var Danmarks största fiskeläge och centrum för industrifisket och fiskmjölsindustrin tillsammans med Skagen. Idag är fiskmjölsfabriken borta och Thyborøn har övertagit Esbjergs roll. Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Tobis är den viktigaste industrifisken i det danska fisket trots att den bara fiskas under en kortare perioden på senvåren och försommaren. Fisket varierar mycket mellan olika år då beståndet av den mycket kortlivade fisken varierar kraftigt mellan åren. Läs mer…
Hästmakrill heter officiellt taggmakrill på svenska men det finns en mängd olika fiskarter som kallas taggmakrill så hästmakrill är ett bättre namn. Dessutom är det vad arten heter på alla andra språk. Havgalt heter för sin del trynfisk på svenska Läs mer…
Sillfisket domineras helt av de stora pelagiska fiskeriföretagen och deras båtar. Nästan alla har sin hemmahamn i Skagen eller Hirtshals. Alla de som landat mycket är medlemmar i Danmarks Pelagiske PO (DPPO) men flera av de som landat mindre mängder är istället medlemmar i Danmarks Fiskeriforenings PO (DFPO). Läs mer…
Några förändringar har skett på listan över de största danska båtarna jämfört med förra året. På topplatserna är det två nya båtar. Den redan levererade HG 264 Ruth och S 264 Astrid som just nu utrustas på Karstensens i Skagen. L 920 Tina Jeanette är också ny på listan sen förra årets lista. Läs mer…
Den nuvarande GG 203 Ginneton på1 337 bruttoton är till salu enligt hemsidan för Eos Shipbroker. Båten byggdes år 2006 på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som E 349 Cattleya för köpare i Esbjerg. 2015 såldes den till Gifico ApS. Läs mer…