Det skulle i teorin kunna bli så om överförbara fiskerättigheter överfördes helt utan tanke. I Danmark har de löst det hela genom att överförbara fiskerättigheter delats i två delar, dels för det storskaliga pelagiska fisket (IOK), dels ett lite annorlunda och avskiljt system för det demersala fisket (FKA). Dessutom ingår mindre aktiva fartyg (MAF) inte i i systemet, det skulle motsvara alla deltidsfiskare i Sverige, de som inte har yrkesfisket som huvudnäring. Slutligen försöker de också gynna skonsamt kustfiske genom den så kallade kystfiskerordningen. Utöver detta finns också ett antal fisken som regleras på annat sätt och kräver särskilt tillstånd, det gäller fisket av hästräka, räkfisket vid Grönland och musselfiske.
Sammantaget har detta lett till att den största minskningen vad det gäller antalet fiskebåtar har skett bland mellanstora båtar medan antalet små båtar minskat lika mycket som snittet i den dansk fiskeflottan som helhet. Små kustnära fiskebåtar har alltså inte missgynnats av överförbara fiskerättigheter i Danmark. Men många gör felet att bara titta på hur många fiskebåtar som ingår i kystfiskerordningen där båtar upp till 17 meters längd kan ingå. Det antalet har minskat i likhet med antalet fiskebåtar i det danska fisket som helhet, men där ingår ju inte flertalet kustnära små fiskebåtar eftersom många av dem fiskar med bottentrål och då inte har nån större fördel av att vara med i kystfiskerordningen.
När överförbara fiskerättigheter infördes i det pelagiska fisket i Sverige bestämdes det att fiskebåtar på under 12 meter inte skulle ingår i systemet. En särskild kustkvot för sill, skarspill och makrill infördes. I Bottenhavet och Bottenviken är denna stor och även båtar som är längre än 12 meter kan fiska på kustkvoten där. I det pelagiska fisket fanns cirka 80 båtar som var längre än 12 meter när de överförbara kvoterna infördes. Idag finns det 30 stora båtar kvar. Det fannsn 300 mindre fiskebåtar som fiskar pelagiskt en del av den tid de används. Idag finns det fortfarande 300 båtar under 12 meter som fiskar pelagiskt. I stort sett alla små fiskebåtar fiskar också annat eller så handlar det om deltidsfiske, binäringsfiske.
Inte heller i Sverige har införandet av överförbara fiskerättigheter lett till att kustfiske eller som det också kallas, det småskaliga kustnära fisket, slagits ut. Det är helt enkelt så att den som påstår nåt sånt, exempelvis tidningen ETC, far med felaktiga uppgifter.
Just nu diskuteras införande av överförbara fiskerättigheter i räkfisket. Skulle det genomföras på ett liknande sätt som i det pelagiska fisket så skulle det troligen innebära att hälften av de stora räkbåtarna skulle försvinna mycket snabbt, men ingen av de 24 båtar som är kortare än 12 meter skulle försvinna. De senare båtarna har räkfisket som en del av ett blandfiske och ingen av dem lever på räkfiske allena. Några av dem (5 stycken) fiskar i Gullmarsfjorden med särskilt tillstånd. För de som fiskar i Kosterfjorden, där det också finns flera båtar över 12 meter som fiskar är det tänkt att ett särskilt tillstånd ska införas. Totalt fiskar kanske ett 20-tal båtar helt eller delvis i Kosterfjorden. Det är endast mindre mängder räkor som fångas i Kosterfjorden, cirka 200 ton per år dvs cirka 15-20% av den totala fångsten.
Totalt finns det ett 60-tal fiskebåtar med räkfisketillstånd. Cirka 25 stycken är kortare än 12 meter. Dessa båtar landade ungefär 70 ton räka år 2014. Räkfisket är för dem en bisyssla och de sysslar också med annat fiske, kräftfiske, pelagiskt fiske, fiskfiske med garn osv.
Utformas ett system med överförbara fiskerättigheter på samma sätt som i det pelagiska fisket så skulle 25 båtar hamna utanför systemet. Undantas också alla båtar som fiskar i Kosterfjorden så kan det handla om att 25-35 båtar fiskar på kvoter utanför systemet. Av dessa fiskar kanske 5-10 också innanför ett system med överförbara fiskerättigheter i början. De kvarvarande 25-30 båtarna som är längre än 12 meter kommer säkerligen ganska snabbt bli omkring 10 stycken. En del av minskningen kommer sannolikt att beröra de båtar som är större än 12 meter och som också fiskar i Kosterfjorden, men det blir ingen större minskning av antalet kustnära små räkfiskebåtar. Däremot en mycket kraftig minskning av antalet stora räkfiskebåtar. De som hävdar nåt annat har helt enkelt inte förstått hur ett tänkt förslag kan komma att se ut och har inte förstått hur det pelagiska systemet fungerar.
Det finns alltså inget som tyder på att det kustnära räkfisket skulle slås ut om överförbara fiskerättigheter infördes i räkfisket. Däremot skulle överkapaciteten försvinna och med den de flesta oegentliga metoder och lönsamhetsproblem hos många fiskare. Antalet större fiskebåtar skulle bli färre, men antalet små sannolikt inte färre alls. Tidningen ETC och de som skrivit artiklar i den far med osanningar och oinitierad och felaktig propaganda när det gäller detta.
Läs också:
- Cirkus Nordhavsräka – alla gör bort sig utom de danska räkfiskarna
- De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – antalet stora båtar
- De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – mängden landad räka
- De märkliga förhållandena i det svenska räkfisket – andelen kokräka
- Märkligheter i det svenska räkfisket – det höga priset
- Märkligheter i svenskt räkfiske – antalet båtar som landat räka
- De svenska räkfiskarna och följderna av individuella fiskerättigheter
- Överförbara fiskerättigheter äventyrar inte kustfisket
- Forskare skriver rappakalja om kustfiske och överförbara kvoter
- Småskaligt kustnära fiske
- Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän
- Individuella överförbara fiskerättigheter och kustfiske
- Varför stora fiskebåtar inte är ett problem
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Överförbara fiskerättigheter, Individuella överförbara fiskerättigheter, TFC, ITQ, Kustnära fiske, ETC, Småskaligt fiske, Kostefjorden, Kostehavet, Räka, Räkfiske, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.