Sveriges största tidning om yrkesfiske
När det gäller brisling finns det en mängd båtar som har fiskemöjligheter utan att äga några fiskerättigheter. Överhuvudtaget är det liten överenstämmelse med hur stor andel en båt äger och hyr mycket den faktiskt har rätt att fiske. Detta är en konsekvens av att en av de största innehavarna av fiskerättigheter är kvotbåten L 25 Aslan. Läs mer…
Fiskebåtar äger rätt att fiska en andel av kvoterna i Danmark. Detta kallas fiskerättigheter. De kan sen byta bort, låna ut, låna in, hyra ut och hyra in dessa fiskerättigheter. Men andelen behåller de ändå så länge de inte säljer. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
S 144 Themis byggdes på Stadyard AS i Norge år 2015 som SF-4-V Torbas med Måløy som hemmahamn. Ägare var Torbas AS med familjerna Lyng och Kvalsvik som ägare. Den användes främst till fiske av sill, makrill och kolmule (blåvitling). Läs mer…
L 106 Monsun är en pelagisk trålare som byggdes 1986 på Marstal Staalskibsv. & Maskinfabrik A/S i Marstal, Danmark, som E 596 Mette Holm. Skrovet byggdes på Poul Ree’s Maskinfabrik A/S i Stokkemark, Nakskov, Danmark. Som nybyggd på 693 bruttoton men en längd på 47 meter och en motor på 1 603 kW. Köpare var Vagn Holm Nielsen i Esbjerg, Läs mer…
Det är i det stora hela mycket få stora fiskebåtar som fiskar i Östersjön. De har svensk, finsk, dansk, tysk, polsk, estnisk och litauisk flagg. Det är vanligt att de ägs av svenska eller estniska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare äger många danska båtar och estniska fiskeriföretag äger många finska fiskebåtar. Läs mer…
GG 64 Astrid Marie har blivit danskflaggad. Syftet är att de ska fiska en period på danska kvoter då deras svenska fiskerättigheter fiskats färdigt. Astrid Marie ska troligen hyra in fiskerättigheter, eventuellt fiska på fiskerättigheter som ägarföretaget Astrid Fiske redan har i Danmark. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Familjen Ryberg är ägare av Rörös näst största fiskeriföretag, tillika Sveriges näst största fiskeriföretag. Themis Fiskeri där moderbolaget heter Rylo AB. Den första kända fiskaren i släkten Ryberg på Rörö föddes för mer än 350 år sen. Läs mer…
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Henning Kjeldsen köper S 144 Themis. Det danska fiskeföretaget Gitte Henning Industri A/S som ägs av Henning Kjeldsen har köpt den pelagiska trålaren Themis S144. Den kommer att döpas om till Gitte Henning S349. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Themis Fiskeri är det näst största fiskeriföretaget i Sverige och precis som det största fiskeriföretaget har det sitt huvudkontor på den lilla ön Rörö i Göteborgs norra skärgård. Moderbolaget i Themiskoncernen är Rylo AB som har dotterbolagen Themis Pelagic AB i Sverige och Themis Fiskeri A/S i Danmark. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…