Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017.

Anledningar till minskningen är minskad användning av fiskmjöl i foder och att allt större del av fiskmjölsprodutkion använder fiskrens från fiskindustrier som råvara. I fodret till laxodlingar har fiskmjöl och fiskolja till stor del ersatts av vegetabiliska produkter och idag går det åt mindre än 1 kilo vild fisk för att producera 1 kilo odlad lax i Norge. I världen går det åt lite mer, år 2017 1,82 kg. Det har dock också minskat kraftigt sen dess.

Landad mängd fisk för fiskmjölstillverkning. Diagram från Nature och data från Sea Around Us

Variationer i den faktiska fångsten (blå linje) beror på hyr mycket anchoveta som fikas i Peru och Chile. Kvoterna och fisket varier mycket kraftigt mellan olika år. Den stora minskningen på 1970-talet berodde på överfiske medan de flesta andra dippar beror på väderfenomenet El Nino.

Den odlade fisken är dock i huvudsak växtätare (främst karpfiskar) och för att odla sådan fisk går det inte nån vild fisk alls:

Idag odlas omkring 425 olika arter av fisk, skaldjur och alger i världen. Merparten av produktionen sker i Asien, en stor del är sötvattensfisk och många av arterna klarar sig helt och hållet på vegetabilisk kost.

Laxar utgör bara ett par procent av världens fiskodling, men är den största produkten för oss i Skandinavien, mestadels odlade i Norge. De norska laxarna har inte precis blivit vegetarianer under de tjugo år som gått. Men de sätter i sig avsevärt mindre mängder protein och fett från vildfångad fisk numera.

I stället får de en större andel av sitt protein och sin olja från växter.

När det gäller lax i Norge används mycket fiskolja och fiskmjöl producerat i Norden (Danmark och Norge). Råvaran fiskas i Nordatlanten, Nordsjön och Östersjön. Det handlar främst om arter som blåvitling (kolmule), skarpsill (brisling), vitlinglyra (sperling), tobis men även i viss mån om lodda och sill (strömming) från Östersjön.

Anledningen till att sillen från Östersjön används till fiskmjöl är de höga halter av miljögifter den tidigare innehöll. Det har gjort att den idag inte går att sälja till konsumtion i nån större utsträckning. Vid fiskmjöls- och fiskoljetillverkningen kan gifterna avskiljas så att de färdiga produkterna går att använda i foder.

Akvakulturproduktion år 200o och 2017. Diagram från Nature. a, The species composition is shown for 1997 and 2017. Green, plants and algae; blue, freshwater fish; pink, shellfish; orange, diadromous fish. b, c, Growth is shown from 1997 to 2017 for the following production categories (b): total, freshwater fish, algae, molluscs and CDMM, which comprises crustaceans, diadromous fish, marine fish, and miscellaneous species and is expanded in c. Algae comprised more than 99% of the production weight of ‘algae and aquatic plants’ production in 2017. Data were obtained from the FAO2. National data are reported on the basis of the ASFIS List of Species (http://www.fao.org/fishery/collection/asfis/en). NEI, not elsewhere included for species identification in question.

Läs också:

Gilla Anders Svensson på Patreon!