Naturskyddsföreningen vill döda svenskt småskaligt fiske

Naturskyddsföreningen har lagt fram en rapport om bottentrålning. Rapportens namn är Fiska för framtiden och de föreslår ett totalförbud mot bottentrålning. Inte i ett enda steg utan i etapper. Först ska bottentrålning förbjudas i marina reservat, nationalparker etc och så småningom ska ett totalförbud införas.

Förslaget skulle slå ut allt räkfiske och i första steget framförallt det småskaliga kustnära räkfisket i norra Bohuslän som till stor del bedrivs i marina skyddsområden som Kosterfjorden och Gullmarsfjorden. Eftersom räkfisket är den ekonomiska grundvalen för många yrkesfiskare i norra Bohuslän skulle ett sådant förbud i praktiken slå ut nästan allt småskaligt kustnära fiske i norra Bohuslän. Det finns ingen annan känd metod som kan ersätta trålning när det gäller räkfiske. Burfiske är en möjlighet i mycket liten utsträckning, men inte ute på Bratten där de flesta räkor fiskas.

Det fiske som är viktigaste för småskaliga och kustnära fiskare i andra delar av Bohuslän och i Halland är kräftfisket. Endast omkring 30% (enligt naturskyddsföreningens rapport 32%) av kräftorna fiskas med bur och resten med bottentrål. Det betyder att den ekonomiska grundvalen för större delen av det kustnära fisket i dessa delar av Sverige också skulle slås ut om bottentrålning förbjöds. Burfiske är inte ett användbart alternativ på de flesta av de platser där kräfta trålas.

I Östersjön är torskfisket viktigt för det småskaliga fisket i Småland, Öland, Gotland, Blekinge och Skåne.  Torsk kan fångas med garn istället för med bottentrål. Detta är idag dock mycket svårt då den stora mängden säl gör garnfiske på torsk i många områden helt olönsamt. Sälen förstör fångsten, äter fångsten och förstör redskapen. Att förbjuda bottentrålning utan att också skjuta bort säl skulle innebära ekonomisk kollaps för en stor del av det kustnära och småskaliga fisket i södra Östersjön.

Det sista fiske där bottenrålning är det vanliga är siklöjefisket i Bottenviken. Siklöjan fiskas för rommens skull och det är ett kustnära och småskaligt fiske. Här kan det eventuellt också finnas alternativa fiskemetoder ssåsom snurrevad, men enligt de senaste undersökningar som finns är snurrevadsfiske inte med nödvändighet miljövänligare än bottentrålning.

Bottentrålning sker framförallt, nästan enbart, på mjuka bottnar. I Skagerak och Kattegatt handlar det i huvudsak om lerbottnar en även om sand- och grusbottnar. De rapporter som finns om bottentrålning visar att småskalig bottentrålning ger väldigt små skador på bottnarna och nästan inga skador alls på sand. och grusbottnar.

Att gynna fiske med passiva redskap som Naturskyddsföreningen föreslår är helt okej, det är därför det finns en trålfiskegräns innanför vilken det inte får trålas och därför det finns områden i södra Kattegatt där passiva redskap är tillåtna med inte bottentrålning. På sikt kan säkert omvända regler också införas gradvis, dvs bottentrålning är förbjudet i grundläget, men tillåts på de områden där det anses möjligt och genomförbart.

Det finns inga realistiska förutsättningar idag för att genomföra ett bottentrålsförbud, inte ens i marina skyddsområden. Inte om vi vill ha kvar ett kustnära småskaligt fiske. Det småskaliga fisket i hela Sverige är idag helt beroende av bottentrålning och ett förbud vore att utplåna större delen av Sveriges yrkesfiskare. Det är helt enkelt inte ett genomförbart förslag.

Att förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden, nationalparker etc är inte heller det ett genomförbart förslag. Det skulle slå ut fisket nästan helt i norra Bohuslän.  Att flytta ut tålfiskeförbudszonen till 12 sjömil skulle även det så slå ut större delen av det kustnära och småskaliga svenska fisket.

Till sist. Stora svenska fiskebåtar använder inte bottentrål mer än när de fiskar tobis. De använder annars flyttrål eller snörpvad och fiskar främst sill, skarpsill och makrill som inte lever vid botten. Bottentrål används i huvudsak av små båtar och det handlar i huvudsak om ett kustnära småskaligt fiske. Det finns inte heller i Sverige några så stora trålare att trålborden (tråldörrarna) gör 50 centimeter djupa spår, vilket antyds av Naturskyddsföreningen. Det finns sannolikt såna bottentrålar och trålare i andra länder, men de är 5-10 gånger större än de största svenska trålarna som fiska med bottentrål.

Några exempel på typiska svenska bottentrålare:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements