Fel om det pelagiska fisket och kvoter i tidningen Rött

I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Överkapacitet leder till olagligt fiske (svartfiske) och lönsamhetsproblem. Det pelagiska svenska fisket hade länge plågats av dessa två problem och det behövdes en lösning. Vid tillfället fanns det mer än 80 båtar som ägnade sig åt pelagiskt fiske. Tidningen Rött ges ut av Vänsterpartiet.

Det pelagiska systemet

Systemet med köp- och säljbara fiskerättigheter som kallas det pelagiska systemet har utvärderats två gånger, en gång år 2014 av Havs- och vattenmyndigheten och en gång av riksdagen. Bägge utvärderingarna konstaterade att införandet av det pelagiska systemet var en framgång. Riksdagens utvärdering leddes av Jens Holm från Vänsterpartiet.

Låt oss titta på några av de påståenden som förs fram i artikeln av Magnus Erlandsson.

I artikeln påstås det upprepade gånger att det pelagiska systemet slagit hårdare mot östersjöfiskarna än mot västkustfiskarna. Påståendet är felaktigt.

Antalet båtar i det pelagiska systemet

Antalet båtar i det pelagiska systemet minskade från totalt 80 stycken år 2008 till totalt 29 stycken år 2020. En minskning med 64%. Av dessa 29 båtar hör 19 hemma på Västkusten och 10 på Östersjökusten. I normala fall är det 11 båtar som är stora, alla från Västkusten. 8 av båtarna från Västkusten är små liksom alla 10 från Östersjökusten.

Den totala minskningen av antalet båtar mellan 2008 och 2020 var 68% på Västkusten, 73% på Sydkusten och 40% på Östkusten.

I Visby var minskningen bara 40%, i Simrishamn, Kalmar och Västervik 50%, Göteborg 60%, Sölvesborg 80% samt i Karlskrona, Lysekil, Strömstad, Nyköping, Varberg och Karlskrona 100%. Enda distrikten där det varit en ökning av antalet båtar inom det pelagiska systemet är Stockholm och Gävle.

Siffrorna visar klart att yrkesfisket längs Östersjöns kuster inte på något sätt drabbats hårdare av införandet av det pelagiska systemet än yrkesfisket på Västkusten. Allt prat om att pelagiska systemet främst gynnat Västkusten är helt enkelt bara dumheter.

Det kustnära fisket

Ett annat påstående som återkommer i artikeln i Rött är att det småskaliga kustnära fisket drabbats hårdare av det pelagiska systemet än det storskaliga fisket. Det är också ett felaktigt påstående.

År 2009 var det cirka 300 båtar som fiskade på kustkvoten, år 2013 cirka 340 och år 2019 var det cirka 320. Någon minskning av antalet båtar som fiskar på kustkvoten kan alltså inte ses. Däremot hade vi som vi sett en minskning av det större tonnaget med 62%. Det kustnära fisket har alltså inte missgynnats av det pelagiska systemet.

Av båtarna som fiskar på kustkvoten hör grovt räknat cirka 1/3 hemma på Norrlandskusten, cirka 1/4 på Östkusten och Sydkusten och resten på Västkusten.

Fiske för konsumtion eller fiskmjöl

Ett annat återkommande tema är att mer sill/strömming borde fiskas för konsumtion. Det är ett helt orimligt ställningstagande.

Den huvudsakliga anledningen till att konsumtionsfisket av sill i Östersjön är mycket litet är att sill/strömming från Östersjön innehåller höga halter av olika miljögifter. Den anses av Livsmedelsverket vara direkt olämplig som mat, framförallt är den farlig för barn och gravida kvinnor.

Att i det läget fråga efter ett större konsumtionsfiske är inte bara dumt utan också hälsofarligt. Det är inte lämpligt att äta mer strömming/sill från Östersjön.

