Bortvald fisk har blivit finmat

Det finns flera fiskarter som inte används som livsmedel trots stor potential. Att undersöka hur dessa undernyttjade fiskar kan bli god och nyttig mat har varit syftet med projektet Resursfisk, som Länsstyrelsen Stockholm startade tillsammans med Axfoundation för två år sedan. Nu finns ett konkret resultat – braxenfärs – som serveras i offentliga kök och restauranger.

Braxen. Foto: Axfoundation

Efterfrågan och konsumtionen av fisk i Sverige och Stockholms län är högre än tillgången, största delen av fisken vi äter är importerad. Samtidigt finns matfisk i våra sjöar som inte nyttjas eftersom den inte motsvarar efterfrågan av lättfilead fisk.

– Det är orimligt att inte tillvarata fiskarter som är ypperliga matfiskar och som finns i våra närliggande sjöar. Braxen är den fiskart som inte nyttjas tillräckligt i dag och som har störst potential att bli matfisk – det är den huvudsakliga bifångsten i det småskaliga MSC-certifierade gösfisket, har bra storlek för att förädlas och smakar bra, säger Jonatan Fogel, projektledare för Resursfisk på Länsstyrelsen Stockholm, i ett pressmeddelande.

– Målet med projektet Resursfisk har hela tiden varit att göra den fisk som i dag hanteras som bifångst till en attraktiv livsmedelsresurs och samtidigt stärka det småskaliga yrkesfisket, fortsätter han.

Projektet, som Länsstyrelsen startade tillsammans med Axfoundation, har pågått under två år i samarbete med Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund, Stockholms Fiskauktion, Södertälje kommun, Eldrimner, Chipsters och Fiskhallen Sorunda. Att aktörer från hela värdekedjan är delaktiga, liksom att det finns tillgång och efterfrågan, är förutsättningar för att få ut produkterna på marknaden. I detta fall har förutsättningarna funnits och blivit verklighet, vilket gjort att färs på braxen från Mälaren och Vänern nu produceras av Resursfisk AB.

– Det är fantastiskt att en ny produkt har kommit fram ur detta, som redan serveras i offentliga kök och på Urban Delis restauranger. Att god och nyttig mat finns på våra tallrikar samtidigt som vi har ett mer hållbart fiske och lokalt producerad och förädlad mat är i linje med Stockholms läns livsmedelsstrategi. Livsmedelsstrategin handlar just om att skapa ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem där ett ökat utbud och ökad konsumtion av regionala råvaror och förädlade produkter ingår, säger Jonatan Fogel.

Niklas Sjöberg, initiativtagare till projektet Resursfisk och fiskerikonsulent vid Länsstyrelsen Stockholm, konstaterar att det finns nya och intressanta områden att arbeta vidare med för att ta vara på fler arter med livsmedelspotential.

– Några exempel är siklöjan i Mälaren och Vänern där bara en bråkdel av fisken, löjrommen, används till livsmedel och den svartmunnade smörbulten, en invasiv art som breder ut sig i Östersjön och borde fiskas bort och nyttjas som livsmedel. Utöver fiskarter finns även potential i att få fram livsmedelsprodukter av undernyttjade arter som skarv, vildsvin och gråsäl. Vi har mer föda i vårt närområde än vi tror, det gäller bara att hitta hållbara sätt att nyttja den, säger han.

Läs också:

• Småskaligt fiske av braxen – framtiden för en hållbar livsmedelsproduktion
• Hållbart fiske efter braxen
• Fisket kan bidra till att lösa Östersjöns problem
• Hållbar svensk vildfisk nu på Urban Delis nya meny
• Fiskburgare
• Braxen som matresurs
• Sutare – ytterligare en intressant karpfisk som är en bra matfisk
• Id – en gotlandsfisk?
• Mört borde vi äta mer av
• Asp – den fjärde mest sålda karpfisken
• Silverruda – en odlad karpfisk som är bra mat
• Ruda – enklaste fisken att odla i Sverige
• Karp – den mest sålda karpfisken i Sverige