Inför Östersjöfiske 2020

Detta års upplaga av konferensen Östersjöfiske 2020 fokuserar på hållbart fiske, levande kultur, kulturarv och samhällsnyttigt fiske. Men av föreläsarna att döma finns det ett mycket snävt perspektiv på vad som menas med ett samhällsnyttigt fiske och levande kultur i kustsamhällen.

Det finns bara en enda plats i dagens Sverige som enbart lever på fiske, en enda plats där fiske är huvudnäring. De som ska prata om kulturarv skiter fullständigt i denna plats och den kultur som bevarats där. En fiskarkultur som idag bara finns kvar på ett 10-tal platser i Sverige. Men bara en plast är beroende av denna kultur. Denna kultur tycks enligt många av tyckarna och föreläsarna på konferensen inte vara värd någonting.

När det gäller hållbart, ekosystem anpassat och samhällsnyttigt fiske står det fiske som är baserat i den ovan nämnda kulturen för större delen av det ekonomiska värdet i det svenska fisket. Detta fiske är också det mest miljövänliga, klimatvänliga och det mest hållbara. Ändå kommer en majoritet av talarna på konferensen i Simrishamn att snacka skit om detta fiske.

För den som vill veta sanningen om det svenska fisket inför Östersjöfiske 2020 går det bra att läsa följande artiklar:

• Allt mer sill landas i östersjöhamnar
• Passiva fiskeredskap står för en allt mindre andel av landningarna
• Östersjötorsken och forskarnas enkelspårighet
• Den minskande sysselsättningen i det svenska fisket
• Den minskande svenska fiskeflottan
• Gnällspikarna och lögnarna – sportfiskarna, landshövdingarna och miljömupparna
• Hälften av alla yrkesfiskare och fiskodlare finns i Västsverige
• Förlängt och utvidgat pelagiskt system
• Utan efterfrågan inget fiske till konsument
• Dålig efterfrågan på plattfisk leder till lågt kvotutnyttjande och stora utkast
• TFC (ITQ) innebär en regionalt balanserad fiskeripolitik
• Nomader inom fisket
• Levande kustsamhällen med lokalt fiske
• Eftersom torsk föredrar sill som mat bör skarpsillfisket ökas