Men sillen/strömmingen kan utnyttjas som mänsklig föda ändå. Genom att använda den till fiskmjöl och fiskolja. I den tillverkningsprocessen kan gifterna tas bort och produkter utan farliga miljögifter framställas. Dessa används sen som ingrediens i laxfoder som ges till den odlade laxen i Norge som vi sen kan äta i Sverige. Den odlade laxen innehåller inga farliga halter av miljögifter. På så sätt ta sillen/strömmingen till vara för mänsklig konsumtion om än inte direkt konsumtion.

Fiske för konsumtion

Det finns dock båtar som även idag fiskar i huvudsak för konsumtion i Östersjön. Det gäller minst 6 av båtarna i det pelagiska systemet. Men den fisken säljs främst i de baltiska länderna och Ryssland där det är bättre betalning än i Sverige. Två båtar från Simrishamn säljer dock främst till Sverige. Dessutom fiskar de flesta båtarna i det pelagiska systemet även för konsumtion, men i Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Nordatlanten.

7 båtar i det pelagiska systemet fiskar nästan uteslutande för konsumtion i Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Nordatlanten. Det är två mindre båtar som i det pelagiska fisket använts som lysbåtar i konsumtionsfiske, men annars främst fiskar demersalt (dvs bottenlevande fisk) för konsumtion, två mindre båtar som även fiskar demersalt för konsumtion, två mindre båtar som enbart fiskar pelagiskt för konsumtion och en stor båt som i huvudsak fiskar för konsumtion. Samtliga sju båtar är från Sveriges två största fiskelägen mätt i tonnage, Fiskebäck och Rörö.

Av 30 båtar i det pelagiska systemet så fiskar alltså 13 huvudsakligen eller till stor del för konsumtion. Det gäller 60% av båtarna med bas i Östersjön och 37% av båtarna med bas på Västkusten. Av de 300 båtarna som fiskar pelagiskt på kustkvoten fiskar omkring 200 stycken sill/strömming för konsumtion. Resterande båtar fiskar främst makrill.

Anders Svensson

PS. Artikeln skrevs för papperstidningen. Tidningen Rött eller nån av dess anställda har inte på något sätt återkopplat till mig. Jag vet därmed inte om de inte för avsikt att publicera den nån gång eller i nåt kommande nummer. Helt klart är att den inte publicerats i det senaste numret trots att jag skrivit och skickat in den långt innan numret ens var planerat. Därför publicerar jag den nu på min blogg.

Källor:

Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten, Effekterna av systemet med överlåtbara fiskerättigheter inom pelagiskt fiske, 2014
Riksdagen 2016/17:RFR7, Uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket, 2017

Tabellbilaga
A. Utveckling av antalet pelagiska fiskebåtar i det pelagiska systemet, distrikt, antal båtar 2008, antal båtar 2013, förändring i %

Göteborg, 47, 20, -57%
Lysekil, 3, 3, 0%
Strömstad, 2, 0, -100%
Varberg, 7, 2, -71%

Västkusten, 59, 25, -58%

Simrishamn, 4, 2, -50%
Sölvesborg, 5, 3, -40%
Karlskrona, 2, 1, – 50%

Sydkusten, 11, 6, -45%

Kalmar, 2, 2, 0%
Västervik, 2, 1, -50%
Visby, 5, 3, -40%
Nyköping, 1, 0, -100%

Östkusten, 10, 6, -40%

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

B. Utveckling av antalet pelagiska fiskebåtar i det pelagiska systemet, distrikt, antal båtar 2013, antal båtar 2020, förändring i %

Göteborg, 20, 19, -5%
Lysekil, 3, 0, -100%
Varberg, 2, 0, -100%

Västkusten, 25, 19, -24%

Simrishamn, 2, 2, 0%
Sölvesborg, 3, 1, -67%
Karlskrona, 1, 0, -100%

Sydkusten, 6, 3, -50%

Kalmar, 2, 1, -50%
Västervik, 1, 1, 0%
Visby, 3, 3, 0%
Stockholm, 0, 1 +100%
Gävle, 0, 1, +100%

Östkusten, 6, 7, -17%

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!