Kvotkungar slår inte ut kustnära fiskare

Inlägg nr 2 av 9 i serien Myter och fantasier om kvotkungar

Kvotkungarna är öknamnet för de cirka 17 företag och familjer som dominerar danskt pelagiskt fiske. Alla utom två äger bara fiskerättigheter för pelagisk fisk samt tobis. Pelagisk fisk lever mitt i vattenmassorna och fiskas med flyttrål (pelagisk trål) och snörpvad långt ute till havs. Tobis fiskas med så kallad semipelagisk trål vilket är en slags bottentrål och det är en extrainkomst för en del mindre trålare som annars ägnar sig åt mer kustnära fiske. Det är det närmaste det kustnära fisket som det stora pelagiska fisket kommer.

Det kustnära fisket ägnar sig åt fiske på bottenlevande arter och använder i Danmark främst bottentrål, snurrevad och garn. Dörjfiske och backefiske (långrev, linfiske) är inte vanligt.

De stora pelagiska fiskebåtarna som ägs av de så kallade kvotkungarna i Danmark fiskar alltså inte samma fiskarter, inte på samma fiskbestånd och inte i samma havsområden som det kustnära fisket. De pelagiska båtarna och kvotkungarna har ingen som helst påverkan på det kustnära fisket och ingen som helst betydelse för de svårigheter som detta fiske upplever sig ha. Det handlar om två helt olika branscher med mycket lite gemensamt förutom att de båda fångar fisk i havet. I pelagiskt fiske är storskalighet en fördel, i demersalt fiske är det inte en fördel.

I pelagiskt fiske är det därför naturligt med en stark koncentration av fiskerättigheter till ett fåtal aktörer (företag/yrkesfiskare). I det demersala fisket är det inte naturligt och har inte lett till en likadan koncentration vad det gäller innehav av fiskerättigheter.

Tidningen Information och deras journalist Sebastian Abrahamsen som skrivit en hel del som de så kallade ”kvotekongarna” har dock uppenbarligen en mycket dålig kunskap om det danska fisket eftersom de publicerat respektive skrivit en artikel som påstår följande:

Ordningen trådte i kraft i 2007. De nye regler foreskrev, at en fisker maksimalt kunne sammenlægge fire fartøjer – for at forhindre alt for stor koncentration hos en lille gruppe af store erhvervsfiskere.

Men huller i reguleringen betød, at det i praksis godt kunne lade sig gøre at lægge endnu flere fartøjer sammen.

De nye kvoteordninger gik hårdt ud over det traditionelle kystnære fiskeri. Siden 2007 er 49 fiskerihavne lukket. Samtidig har kvoterne samlet sig hos en stadigt mindre gruppe af erhvervsfiskere, der typisk sejler ud i store trawlere og skraber havbunden.

Förutom de felaktiga påståenden jag redan kommenterat så är det så att pelagiska fiskebåtar inte berör botten med sina redskap (det enda möjliga undantaget är tobisfisket). De största trålarna skadar alltså inte alls bottnarna. Kvotkungarna förstör ingenting. Det storskaliga fisket med stora pelagiska trålare och snörpvadsbåtar är i verkligheten ett av de mesta miljövänliga fiskena. Sebastian Abrahamsen skriver helt enkelt dumheter.

Systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes i två omgångar i Danmark. Inte bara 2007 som Abrahamsen tror IOK-systemet för det pelagiska systemet infördes med start 2003 och FKA-systemet för det demersala fisket infördes 2007. Sebastian Abrahamsen har noll koll.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Serienavigation<< Dumheter om kvotkungar i dansk debattKvotkungar är inget nytt och de flesta som finns idag är nya >>
Advertisements