Sveriges största tidning om yrkesfiske
Ur klimat och miljösynpunkt verkar det som om växtbaserat foder kan vara miljö- och klimatmässigt sämre än fiskbaserat foder. I foder till fisk- och räkodlingar ingick tidigare i huvudsak fiskmjöl. Numera har fiskmjölet till stor del ersatts av växtbaserade råvaror, Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, delar uppfattningen att Östersjön och torsken i östra beståndet är hårt utsatt och mår dåligt på flera sätt. Att utreda orsaker och att bedöma vilka åtgärder som behövs är komplext. Många nationella och internationella aktörer är Läs mer…
DN:s ledarredaktion har skrivit en ledare om fiske och torsken i Östersjön. Det är en ledare som visar på stor okunnighet om frågan. Som vanligt när ledarskribenter i svenska tidningar skriver om yrkesfiske (med undantag av Bohusläningen) är det fullt Läs mer…
En journalist i DN har läst en rapport om Östersjöns tillstånd från Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet. Rubriken på artikeln är Gråsälen inte största hotet mot Östersjötorsk. Journalisten har nog missuppfattat nånting. Ingen har nånsin påstått att det största hotet mot torsken Läs mer…
Fisket av framförallt torsk i Östersjön har stora problem. Däremot har fisket av sill, Skarpsill och siklöja inga större problem. Orsakerna till problemen med torskfisket är flera där höjd vattentemperatur, övergödning och syrebrist är de viktigaste problemen tillsammans med säl. Läs mer…
KRAV kommer från den 1 januari 2019 att sluta gör egna bedömningar av fiskbestånd och om fisket sker på hållbara bestånd och på ett hållbart sätt. Istället kommer de att utgå från MSC:s bedömningar och certifieringar. KRAV:s fiskekommitté kommer inte Läs mer…
Enligt en undersökning som precis publicerats och vars resultat återges på sajten Sustainable Fisheries så är viss vildfångad fisk och odlade musslor det klart mest miljövänliga sättet att producera mat vid sidan av produktion av vegetabilier. När det gäller miljövänlig Läs mer…
Den dominerande teorin om varför bottendjur i havet dör ut och artrikedomen minskar har länge varit att det är bottentrålningen som helt varit orsaken till det. Nu måste den teorin ändras eller i alla fall modifieras något. Det har visat Läs mer…
Christian Dahlgren är ledarskribent i tidningen Corren. Han skriver att bottentrålningen skulle vara problemet när det gäller torsken i Östersjön. Det är okunnigt och felaktigt. Orsakerna till att torsken har dåligt hälsotillstånd och är liten i Östersjön är inte bottentrålning. Läs mer…
Högre temperatur och sötare vatten gör att förutsättningarna för djur och växter förändras i våra hav. En ny rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beställt visar att till exempel blåmussla, tång och torsk i Östersjön kan påverkas hårt av klimatförändringar. Läs mer…
Bomtrål är det fiskeredskap som innebär mest skador på bottnarna. Därför arbetas det mycket på att ta fram alternativ till bomtrålning. Ett alternativ är snurrevad (dansk snurrevad eller skotsk snurrevad, ibland kallat fly-shooting) som anses mycket skonsammare än bomtrålning och Läs mer…
Syrehalterna i Bottenhavet har minskat sedan 1970-talet, en minskning som accelererat från 1990. För att ha möjlighet att åtgärda denna försämring i den marina miljön är det nödvändigt att identifiera orsakerna till denna syreminskning, eftersom olika orsaker kan kräva olika Läs mer…
Många havslevande arter av fiskar och däggdjur som inte synts till på decennier i svenska vatten har börjat återvända. De syns allt oftare i svensk vatten. Några av dem är späckhuggare, tonfisk och svärdfisk. Späckhuggarna var först, de följer sillstimmen Läs mer…
Jakob Granit är generaldirektör i Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Ny sådan. Han har skrivit en så kallad debattartikel i GP. Nån debattartikel är det dock inte. Det är en mesig intetsägande artikel som inte skapar debatt men rapar upp självklarheter och Läs mer…
I dag har rapporten ”Havet 2015/2016” som visar på en utveckling i våra havsmiljöer med både glädjeämnen och orosmoln släppts av Havsmiljlöinstitutet, Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i samverkan. Positivt är bland annat att det nu finns mer vildlax och att vitmärlan är på Läs mer…
På Supermiljöbloggen har Paula Lenninger lyckats producera en av de mest lögnaktiga artiklar jag sett på mycket länge. Utgångspunkten är en omfattande fisk- och skaldjursdöd i södra Chiles, Patagoniens, fjordar. Detta är en återkommande sak som hänger ihop med väderfenomenet El Nino och algblomning Läs mer…
Det som en gång i tiden var världen största fiskbestånd, torsk- och loddabestånden på Grand Banks och runt Newfoundland, har efter 20 års fiskestopp till slut börjat återhämta sig, framförallt i de norra delarna av området. Det fanns två huvudsakliga anledningar Läs mer…
Försämrad havs- och vattenmiljö oroar faktiskt fler än sjunkande skolresultat, terrorism och ökande flyktingströmmar. Det visar en undersökning gjord av TNS Sifo på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Av alla samhällsproblem vi oroar oss för kommer politisk extremism i topp med 68 Läs mer…
Boken Second Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin ger ett betydelsefullt bidrag till förståelsen av klimatets förändringar. Boken fångar de viktigaste förändringarna av det regionala klimatet i Kattegatt- Östersjöområdet, ett område som berör 90 miljoner människor. 141 Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…