Sveriges största tidning om yrkesfiske
Högre temperatur och sötare vatten gör att förutsättningarna för djur och växter förändras i våra hav. En ny rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beställt visar att till exempel blåmussla, tång och torsk i Östersjön kan påverkas hårt av klimatförändringar. Läs mer…
Bomtrål är det fiskeredskap som innebär mest skador på bottnarna. Därför arbetas det mycket på att ta fram alternativ till bomtrålning. Ett alternativ är snurrevad (dansk snurrevad eller skotsk snurrevad, ibland kallat fly-shooting) som anses mycket skonsammare än bomtrålning och Läs mer…
Syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att åtgärda denna försämring i den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika Läs mer…
Många havslevande arter av fiskar och däggdjur som inte synts till på decennier i svenska vatten har börjat återvända. De syns allt oftare i svensk vatten. Några av dem är späckhuggare, tonfisk och svärdfisk. Späckhuggarna var först, de följer sillstimmen Läs mer…
Jakob Granit är generaldirektör i Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Ny sådan. Han har skrivit en så kallad debattartikel i GP. Nån debattartikel är det dock inte. Det är en mesig intetsägande artikel som inte skapar debatt men rapar upp självklarheter och Läs mer…
I dag har rapporten ”Havet 2015/2016” som visar på en utveckling i våra havsmiljöer med både glädjeämnen och orosmoln släppts av Havsmiljlöinstitutet, Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i samverkan. Positivt är bland annat att det nu finns mer vildlax och att vitmärlan är på Läs mer…
På Supermiljöbloggen har Paula Lenninger lyckats producera en av de mest lögnaktiga artiklar jag sett på mycket länge. Utgångspunkten är en omfattande fisk- och skaldjursdöd i södra Chiles, Patagoniens, fjordar. Detta är en återkommande sak som hänger ihop med väderfenomenet El Nino och algblomning Läs mer…
Det som en gång i tiden var världen största fiskbestånd, torsk- och loddabestånden på Grand Banks och runt Newfoundland, har efter 20 års fiskestopp till slut börjat återhämta sig, framförallt i de norra delarna av området. Det fanns två huvudsakliga anledningar Läs mer…
Försämrad havs- och vattenmiljö oroar faktiskt fler än sjunkande skolresultat, terrorism och ökande flyktingströmmar. Det visar en undersökning gjord av TNS Sifo på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Av alla samhällsproblem vi oroar oss för kommer politisk extremism i topp med 68 Läs mer…
Boken Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin ger ett betydelsefullt bidrag till förståelsen av klimatets förändringar. Boken fångar de viktigaste förändringarna av det regionala klimatet i Kattegatt- Östersjöområdet, ett område som berör 90 miljoner människor. 141 Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
Greenpeace ljuger ständigt om fisket. Framförallt om konsekvenserna av indivuella överförbara fiskerättigheter. Men också om andelen överfiskade fiskbestånd. I det sistnämnda fallet säger de ständigt och jämnt att 90% av fiskebestånden är överfiskade. Det är en lögn. Den korrekta siffran Läs mer…
Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30–60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo från SLU. Små fiskbestånd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en Läs mer…